alkoholist..
Känsliga snack
  1. Anonyma
    #1

    alkoholist..

    Jag väntar barn med en alkoholist!

    Min man dricker varje helg!!! De helger vi har min dotter hos oss så kan han ibland nöja sig med 2.8 or! MEN han kan inte sluta dricka utan dricker tills det tar slut eller tills han somnar! (minst 10-15öl/kväll)

    Han är alltid fullast på festerna, vinglar, sluddrar och ramlar omkull. En enda gång har han gråtandes berättat att han kanske har vissa problem och då lovat att sluta! Det höll två veckor, sen ville han inte. Han säger att han behöver koppla av med alkohol precis som jag äter lugnande (vid behov och max 20 tabletter/år har det blivit!)

    Nu erkänner han inte sina alkoholproblem för mig alls, inte för sig själv heller!
    Han säger att jag har en skev bild på verkligheten. Då jag dricker när jag går på fest någon gång per år eller ett glas vin till maten en två gånger i månaden!
    Jag har tackat nej till lyckopiller och äter lugnande endast vid behov och då är det vid akut panik ångest! Försöker hellre vila vid huvudvärk än att stoppa i mig tabletter osv!

    Visst jag tycker inte alla behöver göra som jag gör MEN jag tycker det kan räcka med två tre öl på en kväll och kanske en liten Whiskey Inte mer!
    Och man ska kunna ha något i barskåpet om man skulle få besök!

    Nu väntar jag iaf barn med denna man och jag önskar så att han kunde sluta dricka! Att se honom komma vinglandes hem från en kompis, snöig efter att ha ramlat omkull och in ramlandes i hallen och sluddrigt hälsa med ett ynkligt "hej älskling" gör mig så arg!

    Nu till min fråga!
    Hur kan man få honom att se och erkänna sitt alkohol problem för sig själv!
    Vad kan jag göra för att stötta honom?

    Blev svamligt det här!

    Behöver bara få tips!
    Jag älskar verkligen min man, när han är nykter! Men den man alkoholen gör honom till vill jag inte leva med!
  2. 1
    alkoholist.. Jag väntar barn med en alkoholist!

    Min man dricker varje helg!!! De helger vi har min dotter hos oss så kan han ibland nöja sig med 2.8 or! MEN han kan inte sluta dricka utan dricker tills det tar slut eller tills han somnar! (minst 10-15öl/kväll)

    Han är alltid fullast på festerna, vinglar, sluddrar och ramlar omkull. En enda gång har han gråtandes berättat att han kanske har vissa problem och då lovat att sluta! Det höll två veckor, sen ville han inte. Han säger att han behöver koppla av med alkohol precis som jag äter lugnande (vid behov och max 20 tabletter/år har det blivit!)

    Nu erkänner han inte sina alkoholproblem för mig alls, inte för sig själv heller!
    Han säger att jag har en skev bild på verkligheten. Då jag dricker när jag går på fest någon gång per år eller ett glas vin till maten en två gånger i månaden!
    Jag har tackat nej till lyckopiller och äter lugnande endast vid behov och då är det vid akut panik ångest! Försöker hellre vila vid huvudvärk än att stoppa i mig tabletter osv!

    Visst jag tycker inte alla behöver göra som jag gör MEN jag tycker det kan räcka med två tre öl på en kväll och kanske en liten Whiskey Inte mer!
    Och man ska kunna ha något i barskåpet om man skulle få besök!

    Nu väntar jag iaf barn med denna man och jag önskar så att han kunde sluta dricka! Att se honom komma vinglandes hem från en kompis, snöig efter att ha ramlat omkull och in ramlandes i hallen och sluddrigt hälsa med ett ynkligt "hej älskling" gör mig så arg!

    Nu till min fråga!
    Hur kan man få honom att se och erkänna sitt alkohol problem för sig själv!
    Vad kan jag göra för att stötta honom?

    Blev svamligt det här!

    Behöver bara få tips!
    Jag älskar verkligen min man, när han är nykter! Men den man alkoholen gör honom till vill jag inte leva med!
  3. Medlem sedan
    Apr 2006
    #2
    lugnt och sansat förklarar du för honom att du älskar honom, men att du inte tillåter att ert barn föds in i ett hem där det konsumeras så mycket alkohol. därför kommer du att flytta ut tills han visar viljan till insikt och förändring. du avslutar inte relationen, men du kräver att han ska genomgå behandling, samt vara nykter i ett år innan du kommer tillbaka. han måste visa att han har lärt sig nya, nyktra, sätt att hantera sin inre stress på. skulle han efter detta år och ni åter är sammanboende (på prov, säg inte upp din nya lägenhet) visa tecken på återfall, så lämnar du för gott.

    innan du tar det här samtalet har du fixat med nytt boende och flytthjälp. har du svårt att fö ihop det, kontakta socialen/kvinnojourer och be om hjälp. ta också stöd av din familj. för framtidens skull kan det vara bra att få dokumenterat i form av vittnen, foton etc., hur hans tillstånd är. missbrukare kan ofta konsten att manipulera andra, och kan trassla till det för dig av hämndlystnad om du inte ser upp.

    även om han i dagsläget inte är våldsam, är det troligt att både du och barnet kommer att utsättas för psykisk och/eller fysisk misshandel - oavsett om han älskar er eller inte. kärleken till missbruket är alltid starkare och vinner tills de inser att de har något att förlora. så länge du stannar och godtar hans beteende (oavsett vad du säger, kommer dina handlingar, dvs att du stannar, att vara starkare än dina ord) kommer troligen ingen förändring att ske, eftersom han redan idag tycker att det är helt ok att bli full inför ditt barn och dig. och spärrarna kommer att bli färre allt eftersom.

    Du måste förstås vara helt övertygad om att du gör rätt när du går, annars kommer han att övertala dig till att stanna. när han väl har gjort det, så ser han att han kan bestämma över dig och det finns en risk för att han börjar bryta ner ditt självförtroende tills du inte orkar bryta upp, fast du vill.

    älskar du honom, hjälper du honom genom att ge honom tydliga gränser. tvekar du på dina gränser, ger du honom tillåtelse att fortsätta förstöra sig själv, dig, ditt och ert barn. så kavla upp ärmarna, du har massor att göra innan du ska föda barn. du klarar det, du kan, och du ska, eller hur?!
    A positive attitude may not solve all your problems, but it will annoy enough people to make it worth the effort.
  4. 2
    lugnt och sansat förklarar du för honom att du älskar honom, men att du inte tillåter att ert barn föds in i ett hem där det konsumeras så mycket alkohol. därför kommer du att flytta ut tills han visar viljan till insikt och förändring. du avslutar inte relationen, men du kräver att han ska genomgå behandling, samt vara nykter i ett år innan du kommer tillbaka. han måste visa att han har lärt sig nya, nyktra, sätt att hantera sin inre stress på. skulle han efter detta år och ni åter är sammanboende (på prov, säg inte upp din nya lägenhet) visa tecken på återfall, så lämnar du för gott.

    innan du tar det här samtalet har du fixat med nytt boende och flytthjälp. har du svårt att fö ihop det, kontakta socialen/kvinnojourer och be om hjälp. ta också stöd av din familj. för framtidens skull kan det vara bra att få dokumenterat i form av vittnen, foton etc., hur hans tillstånd är. missbrukare kan ofta konsten att manipulera andra, och kan trassla till det för dig av hämndlystnad om du inte ser upp.

    även om han i dagsläget inte är våldsam, är det troligt att både du och barnet kommer att utsättas för psykisk och/eller fysisk misshandel - oavsett om han älskar er eller inte. kärleken till missbruket är alltid starkare och vinner tills de inser att de har något att förlora. så länge du stannar och godtar hans beteende (oavsett vad du säger, kommer dina handlingar, dvs att du stannar, att vara starkare än dina ord) kommer troligen ingen förändring att ske, eftersom han redan idag tycker att det är helt ok att bli full inför ditt barn och dig. och spärrarna kommer att bli färre allt eftersom.

    Du måste förstås vara helt övertygad om att du gör rätt när du går, annars kommer han att övertala dig till att stanna. när han väl har gjort det, så ser han att han kan bestämma över dig och det finns en risk för att han börjar bryta ner ditt självförtroende tills du inte orkar bryta upp, fast du vill.

    älskar du honom, hjälper du honom genom att ge honom tydliga gränser. tvekar du på dina gränser, ger du honom tillåtelse att fortsätta förstöra sig själv, dig, ditt och ert barn. så kavla upp ärmarna, du har massor att göra innan du ska föda barn. du klarar det, du kan, och du ska, eller hur?!
  5. Medlem sedan
    Apr 2006
    #3
    och förresten, tänk på vad mycket pengar han bränner på sitt drickande. 10-15 öl per kväll x 2= 20-30 öl/vecka. i värsta fall blir det 120 öl i månaden. vad kostar ölen på bolaget? 15 kr/st? det är 1800 kr/mån. något billigare om han handlar i livsmedelsaffären. till det kommer kanske någon sprit, någon kväll på krogen, bjuda någon polare etc. 3-4000/mån på alkohol? och ofta tillkommer nikotinkostnader. om han röker, tillkommer ca 5000/mån och vad snus kostar har jag ingen aning om, det är väl lite billigare, antar jag. i runda slängar gör han av med runt 10.000/mån on the road to hell.

    oavsett hur mycket ni tjänar, så kommer inkomsten att gå ner under föräldraledigheten och det är pengar som kommer att behövas till annat. om ni klarar er utan de pengarna, så tycker jag att de ska hamna i en buffert inför framtiden, det skulle ju kunna bli 120.000 om året. tänk på den, du!
    A positive attitude may not solve all your problems, but it will annoy enough people to make it worth the effort.
  6. 3
    och förresten, tänk på vad mycket pengar han bränner på sitt drickande. 10-15 öl per kväll x 2= 20-30 öl/vecka. i värsta fall blir det 120 öl i månaden. vad kostar ölen på bolaget? 15 kr/st? det är 1800 kr/mån. något billigare om han handlar i livsmedelsaffären. till det kommer kanske någon sprit, någon kväll på krogen, bjuda någon polare etc. 3-4000/mån på alkohol? och ofta tillkommer nikotinkostnader. om han röker, tillkommer ca 5000/mån och vad snus kostar har jag ingen aning om, det är väl lite billigare, antar jag. i runda slängar gör han av med runt 10.000/mån on the road to hell.

    oavsett hur mycket ni tjänar, så kommer inkomsten att gå ner under föräldraledigheten och det är pengar som kommer att behövas till annat. om ni klarar er utan de pengarna, så tycker jag att de ska hamna i en buffert inför framtiden, det skulle ju kunna bli 120.000 om året. tänk på den, du!
  7. Anonym
    #4
    Hej

    Känner igen mig i det du skriver men inte på mängden öl min karl dricker mindre
  8. 4
    Hej

    Känner igen mig i det du skriver men inte på mängden öl min karl dricker mindre
  9. Anonym
    #5
    Tillägg ja väntar inte barn med honom
  10. 5
    Tillägg ja väntar inte barn med honom
  11. Anonym
    #6
    Hej! vill börja med att säga att du tagit ett stort första steg bara genom att skriva här!!
    Som anhörig behöver man lika mycket hjälp som missbrukaren.. jag råder dig att söka dej till en självhjälpsgrupp, exempelvis Alanon... där träffar man likasinnade att prata och delar erfarenheter med... för att klara det här behöver du hjälp... du kan också ta kontakt med din socialtjänst för hjälp.
    Ang. din man så är tyvärr enda sättet att han själv inser att han har problem och då söker sig till AA eller socialtjänsten... du kan få lite fart på processen genom att göra en anonym anmälan till soc.
    Tyvärr är det så att en missbrukare aldrig kan sluta för någon annans skull...
    Skulle du kunna tänka dig att lämna honom?? och låta honom ha kontakt med barnet när han är nykter??
    Fundera på vilken framtid du vill ge barnet... du har ett val... och du väljer åt din bebis... det finns inga rätt eller fel... följ ditt hjärta... det är den rätta vägen!! Styrke kramar till dig!!
  12. 6
    Hej! vill börja med att säga att du tagit ett stort första steg bara genom att skriva här!!
    Som anhörig behöver man lika mycket hjälp som missbrukaren.. jag råder dig att söka dej till en självhjälpsgrupp, exempelvis Alanon... där träffar man likasinnade att prata och delar erfarenheter med... för att klara det här behöver du hjälp... du kan också ta kontakt med din socialtjänst för hjälp.
    Ang. din man så är tyvärr enda sättet att han själv inser att han har problem och då söker sig till AA eller socialtjänsten... du kan få lite fart på processen genom att göra en anonym anmälan till soc.
    Tyvärr är det så att en missbrukare aldrig kan sluta för någon annans skull...
    Skulle du kunna tänka dig att lämna honom?? och låta honom ha kontakt med barnet när han är nykter??
    Fundera på vilken framtid du vill ge barnet... du har ett val... och du väljer åt din bebis... det finns inga rätt eller fel... följ ditt hjärta... det är den rätta vägen!! Styrke kramar till dig!!
  13. Medlem sedan
    Sep 2012
    #7
    Det är ju tyvärr så med oss alkoholister att det finns ingenting som anhöriga kan säga eller göra för att få oss att inse eller sluta utan vi måste själva komma till insikt om vårat problem, det är snarare så att dina försök att få honom att erkänna för dig dricker han på.
    en icke alkoholist kommer aldrig förstå en alkoholist beteenden och prioriteringar lika lite som en alkoholist` förstår hur en icke alkoholist kan ta något glas å sen vara nöjd när det känner att något förändras i sinnet. Alkoholism är i grunden en själsligt sjukdom och flaskan är bara ett symptom.
    Min rekomendation till dig är att gå till en beroende mottagning där ni bor, tala om hur det ser ut och hur du känner och mår, de kan sedan om din man vill boka en tid för samtal med honom och du kan ev få hjälp med din hjälplöshet ang din mans alkohol problematik genom ett medberoende program eller liknande, där får man lära sig om just alkoholism och diskutera med andra i samma situation som dig. AA-s stora boken används av alkoholister vid tillfrisknande men är även väldigt bra för anhöriga att läsa, det kan ge lite tipps och råd samt så känner du säkert igen massor som står där vi. Lycka till och tänk på dig själv och det kommande barnet. / en nykter missbrukare.
  14. 7
    Det är ju tyvärr så med oss alkoholister att det finns ingenting som anhöriga kan säga eller göra för att få oss att inse eller sluta utan vi måste själva komma till insikt om vårat problem, det är snarare så att dina försök att få honom att erkänna för dig dricker han på.
    en icke alkoholist kommer aldrig förstå en alkoholist beteenden och prioriteringar lika lite som en alkoholist` förstår hur en icke alkoholist kan ta något glas å sen vara nöjd när det känner att något förändras i sinnet. Alkoholism är i grunden en själsligt sjukdom och flaskan är bara ett symptom.
    Min rekomendation till dig är att gå till en beroende mottagning där ni bor, tala om hur det ser ut och hur du känner och mår, de kan sedan om din man vill boka en tid för samtal med honom och du kan ev få hjälp med din hjälplöshet ang din mans alkohol problematik genom ett medberoende program eller liknande, där får man lära sig om just alkoholism och diskutera med andra i samma situation som dig. AA-s stora boken används av alkoholister vid tillfrisknande men är även väldigt bra för anhöriga att läsa, det kan ge lite tipps och råd samt så känner du säkert igen massor som står där vi. Lycka till och tänk på dig själv och det kommande barnet. / en nykter missbrukare.

Liknande trådar

  1. När är man alkoholist?
    By Anonym 3-barnsmamma in forum Kropp & hälsa
    Svar: 13
    Senaste inlägg: 2012-03-08, 16:29
  2. Alkoholist
    By Lavindra in forum Omhändertagna barn
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2011-02-04, 10:09
  3. Min man en alkoholist???
    By Anonym in forum Känsliga snack
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2010-07-30, 21:11
  4. alkoholist?
    By Mama Chaka in forum Gravidsnack
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2008-01-25, 09:24
  5. Jag en alkoholist?
    By camilla_73 in forum Ordet är fritt
    Svar: 55
    Senaste inlägg: 2007-06-23, 18:44
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar