På detta hållet vänder allt mot det bättre, förkylningen börjar släppa, fogarna hugger inte till där bak längre, men känner dock av det där fram när jag går längre promenader, men betydligt mildare än det där bak va.
Illamåeendet är sen några veckor tillbaka över och det ända som ligger och spökar nu är egentligen bara att när jag glömmer äta eller det tar för lång tid mellan gångerna så tappar jag fokus väldigt fort, blir slö och mår allmänt dåligt. då blodsockert antagligen sjunker för lågt.
Trött? Ja, ständigt för tillfället men hoppas på att kunna bli ännu lite piggare när det sista av förkylingen släpper, överlag känns det som jag är på väg in i en väldigt fridfull period vilket ska bli skönt då jag inte haft en lugn sekund sen jag blev gravid.
Inga problem med hormonerna dock, inget som är påtagligt iallfall
Har ett riktigt litet busfrö i magen och det känns som h*n är vaken hela tiden när jag e det, för jag hinner knappt sätta mig ner och slappna av innan h*n sätter igång och bökar runder, oavett vad klockan är på dagen. Mysigt till en viss del, men ibland rätt jobbigt. Ingenting som gör ont än, men man kan riktigt känna hur h*n snurrar runder.
Börjar få problem med göromål gällande min son, har svårt att nå ner till golvet när det ska bytas blöja, skor ska på, overall ska ordans över skorna. där är en stor mage ivägen, snart dags att kasta över alla bajsblöjor på min man då sonen inte kan stå up medan de bytas
Så ja, snart kan man förhoppningsvis bara kunna njuta resten av graviditeten (om inget oväntat dyker upp förstås) och för första gången kanske riktig kuna glädjas åt att ett syskon e påväg. Vilket jag hoppas även alla ni andra med kan göra i så stor utsträckning som möjligt trots alla "problem". *Kramar*