Skrivet: 2011-01-27, 13:24
#1
Pedagogik
Tänkte vädra detta ämne här eftersom jag vet att det finns flera utbildade förskolelärare här?
Som en del redan vet är jag lite skeptisk till Wilmas förskola.
Ska försöka förklara lite fort här.
Det är 100 nya små barn på kö till förskola nu fram till o med mars, vilket innebär att vår lilla kommun fått lite att göra! De har öppnat en temporär skola som har tre avdelningar och bygger just i detta nu en ny skola med fyra avdelningar för att sluka dessa alla barn.
Vi fick plats på den temporära, typ ingen har fått plats där de önskat eftersom det är överfullt överallt, särskillt nu på våren.
Denna skola öppnade 3 januari och nu tänker jag berätta om just vår avdelning. Där är de tre lärare och kommer att ha 12 barn totalt. Änså länge är det 10. De har en resurs som hjälper till nu i början. Alla jobbar inte heltid och alla barnen går inte heltid. Men alla barn är runt ett år. Spannet är 9 månader mellan äldsta och yngsta. Lärarna är: 1 nyutbildad, 1 nyinflyttad ung tjej och 1 erfaren lärare som flyttat från annan skola.
Eftersom alla barnen är nyinskolade från 3 januari och de sista kommer nästa vecka och eftersom personalen är relativt nya, lokalerna knappt i ordning osv så är det mer eller mindre kaos!
Hur mycket ska man "förlåta" på grund av allt detta? Hälften av barnen har gråtit konstant och skrikit under tiden jag varit där o skolat in W. Lärarna har inte haft koll eller knappt pratat med de som är självständiga (som W). De sticker i väg till ett rum och klättrar . Nu var ju jag där och jag ville inte ta för stor plats, eftersom jag egentligen inte "ska" vara där, men när W var uppe på en stol och ingen tog notis om detta gick ja ju dit o tog ner henne, hittade då ett annat barn på en annan stol..
Ljudnivån är inte av denna värld. Inser ju att detta borde bli bättre då alla barn och fröknar känner sig mer hemma och vana???
Nåväl...pedagogik.
När några av barnen grät och grät och skrek efter mamma säger fröknarna sitt mantra "mamma kommer snart, hon jobbar ju nu" och när de vill gå till fönstret för att titta efter mamma så följer fröken med. Eller så sitter de med en unge på varje knä och säger "mamma kommer snart"och barnen skriker i kör.
När jag skulle gå var det noga att jag skulle säga hejdå till Wilma så hon inte skulle leta efter mig sen...då höll fröken henne och sa tydligt hejdå och jag fick vinka o gå. Wilma fattade inte, hon trodde hon skulle med. Vi har aldrig sagt hejdå för att inte göra en grej av det, eller jo, vi säger hejdå, men bara just det, o sen ut genom dörren .
Är det pedagogiskt att säga "mamma kommer snart" klockan 8 på morgonen när barnet ska hem 17? Kan jag be personalen att INTE säga detta till Wilma utan hellre avleda uppmärksamheten typ "nu ska du vara här med oss och leka heeela dagen, tänk vad kul!"
Är det pedagogiskt att göra en stor grej av lämnandet? Jag skulle hellre bara säga hejdå och gå. Letar hon efter mig skulle fröken bara säga, mamma är inte här nu, typ.
Ja, nu blev det jätte jätte långt!
Men tyck gärna till! Vill veta hur man lär sig pedagogik!
Em -- -,- -`- -@