15
Barn 1: född 39 + 2. Vaknade kl 5 på morgonen jätteillamående, sipprade vatten (som jag inte förstod var vatten, trodde det var flytning). Kl 9 startade grym ryggvärk som inte gav sig som även spred sig fram i magen. Vi ringde o åkte in kl 10, var då öppen 6 cm! Hade inga vilopauser utan konstant jätteont hela tiden, kändes som ryggen skulle gå av = epiduralbedövning som lades fel, totalbedövad o allt stannade av, jag blev blå om tår, fingrar och mun, svårt att andas. De stängde av epiduralen, i med dropp så det sattes igång igen. Sonen är född 17.36.
Med facit i hand sa bm att hade jag inte tagit epiduralen hade jag haft mitt barn runt 12-tiden på dagen...
Barn 2: född vecka 41 +0
10 dagar innan åkte jag in pga blödning efter samlag, hade lite värkar. Undersökning visar att jag är öppen 3-4 cm. Blodet var ingen fara. Det stannar av och jag får åka hem på permission o komma tillbaks senare på dagen. Det tog 10 dagar till !!! 10 dagar med sammandragningar och väntan, gråt och väntan. Bestämde mig för att jag o sonen 5 år skulle gå på luciatåg på dagis och kika men lucianatten vaknade jag kl 03 av illamående, inget mer, går på toa o blöder en del igen. Ringer in o de ber mig åka in omgående. Har inga värkar alls. Inväntar att mormor ska hämta sonen, kl 4 börjar vi rulla in till förlossningen och då kommer värkarna, helt galet, tror bebben ska komma i bilen.
Väl framme på förlossningen förväntar sig barnmorskan en kvinna utan värkar med blödning, ser i kameran att jag typ ligger utanför o vrider mig (ett fyllo står o asgarvar åt mig). Snabbt upp på förlossningen, är öppen 6 cm, bm lämnar inte rummet eftersom jag föder för fullt. Får en rejäl krystvärk, bm inser att jag har allt fostervatten kvar, tar hål på hinnorna och det bara sprutar vatten som en fontän o i vattnet krystas min dotter ut, är född 5.51 så det gick fort.
2 förlossningar som inte alls har följt "standarsbeskrivningarna" så jag är lite nojig över min kommande - hur ska den bli, kanske en "normalförlossning"