Disneyfiering av världen?

[Anonym lärare]

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/...ker_201467.svd

Vad tycker ni?

Som lärare ser jag ju mycket av trygghetsnarkomanin bland barnens föräldrar.
Vi får inte längre ha snöbollskastning i skolan. Förut hade vi det på ett avgränsat ställe och barnen fick anvisningar om att bara de som verkligen vill vara med och kasta snöbollar skulle vistas där. Vill man inte riskera att få en snöboll på sig så får man vackert hålla sig borta.

Detta får vi alltså slopa nu, för om det ska vara snöbollskastning någonstans alls så måste vi ha en vuxen som vaktar på plats. Vi har ju rastvakt men den kan ju inte stå still vid snöbollskastningen utan patrullerar hela skolgården. Vi har inte heller långt till lärarrummet någonstans ifrån så det går att hämta vuxna därifrån också om man inte hittar rastvakten med en gång.

Hur kommer det sig att vi inte kan ge barnen ansvaret att leka med snön på egen hand? Det är ju inte så att det inte finns några vuxna alls ute... Varför är vi så rädda för att låta barnen leva?

[AnonymG]

Jag tror han har fel, faktiskt. Jag växte upp i ett tryggt samhälle på landet, fick vara ute själv men så ser inte samhället ut idag. Skulle jag tillämpa samma regler på mitt barn som jag hade som barn så hade han nog varit åtminstone skadad nu. Det han förespråkar är farligt idag, men han verkar ha en romantisk uppfattning och tror att ungdomar och äldre visst kan vistas ute kvällstid, de bara TROR att det är farligt. Brottsstatitstik kanske han borde läsa?

Riskerna idag jämfört med förr är mycket högre. Man vet mer också. Man vet att snöbollskrig ofta urartar. Någon kan bli attackerad, mulad, skadad. Vad ska man då säga till föräldrarna? Vi visste att snöbollskrig är farligt, men ditt barn har fått en sten i ögat och är på akuten?

Idag tar vi fler risker varje dag mot förr. Barnen får mer riskträning idag, enligt mig. Så att vi undviker sånt man ansåg vara ok förr innebär inte att våra barn blir några mjäkiga trygghetsnarkomaner. Tvärtom, de är mycket mer street wise tycker jag.

[Anonym lärare]

Jag håller med dig så till vida att riskerna kanske är annorlunda idag. Men däremot håller jag inte med om att världen var särskilt riskfri förr.
Vi hade inga mobiltelefoner utan var faktiskt ute och lekte på egen hand fram till den tid vi fick som deadline (middagen oftast). Ingen som kontrollerade oss, ingen att ringa om man gjorde sig illa eller blev osäker. Man fick lösa en del situationer själv, vilket jag tror stärkte oss som barn.
När det gäller snöbollskrig så tycker jag det är jättelarvigt att barnen inte får ägna sig åt det trots att det givetvis finns en skaderisk. Det finns en skaderisk med att åka pulka, skridskor och skidor också, eller hur? Om mitt barn skadar sig i ögat skulle jag aldrig lasta skolan, för någon hade kunnat kasta en snöboll ändå (vilket de gör, hur mycket förbud det än är och även om så varenda unge vore snudd på punktmarkerad). Det är en del av livet helt enkelt. Så fort du rör dig kan du bli skadad. Frågan är om man ska avstå från sådant som är jättekul och faktiskt inte har så stor skaderisk, bara för att det KAN hända något. Det måste vara en rimlig avvägning.
Vi kan dessutom inte rastvakta vartenda hörn av skolgården, lika lite som du kan skugga ditt barn på fritiden. Det måste finnas utrymme för barnen att agera på egen hand, men däremot ska det finnas vuxna inom räckhåll - inte nödvändigtvis exakt på den platsen, för att gripa in om något går överstyr.
Jag tycker definitivt att föräldrar idag är snudd på hysteriskt rädda om sina barn. De ger inte barnen utrymme att växa och göra egna erfarenheter och de tror att allt som gör barnen ledsna är farligt eller fel. DEN tanken är farlig och fel.

[Malinau]

Det ligger oerhört mycket i det han säger. Han har ju dessutom själv mött många av de människor som exempelvis kommer till psykakuten för att pojk- eller flickvännen gjort slut. Dagens unga får inga verktyg för att hantera risker eller motgångar. Deras verktyg är att handfallna vänta in särskilt morsan, men ibland farsan. Eller samhället.

Hemma i köket är platsen där barn skadas mest. Inte förbjuder vi väl föräldrar att ha kök eller barnen i köket för det? En annan stor fara är att åka bil, men det gör vi. I sin bok, som jag läst, tar Eberhard upp flera sådana exempel som är underbygda med så god fakta som står att finna.

Om ett barn får en sten i ögat en gång på tio tusen snöbollskrig på skolgårdar så är det tråkigt för just det barnet, men risken att få en sten i ögat är försvinnande liten. Skulle man tänka så om allt är det lika bra att ta livet av sig.

Det är som när föräldrar inte vågar släppa ut sina flickor att leka för de genom medias bild börjat tro att det finns en pedofilmördare i varje by eller kvarter.

Det Eberhad menar är att man måste göra riskbedömningar och ha proportioner och det är helt rimligt. Kraven föräldrar ställer på skolan ibland för att skydda sina barn mot allt är ibland rent av löjliga, exempelvis det här med att inte ha tävlingar för att någon som inte vinner kan bli ledsen.

[ullen61]

Har inte läst artikeln men håller inte med dig. Brottsligheten ute på gator och torg på kvällar och nätter har inte ökat. Visst finns det risker med att vara ute, men de är trots allt små. Även några av mina kompisar råkade ut för oprovocerat våld på 70-talet, absolut inte kul men inget man ska hålla ungdomar inomhus för, tycker jag. Dessutom är det så att det blir farligare att vistas ute på kvällar och nätter om "vanligt" folk inte vågar vara ute. Ju mer folktomt desto större risker. Så se till så att ungdomar och äldre är ute så får vi en tryggare stad.

Och visst ska man ha lite koll på barnen när de har snöbollskrig, precis som man alltid ska ha på rasterna, så att inte något urartar till mobbing. Men snöbollskrig är oftast enbart roligt, precis som andra lekar. Kan man låta barnen leka överhuvudtaget om man ska skydda dem från alla faror?

Det jag verkligen tycker att man ska vara försiktig med är biltrafiken. De flesta andra risker innebär risk för lättare skador, men blir man påkörd av en bil i 50 km/h är det oftast kört. Trafiksäkerheten är det som man verkligen ska fokusera på.

[Anonym lärare]

Håller med.. förundras varje morgon över biltrafiken utanför skolan. Där är det verkligen livsfarligt för barnen men det verkar vara okey medan en snöboll är katastrof.

[Annika60]

Om jag inte minns brottsstatistiken helt fel så är den breda majoriteten som utsätts för brott på gator och torg unga män. Inte barn och inte kvinnor.
Att bli mulad i ett snöbollskrig borde inte få en unge helt traumatiserad.
Som någon annan (Malinau?) påpekade så är skaderisken störst hemma i köket och köp förbjuder vi inte.
Barn måste få leka och de måste nånstans lära sig att lösa problem själva utan att han en morsa på pass hela tiden.

[Malinau]

Särskilt kan man märka att när någon lämnat sitt barn, då är det pellen i botten. Då är ju faran över. Att det finns ett par hundra andra barn i området verkar inte ha gått upp för dem.

Så där hade vi med grinden på dagis. Folk stängde den inte efter sig, för de hade ju hämtat sitt barn. Att det var 20-30 andra barn kvar spelade ingen roll.

[Mireaux]

Ja, du tar upp riktiga klassiker! Så är det här i vår skola, varenda dag trots att vi diskuterar det på föräldramöten och alla svär på att de inte gör så.
Men det är väl som vanligt lättare att kräva att någon annan ska vakta och "se till att". En annan sak att kräva det av sig själv.

[Malinau]

Förr fanns det skolpoliser. Finns inte det längre? Jag menar, de kan ju förstås inte ingripa, men de skulle kunna skriva upp vem som kör som en dåre. Eller så låter man en vuxen stå där några morgnar och göra det, så kan man sluta ta upp det på allmänna möten och ta det mellan fyra ögon. Jag tror inte att något annat hjälper.

[Mireaux]

Nej skolpoliser existerar nog knappt längre. Dels för att det inte längre uppfattas som ett hedersuppdrag bland eleverna (på slutet var det svårt att finna några som ville vara det) och dels för att föräldrarna tycker det är för farligt. Där är vi nu igen.
Visst kan man ta det mellan fyra ögon - det gör jag med fartdårar hemma på vår gata, men ärligt talat så orkar jag inte ta den striden med föräldrarna i skolan. De är vuxna människor och fattar de inte vad som sägs när det uttrycks på ett allmänt möte så får det ligga på deras ansvar om de kör på ett barn. Jag har så mycket som jag ansvarar för på riktigt, så jag pallar bara inte med att ta på mig ytterligare något som egentligen inte ligger på mitt bord.
Jag vet att det låter skittrist, men ska jag räcka till det jag verkligen är ansvarig för, så får jag släppa det som inte rör mig egentligen. När barnen släpps av har skoldagen inte börjat och vägen till och från skolan är föräldrarnas ansvar. Antingen vaknar de och fattar vad de sysslar med - eller inte.
Vi hade däremot ut polisen vid ett par tillfällen och de tog rejält med fortkörare. Dem kan jag tänka mig skicka iväg ett mail till och be dem ha fartkontroll här igen. Det biter nog allra allra bäst. Plånboken brukar ligga närmare hjärnan än hjärtat verkar det som.

[AnonymG]

Aha, så om man fått vara med i snöbollskrig som barn, så kommer man att klara det bättre när flickvännen dumpar en?

I don't think so. Jag tror att just detta med att inte klara att bli dumpad beror på dagens krav och ideal. Man måste vara lyckad och lycklig. Förr kunde man vara halvlyckad och det var ok ändå, men facebook-generationen måste visa upp en fin fasad.

Sen är det så att det vissa kallar att vara överbeskyddande är vad överklassan sysslat med i hundratals år. Deras barn har fått topputbildningar och en massa pengar och saker. Idag kan även medelklassen göra som de. Och gör det också! Medelklassen har ekonomiska medel för att "skämma bort" sina barn. Återstår de som inte har råd och de som inte vill, vilket börjar bli mindre nu än förut. Så där blir fler brats nu. På gott och ont.

När det gäller säkra skolgårdar: När jag lämnat mitt barn på skolan så anser jag att han endast ska kunna skadas vid oförutsedda händelser. Om skolan har erfrenhet av att barn blir skadade i snöbollskrig så ska snöbollskrig förbjudas. Har de ordentligt med tillsyn och barn brukar inte skadas i snöbollskrig så ska det vara tillåtet.

[Mireaux]

Brats på GOTT och ont? Vad för gott hittar du i att ungdomar förvandlas till egocentriska brats?? Däri finns bara ont och att överklassen kunnat göra sina barn bortskämda och egocentriska ser jag inget värt att ta efter vare sig man har råd med det eller inte.

Beträffande snöbollskrig har du missuppfattat vad vuxna vakter kan göra. Vi kan inte förhindra att någon blir skadad. Eller ska vi kasta oss likt livvakter framför snöbollarna som kastas? Om någon får en iskoka i ögat så får dom det vare sig vi vuxna är där eller inte. Skillnaden är möjligen att vi kan gripa in snabbare om något går överstyr eller att vi kan bära bort ett skadat barn fortare än om barnen ska hämta en vuxen. Men det går på det hela jämnt ut för det mesta, skulle jag tro.

För min egen del kräver jag bara av skolpersonal att de ska se till att mitt barn inte blir systematiskt kränkt (=mobbad) av vare sig andra barn eller vuxna. Allt annat hör till den normala världen till. Du kan inte gå genom livet utan att råka ut för tråkningar, konflikter eller skador ibland. Vi går genom livet och lär oss hantera dessa tillfällen - det gagnar ingen att bli helt förskonad från dem. då blir man hudlös och lättkränkt - som många människor i Sverige blivit idag. Inget tas på eget ansvar att reda ut eller komma över, allt beror på nån annan. Tragiskt.

[Malinau]

Tycker inte alls att du är trist. Det är långt ifrån ditt ansvarsområde att hålla efter trafiken runt skolan! Så jag håller helt med dig och det där med polisen och plånboken är helt säkert det som biter bäst.

[Malinau]

Så behöver jag inte svara, men rekommenderar "AnonymG" (varför anonym förresten?) att läsa boken om h*n är intresserad av ämnet. Att inte lära sig att klara vissa utmaningar och motgångar i livet är som att ha ett dåligt immunförsvar.

[AnonymG]

Man får ju vara anonym, det är inte jag som hittat på det.

Nu påstår den här snubben att om man inte utsätts för risker så klarar man inte av att hantera motgångar sen. Detta är vad han anser, och inte någon universell sanning. Jag tror att det han kommit fram till är fel. Lite motgångar är okej, men tex att spela fotboll utan benskydd som han rekommenderar eller att äldre ska vara ute på kvällarna är absurt.

Jag var på akuten och väntade ett par timmar och under den tiden kom det in fem ungdomar som fått fotbollsskador trots att de hade benskydd. Att då påstå att benskydd är överbeskyddande är befängt. Jag bor i Malmö och att vara ute kvällstid i vissa områden är som att be om att få bli rånad även för en stor stark kille, så att uppmana äldre till att ta en promenad kl 22 en lördag kväll på tex Kroksbäck vore som att fixa ännu en patient till akuten. Nu kanske han lever på lugna gatan i lugnköping och kanske spelade han fotboll med ickevåldslaget, men världen är hårdare än vad han förstår.

[Malinau]

Nu har jag ju läst hans böcker och drar inte samma slutsatser som du. Kanske du också ska läsa dem innan du vet att han har fel.

[AnonymG]

Jo det kan vara bättre att vara en brat än ett barn till föräldrar som inte bryr sig om en. Är man brat så har de i alla fall brytt sig tillräckligt för att skämma bort en. Därav gott.

Snöbollskrig: det blir mindre våldsamt om personal står och tittar på än om de är utom synhåll.

Vad man ska vänta sig av skolan: den som har ansvar för barnet ska se till att barnet inte skadar sig själv eller andra. När barnet är med mig har jag detta tillsynsansvar, när barnet är på skolan har skolan ansvaret. Barnet är även försäkrat på skolan, vilket innebär att om barnet skadar sig där gäller skolans försäkring. Försäkringar gäller inte om inte skolan kan uppvisa att skolgrden är säker, att personal finns mm.

[AnonymG]

Jag läste artikeln och jag tyckte att han hade fel. Jag är nog inte så intresserad av att läsa hans böcker, tyvärr. Men man kanske behöver veta mer om hans teorier, det var nog bara ett urval i artikeln. Men tack för tipset!

[Mireaux]

Jag tycker inte det är att bry sig om sitt barn, att göra det bortskämt och egocentriskt.

Hur vet du att snöbollskrig blir mindre våldsamt när personal tittar på?
Har då aldrig sett det sambandet och jag ÄR ändå personal och har sett rätt mycket, har du?

Ingen som tar hand om barn kan "se till att barnet inte skadar sig själv och andra". Det är en omöjlighet. Barn skadar sig och ibland skadar de andra och det spelar ingen roll om du som förälder är där eller om jag som personal är där. Det kallas för liv.
Att man sedan ser till att undanröja uppenbara skaderisker, det är en annan sak. Man har inte en djup grop utan varningsband runt etc. Men snöbollskrig är inte att likställa med sådana faror.
Var har förresten en snöbollsplan som inte vaktas dit barnen får gå om de vill ha snöbollskrig. Vi har personal där ibland och ibland inte. Hittills inga skadade barn. Borde inte minst ett barn ha blivit av med ögat under alla dessa år om detta är så farligt?
(Och ja, jag vet att det är regelvidrigt att ha snöbollsplan utan tillsyn, men vi personal är lite busiga på denna skola...