Blev lite nyfiken bara.. hur tänker ni på det här med genus och era barn? (Jag dömer ingen, jag är bara nyfiken).
Jag tycker iaf det är ganska viktigt, sedan är jag (snart) utbildad förskollärare också och där har man inget val i annat än att sträva efter jämställdhet med tanke på könen.
Själv vill jag göra det jag kan för att Emil ska få utveckla alla sidor, försöker se honom som den individ han är och han ska få stimulera även de sidor som ofta ses som "kvinnliga/flickiga". För mig handlar genus om att se barn som individer och inte som en flicka eller en pojke och jag vill ju också såklart att Emil ska växa upp med en uppfattning om att flickor och pojkar är lika mycket värda.
Hur ser ni angående detta och om ni försöker undvika de stereotypa könsrollerna, vad gör ni i så fall för detta? Om ni inte tycker detta är viktigt alls, varför tycker ni så?
Våra är ju ganska små ännu men det är ju så tidigt de små formas av allt de möter så det är dags nu för min egen del att fundera igenom hur jag ska göra i denna strävan.. det är ju ingen enkel uppgift.. men jag måste bli medveten om vad jag själv gör. Att Emil möter folk med andra värderingar kan man ju aldrig hindra, men här i hemmet, ska han få vara den han föddes till utan att behöva formas in i den stereotypa rollen "pojke"..
1
Genus Blev lite nyfiken bara.. hur tänker ni på det här med genus och era barn? (Jag dömer ingen, jag är bara nyfiken).
Jag tycker iaf det är ganska viktigt, sedan är jag (snart) utbildad förskollärare också och där har man inget val i annat än att sträva efter jämställdhet med tanke på könen.
Själv vill jag göra det jag kan för att Emil ska få utveckla alla sidor, försöker se honom som den individ han är och han ska få stimulera även de sidor som ofta ses som "kvinnliga/flickiga". För mig handlar genus om att se barn som individer och inte som en flicka eller en pojke och jag vill ju också såklart att Emil ska växa upp med en uppfattning om att flickor och pojkar är lika mycket värda.
Hur ser ni angående detta och om ni försöker undvika de stereotypa könsrollerna, vad gör ni i så fall för detta? Om ni inte tycker detta är viktigt alls, varför tycker ni så?
Våra är ju ganska små ännu men det är ju så tidigt de små formas av allt de möter så det är dags nu för min egen del att fundera igenom hur jag ska göra i denna strävan.. det är ju ingen enkel uppgift.. men jag måste bli medveten om vad jag själv gör. Att Emil möter folk med andra värderingar kan man ju aldrig hindra, men här i hemmet, ska han få vara den han föddes till utan att behöva formas in i den stereotypa rollen "pojke"..
Självklart får hon leka lika mycket med bilar som med dockor, och hon har både och här hemma.
jag själv var mer en pojkflicka som liten och inte särskilt intresserad av dockor och barbies.
Jag tycker faktiskt inte det är en sån stor grej, och jag har aldrig under mina 10 år inom förskolan träffat föräldrar eller pedagoger som gjort skillnad på barn pga kön.
Det känns mer som att det var väldigt längesedan det var så.
jag går inte heller runt och säger att jag är feminist.
Jag är för jämnställdhet.
Att alla är lika värda.
Men jag tycker att feminism är ett larvigt ord för det.
Jämnställdhet passar bättre tycker jag.
Lika mycket som att det är fel att bara "flickor ska ha rosa och bara pojkar ska ha blått", tycker jag det är då mammor som är så arga på vårat "ojämnställda samhälle" klär sina barn i klänning i ren protest. Tycker faktisk barnet ska få välja själv.
Sen är jag stolt över att vara kvinnla och älskar att vara kvinnlig.
Jag älskar kvinnliga kläder och manliga män.
Jag personligen hade tyckt det skulle vara förfärligt om vi alla gick runt i samma kläder, och allt manligt och kvnnligt försvann.
Jag tänder på en man för att han är så olik kvinnan och det manliga i en man. Annars hade jag lika gärna kunnat vara läspisk.
summa: alla får klä sig om man vill, ha dom intressen man vill, ägna sig åt aktiviteterna man vill, och alla ska ha samma möjligheter.
Men en förälder ska aldrig hindra ett barn i klädsel, intresse val osv. tycker snarare arga "extremfeminister" är värre, dom som vägrar låta barn ha klänning eller prinsessaker osv
2
Självklart får hon leka lika mycket med bilar som med dockor, och hon har både och här hemma.
jag själv var mer en pojkflicka som liten och inte särskilt intresserad av dockor och barbies.
Jag tycker faktiskt inte det är en sån stor grej, och jag har aldrig under mina 10 år inom förskolan träffat föräldrar eller pedagoger som gjort skillnad på barn pga kön.
Det känns mer som att det var väldigt längesedan det var så.
jag går inte heller runt och säger att jag är feminist.
Jag är för jämnställdhet.
Att alla är lika värda.
Men jag tycker att feminism är ett larvigt ord för det.
Jämnställdhet passar bättre tycker jag.
Lika mycket som att det är fel att bara "flickor ska ha rosa och bara pojkar ska ha blått", tycker jag det är då mammor som är så arga på vårat "ojämnställda samhälle" klär sina barn i klänning i ren protest. Tycker faktisk barnet ska få välja själv.
Sen är jag stolt över att vara kvinnla och älskar att vara kvinnlig.
Jag älskar kvinnliga kläder och manliga män.
Jag personligen hade tyckt det skulle vara förfärligt om vi alla gick runt i samma kläder, och allt manligt och kvnnligt försvann.
Jag tänder på en man för att han är så olik kvinnan och det manliga i en man. Annars hade jag lika gärna kunnat vara läspisk.
summa: alla får klä sig om man vill, ha dom intressen man vill, ägna sig åt aktiviteterna man vill, och alla ska ha samma möjligheter.
Men en förälder ska aldrig hindra ett barn i klädsel, intresse val osv. tycker snarare arga "extremfeminister" är värre, dom som vägrar låta barn ha klänning eller prinsessaker osv
Fast det är fortfarande jättevanligt att man gör skillnad på flickor och pojkar på genus. Men det är ju inte så mycket om leksaker eller färg på kläder, utan mer hur man bemöter barnen och vilka förväntningar man har på dem. Det mesta sker omedvetet.
Exempelvis så låter vi pojkar vara busigare och ta för sig mer och komma undan med fler saker för att vi omedvetet har värderingen att "pojkar är sådana". Om en pojke är busig kallar vi det "trams". Men vi reagerar direkt mycket starkare om en tjej är lika busig, för vi har värderingen "att tjejer är lugnare och ska kunna uppföra sig bättre än så". Detta märker ju barnen tidigt och flickorna blir medgörligare.. pojkarna lär sig att de får gå före, ta mer plats osv.. det är sådant jag tycker är viktigt att kämpa emot. Detta sker omedvetet och nästan alla gör sådana här skillnader i bemötandet.. och det är det jag vill bli medveten om.
3
Fast det är fortfarande jättevanligt att man gör skillnad på flickor och pojkar på genus. Men det är ju inte så mycket om leksaker eller färg på kläder, utan mer hur man bemöter barnen och vilka förväntningar man har på dem. Det mesta sker omedvetet.
Exempelvis så låter vi pojkar vara busigare och ta för sig mer och komma undan med fler saker för att vi omedvetet har värderingen att "pojkar är sådana". Om en pojke är busig kallar vi det "trams". Men vi reagerar direkt mycket starkare om en tjej är lika busig, för vi har värderingen "att tjejer är lugnare och ska kunna uppföra sig bättre än så". Detta märker ju barnen tidigt och flickorna blir medgörligare.. pojkarna lär sig att de får gå före, ta mer plats osv.. det är sådant jag tycker är viktigt att kämpa emot. Detta sker omedvetet och nästan alla gör sådana här skillnader i bemötandet.. och det är det jag vill bli medveten om.
Fast jag har inte upplevt det så alls på min förskola jag jobbat på i alla år. ( och har inte upplevt det då jag springvikarierade för 11 år sedan heller.)
Det där tycker jag mer hör till när man själv var liten.
Vart har du upplevt det?
Det där känns som något gammalt tycker jag.
Sen är det självklart olika på alla förskolor, men det är även annat än genus.
Sen så är pojkar mer motoriska än flickor, generellt.
Och det kan man inte ändra på.
Det är så mycket mer än bara miljö som styr oss.
Tycker det är en självklarhet att alla ska ha samma förutsättningar i livet.
Sjävkänsla och självständighet är A och O enligt mig.
4
Fast jag har inte upplevt det så alls på min förskola jag jobbat på i alla år. ( och har inte upplevt det då jag springvikarierade för 11 år sedan heller.)
Det där tycker jag mer hör till när man själv var liten.
Vart har du upplevt det?
Det där känns som något gammalt tycker jag.
Sen är det självklart olika på alla förskolor, men det är även annat än genus.
Sen så är pojkar mer motoriska än flickor, generellt.
Och det kan man inte ändra på.
Det är så mycket mer än bara miljö som styr oss.
Tycker det är en självklarhet att alla ska ha samma förutsättningar i livet.
Sjävkänsla och självständighet är A och O enligt mig.
Nya genusforskningar visar på de resultaten och det är i böckerna jag läst om det. Min förra praktikplats var det mycket så. Det var en tjej som jag inte upplevde särskilt "jobbig" men pedagogerna upplevde henne som oerhört trotsig och gränsprövande. Men pojkarna som var "jobbigare" än henne reagerade dem inte alls lika på. Det är ganska vanligt att man reagerar starkare om tjejer tar plats än om pojkar gör det. Även tjejerna själva.. i boken jag läser nu så var flickorna i en klass så vana med att få mindre talutrymme att när lärarna medvetet gjorde så att fördelningen blev 50/50 med talutrymmet mellan flickor/pojkar så reagerade både flickorna och pojkarna att flickorna fick alldeles för mycket och det var orättvist.
Vi ser ju än i dag att kvinnor med samma jobb som männen får mindre i lön. Och kvinnoyrken som att jobba inom omsorg och förskola är mycket mer lågbetalda än typiska män-yrken. Vi säger inte ifrån.. vi finner oss i det.. för att vi lärt oss sen barnsben att vi ska göra det.
Nu hårddrar jag det ju, men jag tror att vi måste börja tidigt med att visa att flickor och pojkar är lika mycket värda. Det är fortfarande mycket vanligt att om flickorna gör pojksaker så höjer det deras status och de blir uppmuntrade.. ex om flickor leker riddare i skolan och slåss med svärd. Medan om man som kille leker med dockor i skolan eller gör något typiskt flickigt så ses det som "fjolligt" eller "fånigt".. det sänker statusen. Det vill jag ifrån.
5
Nya genusforskningar visar på de resultaten och det är i böckerna jag läst om det. Min förra praktikplats var det mycket så. Det var en tjej som jag inte upplevde särskilt "jobbig" men pedagogerna upplevde henne som oerhört trotsig och gränsprövande. Men pojkarna som var "jobbigare" än henne reagerade dem inte alls lika på. Det är ganska vanligt att man reagerar starkare om tjejer tar plats än om pojkar gör det. Även tjejerna själva.. i boken jag läser nu så var flickorna i en klass så vana med att få mindre talutrymme att när lärarna medvetet gjorde så att fördelningen blev 50/50 med talutrymmet mellan flickor/pojkar så reagerade både flickorna och pojkarna att flickorna fick alldeles för mycket och det var orättvist.
Vi ser ju än i dag att kvinnor med samma jobb som männen får mindre i lön. Och kvinnoyrken som att jobba inom omsorg och förskola är mycket mer lågbetalda än typiska män-yrken. Vi säger inte ifrån.. vi finner oss i det.. för att vi lärt oss sen barnsben att vi ska göra det.
Nu hårddrar jag det ju, men jag tror att vi måste börja tidigt med att visa att flickor och pojkar är lika mycket värda. Det är fortfarande mycket vanligt att om flickorna gör pojksaker så höjer det deras status och de blir uppmuntrade.. ex om flickor leker riddare i skolan och slåss med svärd. Medan om man som kille leker med dockor i skolan eller gör något typiskt flickigt så ses det som "fjolligt" eller "fånigt".. det sänker statusen. Det vill jag ifrån.
Jag blir förresten glad av att läsa att du inte mött detta i förskolor. Det är ju ett jättebra framsteg! Självkänsla och självständighet är jätteviktigt tycker jag.. och det jag brinner för MEST i mitt yrke är att ge alla barn en god självkänsla, en stark tro på dem själva så de lär sig att ta för sig i livet.
7
Jag blir förresten glad av att läsa att du inte mött detta i förskolor. Det är ju ett jättebra framsteg! Självkänsla och självständighet är jätteviktigt tycker jag.. och det jag brinner för MEST i mitt yrke är att ge alla barn en god självkänsla, en stark tro på dem själva så de lär sig att ta för sig i livet.
Vad är det som får dig att tro att någon skulle tvinga på sitt barn (antar att du menar pojkar nu) en klänning? Varför kan du inte bara anta att pojken själv valt att ha klänning?
Jag har aldrig träffat någon som tvingat sin son att ha klänning, men jag har träffat många småpojkar som tyckt att prinsessklänningar med glitter och paljetter är jättevackra. Bara ett fåtal av dem har haft föräldrar som vågat låta pojkarna få prova att ha klänning. De andra har varit rädda för allt ifrån att pojken ska bli gay, eller vad grannarna ska säga, eller att han skulle bli retad av andra barn.
8
Vad är det som får dig att tro att någon skulle tvinga på sitt barn (antar att du menar pojkar nu) en klänning? Varför kan du inte bara anta att pojken själv valt att ha klänning?
Jag har aldrig träffat någon som tvingat sin son att ha klänning, men jag har träffat många småpojkar som tyckt att prinsessklänningar med glitter och paljetter är jättevackra. Bara ett fåtal av dem har haft föräldrar som vågat låta pojkarna få prova att ha klänning. De andra har varit rädda för allt ifrån att pojken ska bli gay, eller vad grannarna ska säga, eller att han skulle bli retad av andra barn.
Detta är något jag försöker vara väldigt medveten om i mitt bemötande av Lo. Jag är noga med att ingen ska tysta ner henne om hon är lite högljudd, eller behandla henne som om hon var av glas när hon bara vill klättra och busa och vara lite vild. Hade hon varit pojke hade det problemet inte funnits.
9
Detta är något jag försöker vara väldigt medveten om i mitt bemötande av Lo. Jag är noga med att ingen ska tysta ner henne om hon är lite högljudd, eller behandla henne som om hon var av glas när hon bara vill klättra och busa och vara lite vild. Hade hon varit pojke hade det problemet inte funnits.
Jag håller helt med dig angående att det ska vara lika för alla, och att alla barn ska bemötas lika.
Men jag tycker och tror att vår generation är ganska införstådda i det, och hela vår generations uppväxt har det varit samtalsämnen.
Så jag tycker det där känns gammalt, men självklart förekommer det.
men jag tror inte att det är vanligare att vi gör skillnad, än att vi behandlar lika.
Jag tycker vi lever i ett hyffsat modernt samhälle, och den i vår generation som missat den stora jämnställdhetsfrågan måste legat nedsövd då.
jag tycker sverige (som för övrigt är det mest jämnställda landet i världen) är på mycket god väg.
Men man kan inte skylla allt på miljö.
Något jag är mer upprörd över är de stora barngrupperna som gör att barn som behöver lite extra stöd tyvärr inte får det och det kommer ställa till det ännu mer i framtiden.
10
Jag håller helt med dig angående att det ska vara lika för alla, och att alla barn ska bemötas lika.
Men jag tycker och tror att vår generation är ganska införstådda i det, och hela vår generations uppväxt har det varit samtalsämnen.
Så jag tycker det där känns gammalt, men självklart förekommer det.
men jag tror inte att det är vanligare att vi gör skillnad, än att vi behandlar lika.
Jag tycker vi lever i ett hyffsat modernt samhälle, och den i vår generation som missat den stora jämnställdhetsfrågan måste legat nedsövd då.
jag tycker sverige (som för övrigt är det mest jämnställda landet i världen) är på mycket god väg.
Men man kan inte skylla allt på miljö.
Något jag är mer upprörd över är de stora barngrupperna som gör att barn som behöver lite extra stöd tyvärr inte får det och det kommer ställa till det ännu mer i framtiden.
Det är inget gammalt alls. Såhär ser det fortfarande ut på minst 95% av Sveriges förskolor. Det krävs ett oerhört medvetet och genomtänkt arbete för att komma bort ifrån detta.
Varför skulle pojkar vara mer motoriska än flickor? Var har du hört det? Och är de det så beror det ju isf bara på uppmuntran. Pojkar tränas tidigt i att klättra, springa, sparka boll osv. Det ska tävlas och jämföras redan när de är 1-2 år. Små flickor däremot får mest höra att de ska vara försiktiga och ta det lugnt när de leker samma lekar. Så de får ju inte samma förutsättningar att bli bra på motoriska saker! Och det är inget som ändrats de senaste åren tyvärr.
11
Det är inget gammalt alls. Såhär ser det fortfarande ut på minst 95% av Sveriges förskolor. Det krävs ett oerhört medvetet och genomtänkt arbete för att komma bort ifrån detta.
Varför skulle pojkar vara mer motoriska än flickor? Var har du hört det? Och är de det så beror det ju isf bara på uppmuntran. Pojkar tränas tidigt i att klättra, springa, sparka boll osv. Det ska tävlas och jämföras redan när de är 1-2 år. Små flickor däremot får mest höra att de ska vara försiktiga och ta det lugnt när de leker samma lekar. Så de får ju inte samma förutsättningar att bli bra på motoriska saker! Och det är inget som ändrats de senaste åren tyvärr.
Jag har alltid strävat efter att köpa färgglada kläder till mina pojkar. Undviker allt vad eldsflmmor och dödskallar jag bara kan. De stora barnen kan nu få vara med och bestämma vad de vill ha och det är en sak. Men så länge de inte bryr sig alls är det jag som styr helt och hållet.
När det gäller leksaker har vi alltid haft dockvagnar och dockor. Pärlor och sådant. Men det leks inte alls med det på samma sätt som när flickor leker med det. Adam är den av våra barn som mest lekt med flickiga saker och det beror säkert till viss del på att han var ensam pojke i sin åldersgrupp på förskolan. Något jag förövrigt inte alls var nöjd med men det är en annan historia. Men hemma lekte han med mitt gamla dockskåp väldigt mycket de åren han var 2-6 år gammal. Han möblerade med träklossar, dinosaurier och massa annat. Häftigast var nog ändå att han satte huset på högkant för då blev det ett höghus! Det har jag inte sett någon flicka göra innan!
Jag tror att det är bra att man erbjuder båda sidor liksom men sedan visar det sig ganska snart att pojkar är pojkar och flickor är flickor. I vissa lägen spelar det ingen roll vad man gör liksom. Man har saker nedärvda sedan lång tid tillbaka.
12
Jag har alltid strävat efter att köpa färgglada kläder till mina pojkar. Undviker allt vad eldsflmmor och dödskallar jag bara kan. De stora barnen kan nu få vara med och bestämma vad de vill ha och det är en sak. Men så länge de inte bryr sig alls är det jag som styr helt och hållet.
När det gäller leksaker har vi alltid haft dockvagnar och dockor. Pärlor och sådant. Men det leks inte alls med det på samma sätt som när flickor leker med det. Adam är den av våra barn som mest lekt med flickiga saker och det beror säkert till viss del på att han var ensam pojke i sin åldersgrupp på förskolan. Något jag förövrigt inte alls var nöjd med men det är en annan historia. Men hemma lekte han med mitt gamla dockskåp väldigt mycket de åren han var 2-6 år gammal. Han möblerade med träklossar, dinosaurier och massa annat. Häftigast var nog ändå att han satte huset på högkant för då blev det ett höghus! Det har jag inte sett någon flicka göra innan!
Jag tror att det är bra att man erbjuder båda sidor liksom men sedan visar det sig ganska snart att pojkar är pojkar och flickor är flickor. I vissa lägen spelar det ingen roll vad man gör liksom. Man har saker nedärvda sedan lång tid tillbaka.
Jag råkar nämligen känna en som faktiskt klär sin 10 månaders pojke i klänning och är väldigt upprörd över detta med flickor och pojkar och kläder. en 10 månaders har inte valt en klänning. jag vet en till vars pojke har klänning. det är ju det jag menar: att dom isåfall ska få väla det själv
min kusin hade ett barn som ville ha klänningar,glitter osv hans största önskan var att bli flicka( pratade han ofta om) när han blev stor. hans mamma skämdes tydligen över det.
13
Jag råkar nämligen känna en som faktiskt klär sin 10 månaders pojke i klänning och är väldigt upprörd över detta med flickor och pojkar och kläder. en 10 månaders har inte valt en klänning. jag vet en till vars pojke har klänning. det är ju det jag menar: att dom isåfall ska få väla det själv
min kusin hade ett barn som ville ha klänningar,glitter osv hans största önskan var att bli flicka( pratade han ofta om) när han blev stor. hans mamma skämdes tydligen över det.
Vad bra att du har en vilja att inte styra in dem i det pojkiga direkt eller i det flickiga direkt.
När du skriver att saker är nedärvda sedan lång tid tillbaka tror jag inte så mycket på det där. Har läst forskning att bara 10 % av hur vi blir beror på gener.. 90 % beror på den miljö vi lever i, de förväntningar och värderingar som omvärlden har på oss. Och inom detta hamnar så även genus. Jag tror det är vårt (och alla andras) bemötande redan från spädbarnstiden som formar pojkar/flickor att bli som de är.
15
Vad bra att du har en vilja att inte styra in dem i det pojkiga direkt eller i det flickiga direkt.
När du skriver att saker är nedärvda sedan lång tid tillbaka tror jag inte så mycket på det där. Har läst forskning att bara 10 % av hur vi blir beror på gener.. 90 % beror på den miljö vi lever i, de förväntningar och värderingar som omvärlden har på oss. Och inom detta hamnar så även genus. Jag tror det är vårt (och alla andras) bemötande redan från spädbarnstiden som formar pojkar/flickor att bli som de är.
Ja, det är ju tyvärr vanligt att flickor lätt tystas ner och lugnas ner. Bra att du är medveten och försöker motsträva detta. Det är det jag menar, jag vill att barn ska få vara dem de föds till. Inte formas in i "flickor" och "pojkar". För långt ifrån alla passar inom dessa ramar och då blir det ju så väldigt många barn (människor) som lever sina liv och känner att de aldrig riktigt passar in..
16
Ja, det är ju tyvärr vanligt att flickor lätt tystas ner och lugnas ner. Bra att du är medveten och försöker motsträva detta. Det är det jag menar, jag vill att barn ska få vara dem de föds till. Inte formas in i "flickor" och "pojkar". För långt ifrån alla passar inom dessa ramar och då blir det ju så väldigt många barn (människor) som lever sina liv och känner att de aldrig riktigt passar in..
Jag jobbar på förskola själv. Det är mitt huvudsakliga yrke,( jobbat med make up också) och har springvikarierat inom både förskola och skola.
Män är starkare än kvinnor fysiskt pga hur kroppen är uppbyggd.
VI har aldrig haft dom skillnaderna på vår förskola (och jag har jobbat på fler) men det förekommer, men inte alls i den utrsäckningen.
I förskolan gör barnen mkt mindre skillnad på flickor och pojkar än när dom kommer i pubertetet tex.
Jag jobbar på förskola själv. Det är mitt huvudsakliga yrke,( jobbat med make up också) och har springvikarierat inom både förskola och skola.
Män är starkare än kvinnor fysiskt pga hur kroppen är uppbyggd.
VI har aldrig haft dom skillnaderna på vår förskola (och jag har jobbat på fler) men det förekommer, men inte alls i den utrsäckningen.
I förskolan gör barnen mkt mindre skillnad på flickor och pojkar än när dom kommer i pubertetet tex.
Och får jag säga det själv så tycker jag att dina föräldrar verkar ha gett dig möjligheten att utvecklas till den du är, du verkar ha en stark personlighet och står för vad du säger och tar plats (känner ju inte dig men det verkar så). Du är inte det där typiska flickiga. Och detta menar jag såklart som positivt
18
Och får jag säga det själv så tycker jag att dina föräldrar verkar ha gett dig möjligheten att utvecklas till den du är, du verkar ha en stark personlighet och står för vad du säger och tar plats (känner ju inte dig men det verkar så). Du är inte det där typiska flickiga. Och detta menar jag såklart som positivt
Jag jobbar med montessori. Målet där och grundtanken bakom hela pedagogiken är just att "hjälpa barnet att hjälpa sig själv " =Självkänsla och självständighet
20
Jag jobbar med montessori. Målet där och grundtanken bakom hela pedagogiken är just att "hjälpa barnet att hjälpa sig själv " =Självkänsla och självständighet
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
