nr fem???
Planera för barn
  1. Medlem sedan
    Oct 2006
    #1

    nr fem???

    Hej, jag håller på att bli galen.....Jag har fyra barn, 2 flickor på 9 och 7 sedan en tidigare relation och de är hos mig/oss varannan vecka. Sedan har jag två pojkar i mitt nuvarande förhållande på 4 år och på 8 månader. Jag känner mig inta alls färdig, fast logiskt sett borde jag nöja mig. Min sambo är 20 år äldre än mig, jag är 33 han 53. Vår siste son var på gränsen tyckte han, han vill inte ha fler barn pga sin ålder, och jag kan förstå honom. Jag skulle så gärna vilja ha ett barn till med honom, se vår kärlek växa i ännu ett barn....jag skulle kunna tänka mig ett till om några år men det vet jag är uteslutet pga hans ålder. Han vill alltså inte pga av sin ålder men jag tycker att ett år hit eller dit, vår sista son är 8 mån och om vi skulle få en till tätt skulle han fortfarande vara 53, fyller 53 i mars....Är jag för egoistisk????Jag vet att folk skulle höja på ögonbrynen åt en femma och att jag skulle få höra kommentarer om både antal barn och om min mans ålder, det för jag redan och det gör mig ledsen...Men, vi har bra fasta jobb båda två, stort hus med plats för ytterligare ett barn. Hur ska jag göra?? Ska jag försöka komma över min längtan och ledsamhet över att aldrig få vara gravid mer eller skita i allt sådatn och försöka få mannen att känna att deet går med en litet tätt efter vår son nu?? snälla ge mig råd för jag tänker på detta varje dag....
  2. 1
    nr fem??? Hej, jag håller på att bli galen.....Jag har fyra barn, 2 flickor på 9 och 7 sedan en tidigare relation och de är hos mig/oss varannan vecka. Sedan har jag två pojkar i mitt nuvarande förhållande på 4 år och på 8 månader. Jag känner mig inta alls färdig, fast logiskt sett borde jag nöja mig. Min sambo är 20 år äldre än mig, jag är 33 han 53. Vår siste son var på gränsen tyckte han, han vill inte ha fler barn pga sin ålder, och jag kan förstå honom. Jag skulle så gärna vilja ha ett barn till med honom, se vår kärlek växa i ännu ett barn....jag skulle kunna tänka mig ett till om några år men det vet jag är uteslutet pga hans ålder. Han vill alltså inte pga av sin ålder men jag tycker att ett år hit eller dit, vår sista son är 8 mån och om vi skulle få en till tätt skulle han fortfarande vara 53, fyller 53 i mars....Är jag för egoistisk????Jag vet att folk skulle höja på ögonbrynen åt en femma och att jag skulle få höra kommentarer om både antal barn och om min mans ålder, det för jag redan och det gör mig ledsen...Men, vi har bra fasta jobb båda två, stort hus med plats för ytterligare ett barn. Hur ska jag göra?? Ska jag försöka komma över min längtan och ledsamhet över att aldrig få vara gravid mer eller skita i allt sådatn och försöka få mannen att känna att deet går med en litet tätt efter vår son nu?? snälla ge mig råd för jag tänker på detta varje dag....
  3. Anonym
    #2

    Gör det NU!!

    Ni får redan höra kommentarer om din mans ålder och du har redan fyra barn, vilket är klart över genomsnittet. Jag tror inte att skillnaden skulle bli särskilt stor på folks kommentarer, om ni skaffar en femma nu omgående. Men se till att göra det nu Inte för folks kommentarer, för de ska bara skita i ert liv (jag veeet, det är jättesvårt att värja sig mot andras åsikter, men de ska faktiskt inte styra om du/ni får ett älskat litet barn till...), utan med tanke på din mans ålder, som du själv anser.
  4. 2
    Gör det NU!! Ni får redan höra kommentarer om din mans ålder och du har redan fyra barn, vilket är klart över genomsnittet. Jag tror inte att skillnaden skulle bli särskilt stor på folks kommentarer, om ni skaffar en femma nu omgående. Men se till att göra det nu Inte för folks kommentarer, för de ska bara skita i ert liv (jag veeet, det är jättesvårt att värja sig mot andras åsikter, men de ska faktiskt inte styra om du/ni får ett älskat litet barn till...), utan med tanke på din mans ålder, som du själv anser.
  5. S
    #3
    Du borde nog försöka tala med honom. Berätta hur du känner. Längtan kan vara så tärande...

    Lycka till!
  6. 3
    Du borde nog försöka tala med honom. Berätta hur du känner. Längtan kan vara så tärande...

    Lycka till!
  7. Medlem sedan
    Oct 2006
    #4
    ja...jag ska försöka prata med honom opm det, vet inte bara hur jag ska börja, han kommer tro jag är tokig Fast det är jag kanske...
  8. 4
    ja...jag ska försöka prata med honom opm det, vet inte bara hur jag ska börja, han kommer tro jag är tokig Fast det är jag kanske...
  9. Medlem sedan
    Oct 2006
    #5
    Tack för ditt stöd, det är verkligen sådant jag behöver höra....Skönt att någon kan förstå mig lite iaf
  10. 5
    Tack för ditt stöd, det är verkligen sådant jag behöver höra....Skönt att någon kan förstå mig lite iaf
  11. S
    #6
    Lätt att säga att man borde prata... Jag sitter själv och borde, men förstår inte hur...

    Hoppas du kan hitta ett sätt och att det går bra!
  12. 6
    Lätt att säga att man borde prata... Jag sitter själv och borde, men förstår inte hur...

    Hoppas du kan hitta ett sätt och att det går bra!
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar