Jag har klurat på det här inlägget innan jag läste S-JJs fråga nedan
Bara så ni vet att jag inte är copycat
Hur är det med det här med anpassning egentligen?
När barnen går i skolan så ska man acceptera olikheter hos andra, men när barnet som är annorlunda blir vuxet och kommer ut i arbetslivet ska samma person anpassa sig efter gruppen.
Tex. Är man väldigt blyg och inte riktigt kommer in i gruppen under skolåren, ja då är det fel på klasskompisarna som inte hjälper barnet in i gruppen, men som vuxen får man helt enkelt försöka passa in på arbetsplatsen, vara trevlig och social i fika rummet, annars ryker du.
Då är det mest upp till dig själv att lösa problemet, medan när du är barn ligger det på omgivningen. Hänger ni med hur jag menar?
1
Anpassning Jag har klurat på det här inlägget innan jag läste S-JJs fråga nedan
Bara så ni vet att jag inte är copycat
Hur är det med det här med anpassning egentligen?
När barnen går i skolan så ska man acceptera olikheter hos andra, men när barnet som är annorlunda blir vuxet och kommer ut i arbetslivet ska samma person anpassa sig efter gruppen.
Tex. Är man väldigt blyg och inte riktigt kommer in i gruppen under skolåren, ja då är det fel på klasskompisarna som inte hjälper barnet in i gruppen, men som vuxen får man helt enkelt försöka passa in på arbetsplatsen, vara trevlig och social i fika rummet, annars ryker du.
Då är det mest upp till dig själv att lösa problemet, medan när du är barn ligger det på omgivningen. Hänger ni med hur jag menar?
...att vi alla ändå ska lära oss sociala koder så långt det bara är möjligt, tycker det ligger i absolut alla föräldrars och andra vuxnas absolita intresse att se till att barnen får ta del av själva livet & tillhöra, då lär sig alla mer eller mindre hur det går till när vi delar på denna jord - och om man gjort det, alltså lagt ansvar på de som ska se till att visa världen för sina barn - så blir de vuxna som kan leva ut hela sitt jag men med en koll på att resten av världen också får plats...
Är du med på mitt sidospår, fast ändå lite samma?...
"I don't necessarily agree with everything I say"
//Marshall McLuhan
"vilken tur att jag finns - jag som har så roligt"
//systerdottern 4 år
2
jag tycker det handlar om... ...att vi alla ändå ska lära oss sociala koder så långt det bara är möjligt, tycker det ligger i absolut alla föräldrars och andra vuxnas absolita intresse att se till att barnen får ta del av själva livet & tillhöra, då lär sig alla mer eller mindre hur det går till när vi delar på denna jord - och om man gjort det, alltså lagt ansvar på de som ska se till att visa världen för sina barn - så blir de vuxna som kan leva ut hela sitt jag men med en koll på att resten av världen också får plats...
Är du med på mitt sidospår, fast ändå lite samma?...
Jag tycker inte det är så, att som vuxen hänger det på dig själv och som barn hänger det på de andra. Utan jag ser det som en växelverkan liksom, lite av varje, i båda fallen. Ett ens egna beteende vare sig det är självvalt eller ej får konsekvenser är nåt även barn får och bör lära sig. Söker man inte själv kontakt kan man inte begära att andar ska söka kontakt med en i samma utsträcklning som de gör med de som också själva söker, t ex... (vilken mening, men du fattar nog *s*). Som barn, vissta ska andra barn kunna bjuda in dig i leken t ex men du måste också själv kunna visa att du vill vara med...
3
Jag tycker inte det är så, att som vuxen hänger det på dig själv och som barn hänger det på de andra. Utan jag ser det som en växelverkan liksom, lite av varje, i båda fallen. Ett ens egna beteende vare sig det är självvalt eller ej får konsekvenser är nåt även barn får och bör lära sig. Söker man inte själv kontakt kan man inte begära att andar ska söka kontakt med en i samma utsträcklning som de gör med de som också själva söker, t ex... (vilken mening, men du fattar nog *s*). Som barn, vissta ska andra barn kunna bjuda in dig i leken t ex men du måste också själv kunna visa att du vill vara med...
Men är det så konstigt? Vuxna är ju vuxna, och förväntas/bör vara självständiga individer. Barn har ju inte den erfarenhet och kunskap om sociala koder som vuxna skaffat sig, utan det är vuxnas uppgift att lotsa och lära barnen det.
Men jag håller däremot inte med dig om det som du lägger fram som fakta - att man ryker om man inte är likadan/lika social/lika framåt som "alla andra". "Alla andra" är heller inte likadana.
Ingen skall mobba eller frysa ut någon annan - vare sig vuxen eller barn. Vuxna har däremot ett stort ansvar själva att passa in och anpassa sig till gruppen - förutsatt att det nu är det man önskar.
4
Men är det så konstigt? Vuxna är ju vuxna, och förväntas/bör vara självständiga individer. Barn har ju inte den erfarenhet och kunskap om sociala koder som vuxna skaffat sig, utan det är vuxnas uppgift att lotsa och lära barnen det.
Men jag håller däremot inte med dig om det som du lägger fram som fakta - att man ryker om man inte är likadan/lika social/lika framåt som "alla andra". "Alla andra" är heller inte likadana.
Ingen skall mobba eller frysa ut någon annan - vare sig vuxen eller barn. Vuxna har däremot ett stort ansvar själva att passa in och anpassa sig till gruppen - förutsatt att det nu är det man önskar.
Detta nedan du skrev var exakt det jag menade fast inte riktigt fick till!!!
Ingen skall mobba eller frysa ut någon annan - vare sig vuxen eller barn. Vuxna har däremot ett stort ansvar själva att passa in och anpassa sig till gruppen - förutsatt att det nu är det man önskar.
"I don't necessarily agree with everything I say"
//Marshall McLuhan
"vilken tur att jag finns - jag som har så roligt"
//systerdottern 4 år
5
hear hear... Detta nedan du skrev var exakt det jag menade fast inte riktigt fick till!!!
Ingen skall mobba eller frysa ut någon annan - vare sig vuxen eller barn. Vuxna har däremot ett stort ansvar själva att passa in och anpassa sig till gruppen - förutsatt att det nu är det man önskar.
Jag är med :-)
Frågan kom upp här i kväll då en klasskompis till min dotter är utanför i gemenskapen. På något sätt brister det i de sociala koderna för detta barn, och föräldrarna tar upp det på vart enda föräldramöte att XX inte känner sig "hemma" i klassen. Varpå övriga barn får sig en bassning om hur de ska vara kamratliga. Men nu efter många år tillsammans ser jag att det är xx vilja att närma sig de andra barnen som sviktar. Inte vilja, men ni förstår kanske vad jag är ute efter?
Jag satt och funderade hur det är i vuxenlivet. Och då ligger ju ansvaret på en själv. Är jag inte delaktig får jag inte vara med i det som händer. Visar jag aldrig att jag vill vara med, så är det ingen som frågar heller.
6
Jag är med :-)
Frågan kom upp här i kväll då en klasskompis till min dotter är utanför i gemenskapen. På något sätt brister det i de sociala koderna för detta barn, och föräldrarna tar upp det på vart enda föräldramöte att XX inte känner sig "hemma" i klassen. Varpå övriga barn får sig en bassning om hur de ska vara kamratliga. Men nu efter många år tillsammans ser jag att det är xx vilja att närma sig de andra barnen som sviktar. Inte vilja, men ni förstår kanske vad jag är ute efter?
Jag satt och funderade hur det är i vuxenlivet. Och då ligger ju ansvaret på en själv. Är jag inte delaktig får jag inte vara med i det som händer. Visar jag aldrig att jag vill vara med, så är det ingen som frågar heller.
jag menade inte på något vis mobba eller frysa ut.
Jag hade bara svårt att formulera tanken jag hade om att man måste engagera sig själv i omgivningen. Samspela med kollegor osv. Sitter jag alltid själv med min kaffekopp. Ja då får jag sitta där själv efter några veckor. Då hade kollegorna gett upp att får med mig i gemenskapen.
7
jag menade inte på något vis mobba eller frysa ut.
Jag hade bara svårt att formulera tanken jag hade om att man måste engagera sig själv i omgivningen. Samspela med kollegor osv. Sitter jag alltid själv med min kaffekopp. Ja då får jag sitta där själv efter några veckor. Då hade kollegorna gett upp att får med mig i gemenskapen.
...må bra av att hänga av sig offerkoftan lite oftare, alltså vuxna pratar jag nu - allra helst de som bäddat in hela sig i den nästan alldeles själva...
"I don't necessarily agree with everything I say"
//Marshall McLuhan
"vilken tur att jag finns - jag som har så roligt"
//systerdottern 4 år
8
jag tror många skulle... ...må bra av att hänga av sig offerkoftan lite oftare, alltså vuxna pratar jag nu - allra helst de som bäddat in hela sig i den nästan alldeles själva...
Jag som har en dotter med tydliga problem att läsa av det sociala samspelet får ont i härtat... På jobbet är det alltid jag som frågar den som sätter sig ensam vid ett bord och h*n inte vill sitta hos oss, jag ser alltid när någon går längs väggarna när vi har "mingel" osv. Nog ligger en del av ansvaret även på kollegorna, att bjuda in, vara tillgängliga, öppna och välkomnande?
Jag blir så ledsen när allt ska var så j-la individberoende! Ingen är en ö! Alla bidrar vi till klimatet i vår omgivning! Tillåtande eller exkluderande...
9
Aj, det gör ont!
Jag som har en dotter med tydliga problem att läsa av det sociala samspelet får ont i härtat... På jobbet är det alltid jag som frågar den som sätter sig ensam vid ett bord och h*n inte vill sitta hos oss, jag ser alltid när någon går längs väggarna när vi har "mingel" osv. Nog ligger en del av ansvaret även på kollegorna, att bjuda in, vara tillgängliga, öppna och välkomnande?
Jag blir så ledsen när allt ska var så j-la individberoende! Ingen är en ö! Alla bidrar vi till klimatet i vår omgivning! Tillåtande eller exkluderande...
jag själv är gärna med i gemnskapen,men jag vill även va ifred ibland....och då VÄLJER jag det.Men det är en helt annan sak,och jag är som sagt vuxen.
Har oxå ett (två?) barn med svårt att läsa de sociala koderna och jag anser att man ändå bör göra så mycket man kan för att underlätta,bjuda in osv.Sen är alla barn olika,en del vill kanske inte vara med,de trivs bättre själva ....
känner att jag kan bli irriterad på det som brer ut sig i samhället....varför flyttat folk inte på sin väska på bussen så nån får sitta när det är nästan fullt tex ??
ohyfsat anser jag !
Varför inte bjuda in lite ? börja prata med den där ensamma killen eller blyga tjejen,våga fråga nåt eller bara bjud in till att starta ett samtal.
11
jag själv är gärna med i gemnskapen,men jag vill även va ifred ibland....och då VÄLJER jag det.Men det är en helt annan sak,och jag är som sagt vuxen.
Har oxå ett (två?) barn med svårt att läsa de sociala koderna och jag anser att man ändå bör göra så mycket man kan för att underlätta,bjuda in osv.Sen är alla barn olika,en del vill kanske inte vara med,de trivs bättre själva ....
känner att jag kan bli irriterad på det som brer ut sig i samhället....varför flyttat folk inte på sin väska på bussen så nån får sitta när det är nästan fullt tex ??
ohyfsat anser jag !
Varför inte bjuda in lite ? börja prata med den där ensamma killen eller blyga tjejen,våga fråga nåt eller bara bjud in till att starta ett samtal.
Men precis! Att ta initiativet själv kan vara nästan oöverstigligt för vissa, men får man bara en liten inbjudan så vågar man vara med. Eller så tackar man nej, men då har man i alla fall fått valet och blivit sedd.
12
Men precis! Att ta initiativet själv kan vara nästan oöverstigligt för vissa, men får man bara en liten inbjudan så vågar man vara med. Eller så tackar man nej, men då har man i alla fall fått valet och blivit sedd.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
