Skrivet: 2010-12-13, 21:08
#1
Lussefirande.
Idag hade de Lucia-firande på barnens förskola. Det var nog bland det hemskaste ungarna har varit med om, tror jag. Det var alldeles för mycket folk (föräldrar från TVÅ avdelningar, plus mor- och farföräldrar!) det var alldeles för trångt (vi föräldrar satt ungefär en-två meter från de närmaste barnen) och det var högljutt som sjutton innan lussetåget kom in. Det var uppdelat så att barnens avdelning satt på golvet framför föräldrarna och den andra avdelningen (med större barn) kom intågande under sång, såsom brukligt är. Eftersom "vår" avdelning till största delen består av små barn så fick de sitta redan från början, men det medförde ju att de satt och blev mer eller mindre uttittade av alla föräldrar och det var ingen liten skara heller. Varför vuxna människor inte kan hålla en vettig ljudnivå övergår mitt förstånd, och med sitt högljudda babblande så skrämde de upp barnen mer och mer. En efter en började barnen gråta och fröknarna försökte trösta och avleda uppmärksamheten, men hur lätt är det med en elefanthjord precis intill? (Ja, detta retade mig faktiskt rätt mycket. Ju mer jag tänker på det, desto mer retar det mig).
Vanja höll ut så länge hon kunde, men strax innan de stora barnen tågade in så bröt hon också ihop. Läppen darrade mer och mer ända tills hon storgrät. Det slutade med att hon fick sitta i mitt knä under hela lussetåget. Lukas var lite coolare och brydde sig inte så mycket om allt folk, så han satt på sin plats hela tiden. Däremot sjöng han inte med något, så frågan är kanske hur oberörd han egentligen var.
Efter alla sånger så var det dags för fika. Hälften försvann in till den andra avdelningen, men det var fortfarande mycket folk kvar och det var fortfarande väldigt högljutt.
*suck* Vad hände med att det skulle vara trevligt och mysigt med Lucia? Från början till slut så var detta bara en pärs för alla barnen och jag tyckte inte heller att det var så värst trevligt. Själva uppträdandet var fint, visst var det det, men allt runt omkring.. nej, det var bara jobbigt.
Det här var första lussefirandet vi har varit på med barnen. Är det alltid så här, eller var föräldrarna vid vårt lusse okaraktäristiskt buffliga och högljudda?
Puh, skönt att det snart är jul i alla fall.
http://rikku.bloggplatsen.se - blogg och bilder!