Vad har jag nu givit mig in i?

[Fia med 4]

Jag är som bekant fyrabarnsmor. I princip en ensamstående sådan eftersom maken är egen företagare och arbetar sällan mindre än 65h/veckan. I barnaskaran har vi en alldeles normal 10åring, en 7åring med hörselskada/goldenhaarssyndrom som innebär att hon inte orkar på samma sätt som andra normalstörda barn för hon måste koncentrera sig massor mer än oss andra för att höra samma saker. Det finns också en 4åring med ADHD och så lilleman då, en alldeles normal liten ettåring
Den gångna terminen har jag jobbat halvtid, Erik har varit hos mormor och resten på skola/fritids/dagis. Mormor har ställt upp och hämtat sjuåringen efter skolan för att hon ska orka hela veckan på skolan. 2 dagar har jag varit ledig och vi har kunnat ta det lugnt.
Nu har jag fått veta att jag kommer jobba heltid från januari... Hur ska det gå ihop???? Jag har själv valt det av tusen och en orsaker men nu när det gått igenom vilket jag aldrig trodde väcks tusen frågor och problem som behöver svar.
Hur gör alla andra som jobbar heltid?????? Orkar era barn en hel vecka utan återhämtningspauser??? Min Linnéa klarar knappt av det som krävs av henne nu, Ida med adhd har inga problem med tempot men hon blir speedad som tusan och helt omöjlig hemma... Hon skulle behöva en barnflicka som tog hand om henne hemma en eller två dagar i veckan för att varva ner
Vet inte vad jag vill med inlägget mer än möjligen bara skriva av mig men kom gärna med kommentarer. Även om det inte låter så så är jag glad.
Kram

[tuffinghund]

Så ni har fått en diagnos på Linnea nu? Det hade ni väl inte innan. Skönt att veta. Har hon börjat få medicin? (har jobbat som elevassistent till ADHD barn innan)

Jag förstår att det känns lite mycket nu och svårt att få ihop det men som du säger så finns det orsaker till att du valt att göra såhär. Nu har jag bara Cassandra så jag har liksom ingen erfarenhet av att lösa tidspersperspektivet med barn men ett tag hade jag en sjuk häst som krävde många timmar varje dag och ibland även hela natten, 2 hundar varav en gick jag på avancerade kurser med, jag jobbade ett heltidsjobb med kvällar och helger och jag jobbade extra som kontaktperson.Såhär i efterhand förstår jag inte hur jag hann med allting, hur jag hann vara sambo, träffa vänner, sova osv. Men när jag var mitt uppe i det så var det inga problem.

Det jag vill ha sagt är att det känns mycket nu o svårt att få ihop men ni KOMMER att hitta ett sätt att få det att funka, även om det kanske bli lite meck i början och när ni sen är mitt uppe i det så kommer det att funka, på nåt vis. För det gör ju alltid det.

Jag tror att dom flesta barn mår bra av återhämtningspauser men dina kanske lite extra, men jag tror också att ni kommer att hitta dom pauserna även om dom kanske blir lite kortade eller inte lika många dagar.

Med 2 barn med problematik så kanske ni kan söka personlig assistent 1-2 dagar i veckan? eller begära kontaktperson till Linnéa som kan ge henne lite extra stöd och paus?
Jag vet inte hur det funkar på den sidan av det hela, jag har bara varit på andra sidan (som assistent/kontaktperson) men det kanske hade varit något att kolla upp?

o sist
GRATTIS till nya jobbet!

[Fia med 4]

Bra idé med kontaktperson. Det har jag inte ens tänkt på än... Det är så lätt att man blir blind när man är mitt uppe i det. Nej, Ida har ingen diagnos än men jag vet att hon har adhd. Det krävs ingen einstein för att veta och diagnos eller inte så har hon samma problem som en med adhd. Jobbar också med såna barn så jag är rätt hemma på området även om mina elever är aningen större, 16 Medicinering tror jag inte man ger för så små barn utan det är mer stöd för hemmet som gäller och det är det jag vill ha. Det skulle vara guld värt att ngn kom och hämtade mina tjejer från skolan/dagis och bara umgicks med dem, en och en en eftermiddag i veckan. Frågan är var man får tag på ensån???? Kanske skulle skicka iväg ett mail till kuratorn vi har kontakt med ang Linnéa... Värt att fundera på för hon har tagit upp detta med mig förrut när jag inte tyckte att det behövdes. Annars får vi väl anställa en barnflicka
Det ska verkligen bli skönt att jobba heltid! Jag känner att jag håller på att bli tokig när jag ensam drar hela lasset hemma utan vare sig uppskattning eller insikt från mannen vilket jobb det faktiskt är. Han sade faktiskt häromdagen att det jag gör hemma är inget jobb!!!!!! Herregud, jag kokar inombords fortfarande när jag tänker på det. Jag måste också få komma ifrån Ida, hur hemskt det än låter, för att öht orka med henne. Det är skönt att faktiskt få hinna sakna sina barn ibland Missförstå mig rätt nu för jag älskar verkligen den ungen men just nu är jag totalt slut på energi och behöver hitta ny. Jobbet är en bra sådan plats för mig.