Krock

[yoyo_d]

Idag blev vi påkørda ute på motorvægen dær vi låg i ca 90 i timmen på grund av halka. Bilen blev helt førstørd men vi tackar vår skyddsængel før att både jag, vår lilla skrutt och mormor klev ur bilen oskadda. Men fy vad læskigt det var att snurra runt och køra in i andra bilar och till sist køra rakt in i ett vægræcke. Jag såg bara alla lastbilar runt omkring oss och tænkte nej nej nej. Brukar inte bli chockad, har varit med om en del førr, men fy jag kænner mig fortfarande chockad nu och det var många timmar sen. Livet ændrar sig nær man får barn onekligen... Usch.

[krax]

vad hemskt, förstår att du är chockad! det är ju en vidrig rädsla! fy. och vad glad jag är att det gick bra. usch, usch, usch.

så, med det lilla jag vet om dig, kommer jag med tips ( ):
var nu inte "duktig" och gå vidare som om inget har hänt. behöver du prata och älta, så gör det. massor.
vet inte hur det funkar hos dig, men här skulle du kunna få kontakt med en bvc-psykolog för några samtal. det är viktigt att rädslan inte kommer upp i något obevakat ögonblick i framtiden, så du måste deala med den nu.
tänk på att du redan är trött och slutkörd. även en pigg och frisk skulle reagera stort.

stor kram på dig!

[yoyo_d]

Ha ha ha, du ær så søt Krax som tænker på oss andra! Jag pratar før fullt men jag har helt klart stængt av før lite. Tror det får komma i små doser før att jag ska kunna hantera det... Men usch ja, du har nog rætt, måste se till att hantera det nu. Tack =)

http://johacob.blogg.se/2010/december/bilkrock.html

[yoyo_d]

Lænk till lite bilder...

http://johacob.blogg.se/2010/december/bilkrock.html

[krax]

är det din födelsedag idag också? vavava?
grattis! men hörru, kan du vara lite mindre dramatisk nästa år?

[jagbarajag]

Usch!!! Har själv varit med om en hemsk bilolycka...fast då hamnade vi på sjukhuset 1 vecka.

Jag blev också otroligt chockad och vågade knappt tänka på att åka bil igen, än mindre att köra.

Det tog mig länga att bli av med rädslan och ibland när jag åkte eller körde bil (krocken hände annandag jul på kvällen) så kunde det kännas som en står påle av is borrades igenom min kropp när jag mötte bilar. Kan fortfarande känna så om jag får för mig att en bil är på fel sida (vi frontalkrockade)

Jag ångrar att jag inte gick till någon för att prata, tror jag hade blivit hel lite snabbare då.

Så mitt råd till dig är att prata prata prata...älta och gå igenom förloppet 1000 gånger om så behövs och prata lite till...skriv av dig...skriv här om du önskar...eller i din blogg.

Jag kunde prata om händelsen flera år efter.

Vad skönt att allt gick bra och att skyddsängeln även var med er!!!! Stor Kram

[yoyo_d]

Ja men herregud man fyller ju bara 30 en gång i sitt liv så då måste man ju fira med buller och brak... eller kanske inte... tar det nog lite lugnare næsta år ja...

[yoyo_d]

Olyckan var kanske inte så hemsk då vi alla klarade oss oskadda men bara kænslan av att køra i 90 och så smæller det bara, det ær riktigt otæckt. Vi har varit tvungna att åka bil två gånger idag efter och det var verkligen inte behagligt. Men fan att han som kørde in i mig ska vinna, jag ska ut och køra så fort jag bara kan, får inte inte inte bli rædd!

Men ja, jag ska førsøka prata om det. Kænns svårt bara, kan liksom inte førklara varfør jag reagerar så hårt? Vi klarade ju oss, ingen skadad av oss, inte ens mitt fel och ændå ær jag helt chockad. Læskigt.

[jagbarajag]

Ja, det är nog helt rätt tänkt att bara fortsätta köra och åka bil som vanligt!

Verkligen tur att ni klarade er bra. Tror att du reagerar så starkt för att man känner sig så otroligt sårbar och man kan liksom inte göra nånting. Jag vet att när jag såg bilen som kom mot oss så höll jag i mig allt jag kunde och skrek bromsa och sen tuppade jag av och nästa tanke vara bara..."jaha...det är såhär det känns att vara död då!"

Man hinner tänka så himla mycket på bara några sekunder och jag vet att jag tänkte att slutet kunde varit sååå nära, en helt ny respekt för livet.

Det är inte konstigt att du reagerar som du gör...nu är du dessutom mamma och hade en liten att skydda. Klart att man vill göra allt för sin lilla men kan tänka att hjälplösheten i en sån situation gör att det känns ännu svårare. Man vill ju mest av allt skydda sina barn mot allt ont och hemskt!

[krax]

att tappa kontrollen över säkerheten när man har en liten med sig, det är mer än nog för att man ska bli skärrad.
brorsan snubblade i trappan hemma när han bar sin bebis. morsan lyckades fånga bebis, så han märkte inget alls, men brorsan kräktes efteråt av rädsla.
jag har verkligen aldrig tänkt några otäcka tankar förut, inte så att jag varit orädd, men att flyga och fara var aldrig några problem. nu kryper en oro in under skinnet, fast jag aldrig har varit med om något otäckt, som jag måste "prata" mig ur.
så jag ser inga märkligheter i dina tankar! kram igen, och hitta för guds skull inte på något som smäller högre än detta när du fyller 40!

[Anna med A & W & Tim]

Fy vad hemskt, men åh vilken tur att ni klarade er oskadda... När min äldsta son William var ca 1 månad gammal skulle vi åka & handla mat en kall vinter dag , och fick sladd i en kurva (50km/timmen) och bilen snurra flera varv , sedan kommer en bil bakom och tror att han kan gasa förbi oss när vi snurrar.... PANG så klart ....och sedan in i mitträcket och ut i ett dike.... Jag var helt chockad och var så rädd att nåt skulle hända william.... men du HAN SOV fortfarande...*ler*.... Så jag vet vad du pratar om , prata om du behöver. Jag är jätterädd sedan dess att åka bil på vintern...speciellt med barn i !!!

[yoyo_d]

Ja det ær nog som du sæger, det ær helt enkelt rædslan før att något skulle hænda honom som gør mig så ostadig. Jag satt helt tyst och jag tyckte hela bilen var helt tyst men mamma sa att hela bilen smællde så dær otæckt med metalla och glas och grejer. Så jag stængde nog av allt annat och førsøkte bara manøverera bilen så gott jag kunde.

Har i alla fall vaknat med en jækla ond nacke och rygg idag. Stela muskler... Och min sambo har bestællt bord på en restaurang som ær mycket svår att få plats på coh som man betalar sjukt mycket pengar før i førskott så idag ska vi på restaurang dær vi ska sitta i 6 timmar... Ska blir roligt men rædd att smærtan tar kål på det roliga... Men nej, det hær ska jag klara. Om inte annat kan jag ju alltid fira livet!

[yoyo_d]

Nej då jag lovar. Jag funderar på att inte gå upp ur sængen ær jag fyller 40... Kanske ta några starka sømnpiller och så stanna under tæcket...

[yoyo_d]

Åh fy! Vilken idiot, undra hur han tænkte dær... Vi ska bli kørda in till nærmaste by i dag av sværfar men jag kænner verkligen inte før det... vill inte sætta mig i en liten bil øverhuvudtaget. Men det ær nog bara att bita ihop.

[AnnaMalva]

Usch, tänker på dig. Det är klart det är otroligt obehagligt, även om det gick bra - tack o lov!!!
Nu när det är halt är man ju extra försiktig, men alla är inte det, tyvärr. Jag tittar extra noga runt omkring för att se upp för folk som beter sig vårdslöst, men det går inte att vara säker ändå. Så skönt att det gick bra för er! Idag och framåt ska jag köra ännu försiktigare!
En fråga bara; körde personen in i höger bak (kollade på bilderna), skulle han köra om på insidan, eller han du kört om och han fick sladd? Bara nyfiken på hur det gick till. Om du vet och orkar berätta.
Hur som helst stor kram till er och GRATTIS i efterskott. Inte låta krocken få all uppmärksamhet ;-)

[yoyo_d]

Tack!
Inte nog med att folk kør før fort, till på køpet så ær det inte lag på vinterdæck hær i DK så riktigt många kør med sommardæck!
Vi låg i mittenfilen och hade precis kørt om en lastbil (tror jag) och så helt pløtsligt smællde det bara till. Det var høger bak han kørde in i så jag tror att han antingen væjde før lastbilen, alltså kom før fort mot den och så var det halt, eller att han helt enkelt missbedømde var jag var och min hastighet. Men vi fick aldrig pratat med honom, han var den enda som åkte ambulans dærifrån. Och det var kanske tur det før vi var 4 vældigt chockade mænniskor (jag, min mamma och de två i den bilen vi tog med i diket) som nog hade sagt både en och två saker till honom...
Men ja, var førsiktiga dærute. Just i det hær læget så var det ju inget alls vi kunde gøra men man ska ændå vara førsiktig. HAde vi inte haft så bra avstånd till bilarna runt om så hade vi sækert tagit med oss många fler bilar...

[johveg]

Åh, tack gode Gud att ni är helskinnande! Fy , jag ryser in i märgen för vi mötte en långtradare i går som fick släng på släpet och började kana mot oss. Han fick dock kontroll på det hela igen, men vi hade också en himl tur.. STor kram!!!

[AnnaMalva]

Ok, ja, så mycket går att undvikas med avstånd och lägre hastighet... Och som gammal ridtjej som alltid fick hoppa upp i sadeln efter ett fall så tycker jag som du att det är bäst att ge sig ut i trafiken. Men extra observant! Kram!

[yoyo_d]

Precis, ær också gammal ridtjej och tycker detsamma, upp i sadeln igen =)

[Cesse m.4]

Gud! Vilken tur att ni alla har klarat er!
Grattis i efterskott på 30-års dagen! Vet du, jag tror jag försöker fira lite lugnare i nästa vecka på min 30-års dag ;P

Jag tänkte på en sak- du använder väl inte samma bilstol nu som när ni krockade med bilen?! Tja, jag har krockat jag med och vart mega-chockad och då glömmer man så lätt bort små saker, så jag tänkte att jag frågar (men du är så klok så du har säkert redan tänkt på det ) Om inte, åk och byt ut den- eftersom en stol som har vart med i en krock inte är säker längre

Det är sååå läskigt att köra efter en krock- men tja, vad ska man säga- jag är fortfarande "rädd" för vinterväglag- men jag vågar iaf köra idag, ett tag så v-ä-g-r-a-d-e jag, tur jag har enveten gubbe som "tvingade" mig att köra över-över-allt tills jag vågade åka på vintern själv (och självklart så lyckas jag ta mitt körkort i november med snö ute, haha, efter min första olycka som gjorde mig rädd för vintern och bilar....)

Kram på dig! (och jag håller med Krax- försök inte braka till 40-års dagen värre sen )