Alltså, följande hände ikväll: Sonen hade tydligen ett liiitet sår under ena stortårn där en massa strumpludd hade fastnat och det såg inte så snyggt ut: Så... jag säger: Jag måste tvätta rent det.
En mer panisk unge får ni leta efter, tårarna sprutar och hela ungen skriker i högan sky... jag tog en våtservett och tvättade bort det som satt på utsidan och sen fick jag pilla loss det sista med hjälp av en pincett.
Helt hysterisk. Fastän jag berättade för honom i lugna ordalag att han har smuts under foten som vi måste tvätta bort.
Efteråt... när han hade lugnat ner sig såpass att han kunde prata, fick han fram att han trott att jag tänkte tömma honom på blod och då dör små pojkar.
eh?!jaha?!öh?!? okej, jag var kanske otydlig då?!
På grund av detta utbrott, så blev ju ungen sjöblöt av svett... så, jag skulle stoppa honom i duschen och bara duscha av honom: utbrott numero två. Han...skulle...bada...bubbelba d.
Maten var så gott som klar, så nej, det fanns inte tid till detta (förövrigt vet vi att han var hungrig, så vi skulle fixa det "lite snabbt")
Han var helt hysterisk.
Han kunde inte klä av sig själv och jag fick inte klä av honom. Sen fick vi hur som helst av honom kläderna men det var med _stoora_ tålamodet_ jag lyckades med det.
Sen kunde han inte gå i badkaret själv, så jag lyfte och då fick han panik, för han skulle ju gå i själv... *suck* Lyfta ur... och så där fortsatte det.
Han ville inte duscha, jag erbjöd att tvätta av honom. Men då ville han inte ha något vatten.
alltså ni kanske fattar?!?!
Det tog säkert en kvart av "jag vill inte".
Hur gör ni andra?!? Jag menar, jag bara tänker att om man har fler barn (bara helt så där hypotetiskt, fembarnsfamilj eller nåt) hur gör dom!?!? GÖR inte deras barn såna här grejjer?!?
eller... alltså?!?!
Jag känner spontant *gaaaaaargh* och sliter mitt hår.
Nu har han ätit middag och det ska borstas tänder, läsas saga och sova. Så vi får väl se hur detta går.
Life is NOT a dress rehearsal so......LET US eat CAKE
1
Ni som har fler än ett barn Alltså, följande hände ikväll: Sonen hade tydligen ett liiitet sår under ena stortårn där en massa strumpludd hade fastnat och det såg inte så snyggt ut: Så... jag säger: Jag måste tvätta rent det.
En mer panisk unge får ni leta efter, tårarna sprutar och hela ungen skriker i högan sky... jag tog en våtservett och tvättade bort det som satt på utsidan och sen fick jag pilla loss det sista med hjälp av en pincett.
Helt hysterisk. Fastän jag berättade för honom i lugna ordalag att han har smuts under foten som vi måste tvätta bort.
Efteråt... när han hade lugnat ner sig såpass att han kunde prata, fick han fram att han trott att jag tänkte tömma honom på blod och då dör små pojkar.
eh?!jaha?!öh?!? okej, jag var kanske otydlig då?!
På grund av detta utbrott, så blev ju ungen sjöblöt av svett... så, jag skulle stoppa honom i duschen och bara duscha av honom: utbrott numero två. Han...skulle...bada...bubbelba d.
Maten var så gott som klar, så nej, det fanns inte tid till detta (förövrigt vet vi att han var hungrig, så vi skulle fixa det "lite snabbt")
Han var helt hysterisk.
Han kunde inte klä av sig själv och jag fick inte klä av honom. Sen fick vi hur som helst av honom kläderna men det var med _stoora_ tålamodet_ jag lyckades med det.
Sen kunde han inte gå i badkaret själv, så jag lyfte och då fick han panik, för han skulle ju gå i själv... *suck* Lyfta ur... och så där fortsatte det.
Han ville inte duscha, jag erbjöd att tvätta av honom. Men då ville han inte ha något vatten.
alltså ni kanske fattar?!?!
Det tog säkert en kvart av "jag vill inte".
Hur gör ni andra?!? Jag menar, jag bara tänker att om man har fler barn (bara helt så där hypotetiskt, fembarnsfamilj eller nåt) hur gör dom!?!? GÖR inte deras barn såna här grejjer?!?
eller... alltså?!?!
Jag känner spontant *gaaaaaargh* och sliter mitt hår.
Nu har han ätit middag och det ska borstas tänder, läsas saga och sova. Så vi får väl se hur detta går.
Jag som har fler barn säger såhär, att när dom är jobbiga säger jag bara :GÅ OCH LÄGG ER!
Vi har korgar utställda lite var stans i lägenheten så dom får lägga sig där och skämmas, sen får dom komma fram när dom är snälla igen
4
Jag som har fler barn säger såhär, att när dom är jobbiga säger jag bara :GÅ OCH LÄGG ER!
Vi har korgar utställda lite var stans i lägenheten så dom får lägga sig där och skämmas, sen får dom komma fram när dom är snälla igen
Oftast tycker jag att det varit så att om den ena varit en i viss "period" så har den andra varit lugnet själv.
Men de flesta bekymren har varit bråk barnen sinsemellan och inte så mycket med oss vuxna. Så en hel del konflikthantering har det blivit genom åren. Av mer eller mindre god karaktär Ibland blir man så slut av att vara förälder och det är svårt att vara pedagogisk 24/7.
5
Oftast tycker jag att det varit så att om den ena varit en i viss "period" så har den andra varit lugnet själv.
Men de flesta bekymren har varit bråk barnen sinsemellan och inte så mycket med oss vuxna. Så en hel del konflikthantering har det blivit genom åren. Av mer eller mindre god karaktär Ibland blir man så slut av att vara förälder och det är svårt att vara pedagogisk 24/7.
Nope vi gör inte sånt,vilken petitess skitig unge o lite ludd ;O)
Herregud säger jag som just genomlevt tredje världskrig i huruvida vem som är hungrigast och således ska ta mat först.
Vi pratar elva och tolvåring,storebror missade fighten eftersom han o flickvännen masade sig upp från rummet lite sent...
6
Nope vi gör inte sånt,vilken petitess skitig unge o lite ludd ;O)
Herregud säger jag som just genomlevt tredje världskrig i huruvida vem som är hungrigast och således ska ta mat först.
Vi pratar elva och tolvåring,storebror missade fighten eftersom han o flickvännen masade sig upp från rummet lite sent...
Om man har flera barn så ser syskonen när någon beter sig dumt och anstränger sig för att inte göra likadant plus att man beter sig helst så bra man kan om fler än mamma eller pappa ser på. Lite förenklat men det funkar ungefär så.
7
Om man har flera barn så ser syskonen när någon beter sig dumt och anstränger sig för att inte göra likadant plus att man beter sig helst så bra man kan om fler än mamma eller pappa ser på. Lite förenklat men det funkar ungefär så.
Sånt där har jag blivit specialist på Tadaaaa så kommer den busiga roliga mamman fram och allt blir en konstig lek där barnet först gråter och sen skrattar med tårar i ögonen och sen efter allt är klart så minns de inte ens att det var skrik å panik först
8
Sånt där har jag blivit specialist på Tadaaaa så kommer den busiga roliga mamman fram och allt blir en konstig lek där barnet först gråter och sen skrattar med tårar i ögonen och sen efter allt är klart så minns de inte ens att det var skrik å panik först
Du är snäll. Jag är det inte?
Du tror inte du är lite väl pedagogisk ibland då?
Alltså, det finns ju inte alls samma tid och möjlighet att möta upp sånt där med många barn. Så är det ju bara.
Jag har liksom präntat in att när jag väl säger något är det viktigt och då är det bara göra som tok säger. Så jag är försiktig med att begränsa, säga åt eller komma med direktiv annars.
Alltså jag hade satt fossingen i ett fotbad bara, det tycker ungarna är jättemysigt och de hade tittat med tindrande ögon och sagt "åh fåååår jag bada fotbad". nej, de är inte bortskämda mao.
Eller som med stickor: då blir mina barn skrik och panik. Då frågade jag bara hur de ville göra då?
Så nu heter det "Emmie jag har fått en sticka, kan du ta bort den i kväll när jag somnat"?
Det var liksom deras bästa lösning för att slippa eländet.
9
Du är snäll. Jag är det inte?
Du tror inte du är lite väl pedagogisk ibland då?
Alltså, det finns ju inte alls samma tid och möjlighet att möta upp sånt där med många barn. Så är det ju bara.
Jag har liksom präntat in att när jag väl säger något är det viktigt och då är det bara göra som tok säger. Så jag är försiktig med att begränsa, säga åt eller komma med direktiv annars.
Alltså jag hade satt fossingen i ett fotbad bara, det tycker ungarna är jättemysigt och de hade tittat med tindrande ögon och sagt "åh fåååår jag bada fotbad". nej, de är inte bortskämda mao.
Eller som med stickor: då blir mina barn skrik och panik. Då frågade jag bara hur de ville göra då?
Så nu heter det "Emmie jag har fått en sticka, kan du ta bort den i kväll när jag somnat"?
Det var liksom deras bästa lösning för att slippa eländet.
Haha...faktiskt - sådär har mina barn aldrig riktigt varit. Visst, gnäll och gråt och sura miner, men inte sådär liksom omöjliga att man inte kan göra rätt. Eller typ bryta ihop för att de får en gul mugg, eller så.
Så jag vet inte riktigt vad man gör hjärtat. Mer än att såhär i efterhand hade det varit bättre att stoppa honom i badet till att börja med - så hade du sluppit hela tågrejen och smutset badats bort... Men det är ju lätt att säga nu
10
Haha...faktiskt - sådär har mina barn aldrig riktigt varit. Visst, gnäll och gråt och sura miner, men inte sådär liksom omöjliga att man inte kan göra rätt. Eller typ bryta ihop för att de får en gul mugg, eller så.
Så jag vet inte riktigt vad man gör hjärtat. Mer än att såhär i efterhand hade det varit bättre att stoppa honom i badet till att börja med - så hade du sluppit hela tågrejen och smutset badats bort... Men det är ju lätt att säga nu
ja säg det du. Jag har 18 månader mellan mina äldsta och blev ensamstående när de var 4 och 6 år gamla. Har fått klara mycket själv. Ibland blev jag galen och fick ett litet bryt men oftast försökte jag tänka på att jag skulle få en lugn stund när barnen lagt sig, typ.
Det ÄR jobbigt att ha barn och det måste det liksom få vara emellanåt tycker jag. Man är ju ingen mirakelmänniska, eller hur.
13
ja säg det du. Jag har 18 månader mellan mina äldsta och blev ensamstående när de var 4 och 6 år gamla. Har fått klara mycket själv. Ibland blev jag galen och fick ett litet bryt men oftast försökte jag tänka på att jag skulle få en lugn stund när barnen lagt sig, typ.
Det ÄR jobbigt att ha barn och det måste det liksom få vara emellanåt tycker jag. Man är ju ingen mirakelmänniska, eller hur.
och med tiden har jag lärt mig att pausa och ge henne nått som höjer blodsockret innan jag fortsätter, hon är 16år nu och fortfarande så händer det att jag lurar i henne mat innan jag fortsätter en diskution.
annars så visa barn trotsar mer än andra så tålamod mer tålamod och ännu mer tålamod och att försöka att tänka efter vilka gränser är värda att fajtas för för annars är det fajt om allt, precis allt.
jag har en av varje och de få gånger sonen trotsar och testar blir jag så förvånad att han oftast får sin vilja igenom pga förvåning.
en liten tröst kanske dottern som alltid trotsat med lite toppar där de normala trotsperioderna ska infalla har skapligt bra koll på gränserna nu som tonåring och vist de trotsas och testas men det är som hon trots allt vet precis vart gränsen går nu mera så allt tålamod verkar ha haft lite posetiv inverkan i alla fall för jag har verkligen med bävan sett fram emot tonårstiden och ärligt hon var jävligare då hon var 3-4år än hon är nu om det är nån tröst.
annars har du ju världens härligaste gosse och jag hoppas du skriver ned alla hans funderingar för framtiden
14
dottern är grymt matkänslig och med tiden har jag lärt mig att pausa och ge henne nått som höjer blodsockret innan jag fortsätter, hon är 16år nu och fortfarande så händer det att jag lurar i henne mat innan jag fortsätter en diskution.
annars så visa barn trotsar mer än andra så tålamod mer tålamod och ännu mer tålamod och att försöka att tänka efter vilka gränser är värda att fajtas för för annars är det fajt om allt, precis allt.
jag har en av varje och de få gånger sonen trotsar och testar blir jag så förvånad att han oftast får sin vilja igenom pga förvåning.
en liten tröst kanske dottern som alltid trotsat med lite toppar där de normala trotsperioderna ska infalla har skapligt bra koll på gränserna nu som tonåring och vist de trotsas och testas men det är som hon trots allt vet precis vart gränsen går nu mera så allt tålamod verkar ha haft lite posetiv inverkan i alla fall för jag har verkligen med bävan sett fram emot tonårstiden och ärligt hon var jävligare då hon var 3-4år än hon är nu om det är nån tröst.
annars har du ju världens härligaste gosse och jag hoppas du skriver ned alla hans funderingar för framtiden
ja men visst är det så. De samarbetar liksom för annars fungerar det ju inte. Jag tror om man är många så lär sig barnen många saker. Tex att det finns andra, man får vänta på sin tur.
och i slutändan som min dotter sa till pojkarna "sluta tjafsa om vem som ska ha mest mat, alla kommer bli mätta".
15
ja men visst är det så. De samarbetar liksom för annars fungerar det ju inte. Jag tror om man är många så lär sig barnen många saker. Tex att det finns andra, man får vänta på sin tur.
och i slutändan som min dotter sa till pojkarna "sluta tjafsa om vem som ska ha mest mat, alla kommer bli mätta".
Våra barn är nu 8, 6 och 1,5 år. Nej, inget sånt, möjligtvis lite småjobbigt just nu med lilltjejen som ju inte kan säga vad det är hon vill och så, frustrerande både för henne och oss.
Hade ju inte kommit på tanken oavsett hur svettig något barn var att duscha 15 minuter innan maten, då hade vi väntat med dusch eller bad tills efter middagen.
Man får som vuxen välja sina strider. Inte lätt jag vet.
Nej, nu är det dags att läsa kapitel 7 i bröderna lejonhjärta för dom två äldsta. Och maken nattar minstingen så får vi förhoppningsvis lite lugn och ro här några timmar innan vi ska sova.
16
Ja inte lätt, hur gammal är han?!
Våra barn är nu 8, 6 och 1,5 år. Nej, inget sånt, möjligtvis lite småjobbigt just nu med lilltjejen som ju inte kan säga vad det är hon vill och så, frustrerande både för henne och oss.
Hade ju inte kommit på tanken oavsett hur svettig något barn var att duscha 15 minuter innan maten, då hade vi väntat med dusch eller bad tills efter middagen.
Man får som vuxen välja sina strider. Inte lätt jag vet.
Nej, nu är det dags att läsa kapitel 7 i bröderna lejonhjärta för dom två äldsta. Och maken nattar minstingen så får vi förhoppningsvis lite lugn och ro här några timmar innan vi ska sova.
Nu har ju jag bara 4 men jag upplever att oftast trotsar dom en i taget Och sen kan jag inte alltid köra den följsamma vägen utan har jag sagt något så är det så.
17
Nu har ju jag bara 4 men jag upplever att oftast trotsar dom en i taget Och sen kan jag inte alltid köra den följsamma vägen utan har jag sagt något så är det så.
Lillebror säger när storasyster får sina utbrott mot mig: Mamma hon är bara tonåring, det går över men jag ska aldrig bli sån. Storasyter säger när lillebror får sina utbrott: så var väl inte jag, min trotsålder slutade när jag var fem.
Det är precis som att när den ene beter sig illa så skärper den andre sig.
När de bråkar sins emellan så får var och en förklara och komma med en lösning och kan de inte det så får de gå in på sina rum och komma ut först när de vet hur de ska uppföra sig....
Men vänta tills de är tonåringar....det är värst, fick dock ett gulligt brev från dottern på julafton: Jag vet att jag är jobbig ibland, jag vet att du försöker få allt att funka men jag förstör ibland, tro inte att jag gör detta med vilja eller hat mot dig. Allt som händer just nu beror på att jag är en liten tjej som är helt vilsen i denna värld, det är allt
18
Lillebror säger när storasyster får sina utbrott mot mig: Mamma hon är bara tonåring, det går över men jag ska aldrig bli sån. Storasyter säger när lillebror får sina utbrott: så var väl inte jag, min trotsålder slutade när jag var fem.
Det är precis som att när den ene beter sig illa så skärper den andre sig.
När de bråkar sins emellan så får var och en förklara och komma med en lösning och kan de inte det så får de gå in på sina rum och komma ut först när de vet hur de ska uppföra sig....
Men vänta tills de är tonåringar....det är värst, fick dock ett gulligt brev från dottern på julafton: Jag vet att jag är jobbig ibland, jag vet att du försöker få allt att funka men jag förstör ibland, tro inte att jag gör detta med vilja eller hat mot dig. Allt som händer just nu beror på att jag är en liten tjej som är helt vilsen i denna värld, det är allt
Jag tycker synd om dig (och om honom för han verkar ju ta det väldigt hårt). Jag gissar att han tar det nästan som om det gäller liv eller död och det är säkert jättesvårt att förklara det för honom Jag vet inte riktigt hur du ska förklara för honom att det är inte världens ände att göra rent ett sår eller att duscha.
Jag vet inte riktigt, för min son är väldigt lugnt och har alltid varit så vi kan i princip alltid resonera med honom om man måste göra något som är lite obehagligt, t ex ta en spruta, gå till tandläkaren, gå till läkaren osv.
Önskar dig all lycka till med fortsatta kvällsbestyr och hoppas att han lugnar ner sig och inser att det är inte jättefarligt.
It doesn't matter what languages we speak as long as we speak the same language.
Oj... Jag tycker synd om dig (och om honom för han verkar ju ta det väldigt hårt). Jag gissar att han tar det nästan som om det gäller liv eller död och det är säkert jättesvårt att förklara det för honom Jag vet inte riktigt hur du ska förklara för honom att det är inte världens ände att göra rent ett sår eller att duscha.
Jag vet inte riktigt, för min son är väldigt lugnt och har alltid varit så vi kan i princip alltid resonera med honom om man måste göra något som är lite obehagligt, t ex ta en spruta, gå till tandläkaren, gå till läkaren osv.
Önskar dig all lycka till med fortsatta kvällsbestyr och hoppas att han lugnar ner sig och inser att det är inte jättefarligt.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Ibland blir man så slut av att vara förälder 
och det är svårt att vara pedagogisk 24/7.
Jag vet inte riktigt hur du ska förklara för honom att det är inte världens ände att göra rent ett sår eller att duscha.