Skrivet: 2010-09-06, 19:10
#1
På akuten inatt
Vi var och hälsade på släkt i helgen och efter besöket blev Ingmar förkyld med snuva och hosta (tvååriga kusinen som går på dagis var snuvig...), och blev sämre under bilresan hem med feber, 38.8 grader. Han åt dock som vanligt, och efter välling och alvedon stoppades han i säng och somnade vid sju igår kväll. Det blev en orolig sömn, med uppvak nästan varje kvart. Vi la oss vid tolv och väcktes vid halv två av en otröstlig son som inte kunde komma till ro. Vad vi än gjorde bara skrek han och vred sig, trots att han var så trött så trött.
Han hade svårt att andas, andetagen var snabba och kom stötvis och man hörde hur det pep och rosslade medan magen höjde och sänkte sig kraftigt då han försökte få luft. Inte ens då han låg stilla i famnen andades han lugnare. Pappa ringde sjukvårdsupplysningen som sa att vi skulle åka in till sjukhuset.
Klockan 3 klädde vi på oss och bar ut lillen i bilen. Vi blev väl mottagna och två sköterskor hjälpte oss direkt när vi kom in. En satte fast en sensor som mätte puls och syresättning på Ingmars stortå, och en frågade mig om Ingmars personuppgifter och annan information. Ingmar satt storögd i pappas famn och andades så det tjöt i det lilla bröstet. Efter bara några minuter fick vi träffa en läkare, som lyssnade på hjärta och lungor och läste av resultatet från sensorn. Syresättningen ska tydligen vara upp emot 98-100 och Ingmar låg på 92. Under 90 ges det syrgas men läkaren beslutade att det skulle räcka att inhalera en luftrörsvidgande medicin (Ventoline). Sagt och gjort, in i ett annat rum och en slang kom fram som hölls nära Ingmars näsa och mun. Det kom en slags ånga/rök därur som han andades in. Först hade han ingen lust men när han fick hålla ett stadigt grepp om slangen så gick det bra. Efter bara några minuter var det en helt annan kille vi hade i famnen! Glad och inte alls ansträngd och medtagen. Så skönt! Ett blodprov togs också, utan ett pip från Ingmar. Han var mest faschinerad av plåstret han fick på sitt lilla finger, och vände och vred på handen.
Vi fick vänta i ett annat rum innan nästa omgång skulle inhaleras tjugo minuter senare. Så dags hade gossen somnat i pappas famn och var lyckligt omedveten om vad som hände. Efter ytterligare väntan, samtal med sköterskor och läkare, hade vi fått ett recept och kunde åka hem. Vi var hemma igen vid 05.30 och somnade alla tre. Sedan kunde man ju ha tyckts att Ingmar skulle ha sovit läääänge, men vid åtta var han vaken igen. Har dock sovit ett par timmar tillsammans med honom på dagen.
Fick recept på en inhalator som vi hämtade ut, den hjälper snabbt bara man lyckas få honom att andas i den medföljande masken... När han har fått den blir han glad, så skönt att se. Han har ätit nästan helt som vanligt också.
Fy sjutton, hoppas denna natt blir lugnare! Vad hemskt det är när ens barn är sjukt. Lilla korven.
