Skrivet: 2010-11-10, 08:20
#1
Hälsningar från oss
Här kommer en liten hälsning från mig och Ville-killen. Först vill vi gratulera alla femåringar som fyllt under hösten. Ville fyllde i september och önskade sig allt som finns i leksakskatalogerna och lite till. Det fick han inte. . Listan inför julen är ännu längre!!
Nu har vi ÄNTLIGEN flyttat och landat i nya huset och på nya orten. Vi pendlade åtta veckor till nya dagis och nya skolan med lillebror och storebror under augusti och en bit in i oktober. Jobbigt, jobbigt. Det gick ok att åka dit på morgonen men varje eftermiddag ballade barnen ur totalt i bilen. Inga kul resor där inte (en halvtimme i bil varje sträcka). Men redan nu känns det som bortglömt. Skönt.
Det har tagit lång tid för lillkillen att vänja sig vid sitt nya dagis! Han hade ju ett så helt underbart dagis förut och jag saknar det lika mycket som han gör. Det känns som att vi har bytt ner oss nu, tyvärr. Personalen är som tur är väldigt bra och trevliga, det är mer känslan av att nu är han bara på förvaring under dagarna - tidigare hade de enormt mycket pedagogik på olika sätt. Men det är ju inte så lång tid han ska gå här, snart börjar de sexårs, de små!
Annars har han äntligen börjat sova hela nätter varje natt. Har nog bara vaknat en enda natt sedan vi flyttade till nya huset. Det är lite längre mellan hans rum och makens och mitt sovrum nu också, så jag hör inte allt prat i sömnen längre. Underbart. Nu ska bara jag lära mig sova också.
För övrigt är V inne i en rejäl period av trots och gnäll och skrik igen. Ett tag trodde jag det berodde på flytten (och det gör det kanske till viss del), men det är inte bara det. Vi märker mer och mer hur V är en enormt tävlingsinriktad kille. Härom veckan fick han äntligen sitt älskade Wii som han längtat efter ett år eller så. Men det går inte så bra att spela för jösses vad arg han blir när han inte vinner - mot storebror eller mot spelet. Han rusar in i sitt rum och smäller igen dörren och skriker och har sig.
Han har också börjat testa en del svärord (lärt sig av storebror som i sin tur lärt sig en hel del i skolan). Fy vad svårt det är att inte skratta för det låter ju så sött egentligen. "Shit, vad mycket snö" sa han när han kom ut igår morse. Och "J-ar vad stark jag är" sa han när han lyfte en tung låda härom dagen.
Han är inne i en period av mycket funderingar och tankar. Lite mer mörkrädd det sista. Han har äntligen börjat växa - är nu 112 cm - och är så lycklig över det. Storebror är ju hela 134 cm.
Han har också börjat försöka läsa lite och skriva lite. Det går långsamt och han har inte riktigt tålamod men han kan väldigt mycket för att bara vara fem år.
Under sommaren lärde han sig cykla utan stödhjul, vilket var en stor seger. Det går fortfarande lite vingligt och tyvärr har han noll koll på det här med att ta hänsyn till andra i trafiken. Men han är så stolt, så stolt.
Han har fortfarande en hel del problem med magen och vi kör laktosfritt nu igen. Det hjälper till viss del. Vi ska även söka läkare och göra lite allergitester för pollen och äpple bland annat. Han säger att det ibland kliar i halsen när han äter just äpple (och päron och persika).
Vi trivs annars väldigt bra i nya huset, men det är mycket som återstår att göra - både inomhus och utomhus. Vi får försöka ta en dag i taget har vi bestämt och leva lite i nuet också, efter ett år med bara planerande inför framtiden.
Annika med buskillarna Melvin 0311 och Ville 0509