Rädd!!

[lillarussinetsmamma]

Lill skrutten skrämde livet ur mig idag. Han sov och kräktes och satt i halsen. Fick ingen luft. Blev röd och tårögd. Kändes som en evighet innan jag fick han att andas igen.
De jag har pratat med säger att det är vanligt?!?! Är det det??
Har svårt att tro det. Tänk om det händer när jag sover!
Är noga med att han ska rapa innan han somnar, vad mer kan man göra?
Var till läkaren idag på koll och (innan det hände) och allt var bra sa han. (litar inte riktigt på han)Och det var inte ovanligt att de satt i halsen. Frågade då han gör det ibland men inte som idag. Ibland låter det som att han ska kräkas men det kommer inte upp något.
Har kollat runt på internet vad man ska göra. Men hittar inget annat än om de sätter saker i halsen. Det första man skulle göra var att ropa på hjälp. Vad hjälper det när jag är själv hemma.
Nåja resten av tipsen var som jag gör, huvudet ner osv.
Vet inte när jag var så rädd senast. Nu ska vi gå och försöka sova.
Kram till er alla.

[justEmmie]

Men liten då.. usch vad obehagligt.
Röd och tårögd, det är ju friskt - det reder de själv. Det du beskriver låter friskt. Ja det sätts i halsen här med, det är inte alltid de kan kordinera andning och sväljning heller. De kvävs inte av det men det är så obehagligt att se att jag skulle låta barnet sova på sidan bara av bekvämlighetsskäl.

Luta ner är ju jättebra, de flesta föräldrar lyfter sina barn (precis som vi själva vill vara upprätta) men det är bättre sänka dem. Så sänka, vara lugn och sakta stryka ryggen nerifrån och upp.

Min lilla hulkar ibland, kväljningar utan att kräkas alltså. En gång var det ett hundhår i munnen som var orsaken.

Jag har stor respekt för när föräldrar själva säger något är tokigt, känner man så så ska man alltid söka. Så lita på magkänslan.

hoppas ni sovit gott i natt. Laddade för en ny dag.

[Vimse]

Fy vad läskigt!
Jag känner igen det delvis. Min lilla hulkar/kväljer ibland (som JustEmmie beskriver) utan att det kommer kräk. De sekunder det dröjer innan hon drar efter andan igen är nästa outhärdliga. Men dom säger ju att risken att kvävas av sitt eget kräk är nästan obefintlig för friska bebisar. Det var ju därför dom ändrade rekommendationerna till att sova på rygg istället för mage. Risken för psd är verklig, medans risken för kvävning knappast existerar. Säger dom.
Men, jag är ju den nojjiga typen. Därför har vi andningslarm till vår bebis. Till vår friska, välmående bebis som sover på rygg. Enligt många helt onödigt, men väldigt skönt för mig.

[nettem3]

ja det är så läskigt! Vi har precis som vimse andningslarm, mycke pga att vår andra pojk hade problem med andningen så den här gången ville vi var säkra.
Neo sätter oxå i halsen precis som du beskriver därför sover han jämt nu på sidan.
Kramar

[marilin]

Fy vad läskigt. Förstår att du blev rädd. Har varit med om att Hannes satt i halsen och nästan inte fått luft ett par gånger och jag tycker det är så obehagligt. Jag lägger honom alltid på sidan när han sover, fast jag vet att man egentligen ska lägga bebisar på rygg..

Kram.

[lillarussinetsmamma]

Ja det tog många timmar innan jag somnade igår. Var riktigt noga med hur han låg och jag hade handen i sidan på han hela natten. Lill skrutten var riktigt nöjd med att ha mamma nära.
Tänk vad man kan vara orolig som mamma... och det här är bara början.

[Cazie]

Vår lillstrumpa har låtit sen dagen då hon föddes. Hon snarkar och har sig om nätterna och det tog tid innan jag förstod att det var normala ljud hon gjorde. Hon får också kväljningar ibland (hon klöks, som vi säger i skåne... säger man så i resten av landet också?? ) Vid matningen slarvar hon ibland och får maten helt galet och hostar som en liten toka. Men hon reder upp allt detta själv så jag tror nog er lillskrutt också klarar det.

Men jag håller med Emmie, är du orolig så sök vård. Det är inte kul att gå och oroa. sig.

Hoppas det ordnar sig!
Kram!

[Jazerine]

Har också en som sätter i halsen då och då, det har bara hänt under amning dock. Jag tror att jag också håller andan ända tills hennes andning kommer tillbaka normalt igen. Men hittills har det inte verkat som att det varit nån fara för att hon inte skulle få luft alls då hon varit fin i färgen i ansiktet och det har kommit igång snabbt igen, då kastar hon sig efter bröstet så det verkar inte vara nån skada skedd.

Våran tös sover också på sidan då hon i början hulkade mycket när hon låg på rygg, första dagarna var det fostervatten men sedan har hon fortsatt att sova väldigt oroligt när hon ligger på rygg. Vi pallar upp med en mjukishund framför henne i sängen så att hon inte ska kunna rulla framåt.

Japp, nu ska man oroa sig resten av livet... blir intressant.