...Att föräldrar ringer och anmäler frånvaro??
Idag var det 3!! barn som aldrig dök upp hos oss, och en som ringde och talade om att de var sjuka 5 min innan han igentligen skulle gått hem!.
Här pratar vi om ett problem som verkligen försvårar vår verksamhet i förskolan.
Jag har arbetat på ett flertal förskolor i olika kommuner och det här problemet finns överallt!!
1
Är det för mycket begärt... ...Att föräldrar ringer och anmäler frånvaro??
Idag var det 3!! barn som aldrig dök upp hos oss, och en som ringde och talade om att de var sjuka 5 min innan han igentligen skulle gått hem!.
Här pratar vi om ett problem som verkligen försvårar vår verksamhet i förskolan.
Jag har arbetat på ett flertal förskolor i olika kommuner och det här problemet finns överallt!!
Jösses, om jag är uppriktigt intresserad av var barnet befinner sig så ringer väl jag upp själv!? Om föräldern inte ringer och man inte visar att man bryr dig ... ja, då får man väl fortsätta knyta näven i fickan.
2
Jösses, om jag är uppriktigt intresserad av var barnet befinner sig så ringer väl jag upp själv!? Om föräldern inte ringer och man inte visar att man bryr dig ... ja, då får man väl fortsätta knyta näven i fickan.
Låter ganska märkligt om det handlar om vanlig sjukdom. Men om man måste åka in akut eller har varit uppe hela natten med sjukt barn eller suttit på akuten halva natten och varken barnet eller man själv sovit nästan nånting kanske man glömmer att sjukanmäla till dagis. Man kanske sover långt in på dagen om man kan?
Min mamma glömde att anmäla till f-kassan en gång när min lillasyster blev påkörd av en bil och blev ganska svårt skadad. När hon anmälde det några dagar senare när allt var stabilt med lillaysyrran så var det ju ingen på f-kassan som tyckte det var konstigt att hon inte hade prioriterat att sjukanmäla mitt uppe i kritiskt läge. Vet inte om hon kom ihåg att ringa dagmamman som syrran gick hos då.
Men om det bara handlar om vanlig sjukdom så borde man ju komma ihåg att nån väntar på barnet där på dagis och ringa och säga till att de är sjuka.
3
Låter ganska märkligt om det handlar om vanlig sjukdom. Men om man måste åka in akut eller har varit uppe hela natten med sjukt barn eller suttit på akuten halva natten och varken barnet eller man själv sovit nästan nånting kanske man glömmer att sjukanmäla till dagis. Man kanske sover långt in på dagen om man kan?
Min mamma glömde att anmäla till f-kassan en gång när min lillasyster blev påkörd av en bil och blev ganska svårt skadad. När hon anmälde det några dagar senare när allt var stabilt med lillaysyrran så var det ju ingen på f-kassan som tyckte det var konstigt att hon inte hade prioriterat att sjukanmäla mitt uppe i kritiskt läge. Vet inte om hon kom ihåg att ringa dagmamman som syrran gick hos då.
Men om det bara handlar om vanlig sjukdom så borde man ju komma ihåg att nån väntar på barnet där på dagis och ringa och säga till att de är sjuka.
Nähä du, någon usökande verksmahet bedriver vi inte. då skulle ju halva förmiddagen gå åt att sitta i telefon och jaga folk, när vi istället kunde gått på den där utflykten till skogen, som nu blev försenad och allt för kort bara för att vi väntade på personer som inte dyker upp.
Det är dessvärre inte en engångsföreteelse utan händer var och varannan vecka.
4
Nähä du, någon usökande verksmahet bedriver vi inte. då skulle ju halva förmiddagen gå åt att sitta i telefon och jaga folk, när vi istället kunde gått på den där utflykten till skogen, som nu blev försenad och allt för kort bara för att vi väntade på personer som inte dyker upp.
Det är dessvärre inte en engångsföreteelse utan händer var och varannan vecka.
Men snälla nån, det är väl bara att sluta vänta? Meddela föräldrar vilken tid som gäller, håll den och gå iväg när ni sagt. Kommer det barn senare får väl föräldrarna jaga fatt på er eller så kanske de kan vara kvar med de barnen som inte är på utflykt. De kommer lära sig snabbt.
5
Men snälla nån, det är väl bara att sluta vänta? Meddela föräldrar vilken tid som gäller, håll den och gå iväg när ni sagt. Kommer det barn senare får väl föräldrarna jaga fatt på er eller så kanske de kan vara kvar med de barnen som inte är på utflykt. De kommer lära sig snabbt.
Jag förstår inte riktigt det där med att man ska vänta på folk som inte kommer i tid. Varför ska alla barn som är där i tid behöva missa planerad verksamhet för att ett barns föräldrar inte kan komma i tid? Låt säga att det är tisdag och ni ska gå till X klockan 9.00. Har man lämningstid innan det, men inte kommit så tycker jag nog allt att man ska gå med barnen som är där i tid och är påklädda och färdiga. Förälder som missar får helt enkelt ta sig till X - troligen nära då jag förutsätter att man går med barnen.
6
Jag förstår inte riktigt det där med att man ska vänta på folk som inte kommer i tid. Varför ska alla barn som är där i tid behöva missa planerad verksamhet för att ett barns föräldrar inte kan komma i tid? Låt säga att det är tisdag och ni ska gå till X klockan 9.00. Har man lämningstid innan det, men inte kommit så tycker jag nog allt att man ska gå med barnen som är där i tid och är påklädda och färdiga. Förälder som missar får helt enkelt ta sig till X - troligen nära då jag förutsätter att man går med barnen.
På dom förskolor och skolor vi haft så har dom telefonsvarare då kan man ringa på kvällen eller mitt i natten om det är så att barnen är sjuka så slipper man gå upp snortidigt för att ringa. Men då är ju en förutsättning att personalen lyssnar av svararen.
Sen är det ju inte alltid så lätt om man ringer på morgonen att komma fram öht, för det är upptaget typ heltiden.
På vilket sätt försvårar det er verksamhet? Ska ni på utflykt så är det ju nåt som barn och föräldrar vet om och vilket tid så har dom inte kommit då så är det väl bara för er att gå på er utflykt. Ingen förskola här i området väntar på barn som inte har kommit.
7
På dom förskolor och skolor vi haft så har dom telefonsvarare då kan man ringa på kvällen eller mitt i natten om det är så att barnen är sjuka så slipper man gå upp snortidigt för att ringa. Men då är ju en förutsättning att personalen lyssnar av svararen.
Sen är det ju inte alltid så lätt om man ringer på morgonen att komma fram öht, för det är upptaget typ heltiden.
På vilket sätt försvårar det er verksamhet? Ska ni på utflykt så är det ju nåt som barn och föräldrar vet om och vilket tid så har dom inte kommit då så är det väl bara för er att gå på er utflykt. Ingen förskola här i området väntar på barn som inte har kommit.
Vi ställer aldrig in bara för att några inte dyker upp utan vi går iväg på utflykt eller börjar aktivitet prick 9 så har man inte kommit då får man läsa på dörren vart vi är så får man helt enkelt ta sig dit med barnet. Inga större problem... med verksamheten.
Men däremot är det ju lite irriterande och jag har vid flertalet gånger ringt och frågat vad som har hänt och varför de inte dyker upp...mest för att man blir orolig men sen brukar kökspersonalen bli sura när man inte kan rapportera antalet barn så att de kan planera lunchen.
Vi har en telefonsvarare som går bra att ringa till dygnet runt.
8
Vi ställer aldrig in bara för att några inte dyker upp utan vi går iväg på utflykt eller börjar aktivitet prick 9 så har man inte kommit då får man läsa på dörren vart vi är så får man helt enkelt ta sig dit med barnet. Inga större problem... med verksamheten.
Men däremot är det ju lite irriterande och jag har vid flertalet gånger ringt och frågat vad som har hänt och varför de inte dyker upp...mest för att man blir orolig men sen brukar kökspersonalen bli sura när man inte kan rapportera antalet barn så att de kan planera lunchen.
Vi har en telefonsvarare som går bra att ringa till dygnet runt.
"Då skulle halva förmiddagen gå åt till att jaga folk" ... öh ... hur menar du då? Tre samtal kan gå på mindre än fem minuter och kan också ses som en fin gest ... typ "vi saknar faktiskt ditt barn när h*n inte dyker upp". Och om man vet att man blir saknad om man inte hör av sig ... ja, då börjar man höra av sig i fortsättningen.
Några futtiga samtal åt andra hållet kan signalera ganska mycket omtanke och får tillits- och trygghetskapitalet hos föräldrarna att växa, vilket i sig gynnar det fortsatta samarbetet. Och det är ju också förskolans uppdrag/ansvar att arbeta för att främja samverkan mellan hem och förskola ... kan inte dessa fjuttiga samtal vara ett sätt att faktiskt fullfölja detta uppdrag?
Ja, jag får känslan att det blåser ganska kallt hos er ... värme och omtanke förutssätter ju att man bryr sig och att man agerar därefter ...
9
"Då skulle halva förmiddagen gå åt till att jaga folk" ... öh ... hur menar du då? Tre samtal kan gå på mindre än fem minuter och kan också ses som en fin gest ... typ "vi saknar faktiskt ditt barn när h*n inte dyker upp". Och om man vet att man blir saknad om man inte hör av sig ... ja, då börjar man höra av sig i fortsättningen.
Några futtiga samtal åt andra hållet kan signalera ganska mycket omtanke och får tillits- och trygghetskapitalet hos föräldrarna att växa, vilket i sig gynnar det fortsatta samarbetet. Och det är ju också förskolans uppdrag/ansvar att arbeta för att främja samverkan mellan hem och förskola ... kan inte dessa fjuttiga samtal vara ett sätt att faktiskt fullfölja detta uppdrag?
Ja, jag får känslan att det blåser ganska kallt hos er ... värme och omtanke förutssätter ju att man bryr sig och att man agerar därefter ...
Så du tycker inte att det är föräldrarnas ansvar att ringa förskolan och meddela om deras barn är sjuka och inte ska komma dit? Personalen ska alltså behöva ringa runt till föräldrarna om höra efter hur det är? Tycker du lärarna i skolan ska sitta och ringa runt på eleverna också som inte dyker upp bara för att föräldrarna inte behagar höra av sig?
10
Så du tycker inte att det är föräldrarnas ansvar att ringa förskolan och meddela om deras barn är sjuka och inte ska komma dit? Personalen ska alltså behöva ringa runt till föräldrarna om höra efter hur det är? Tycker du lärarna i skolan ska sitta och ringa runt på eleverna också som inte dyker upp bara för att föräldrarna inte behagar höra av sig?
Det gör ju de flesta skolor. I skolan är det ju ännu viktigare än i förskolan eftersom det finns barn som går själv till skolan, och jag vill i alla fall inte att det inte ska märkas förrän jag kommer hem vid femtiden på eftermiddagen om mitt barn skulle komma bort på vägen till skolan. Som tur är så förstår mitt barns skola det (de flesta skolor förstår ju det och har policyn att man ringer om nåt barn inte dyker upp och inte har anmält frånvaro). Sen så ska föräldrarna förstås anmäla frånvaro.
Till ts vill jag säga: Föräldrarna borde ringa och anmäla frånvaro, absolut, men lägg ingen energi på ett sånt icke-problem. Fokusera på verksamheten och på de barn som är där.
11
Det gör ju de flesta skolor. I skolan är det ju ännu viktigare än i förskolan eftersom det finns barn som går själv till skolan, och jag vill i alla fall inte att det inte ska märkas förrän jag kommer hem vid femtiden på eftermiddagen om mitt barn skulle komma bort på vägen till skolan. Som tur är så förstår mitt barns skola det (de flesta skolor förstår ju det och har policyn att man ringer om nåt barn inte dyker upp och inte har anmält frånvaro). Sen så ska föräldrarna förstås anmäla frånvaro.
Till ts vill jag säga: Föräldrarna borde ringa och anmäla frånvaro, absolut, men lägg ingen energi på ett sånt icke-problem. Fokusera på verksamheten och på de barn som är där.
Jag svarar utifrån mig själv och min syn på professionalitet och ser inte att man ska skapa rutiner av ena eller andra slaget. Jag måste vara medveten om att det jag gör, och det jag väljer att inte göra, är en del av kommunikationen och signalerar olika saker. Det är inte konstigt alls.
Jag talar inte om hur andra borde agera men jag skulle definitivt ringa upp föräldern som jag väntar på. Det är ju en skitsak egentligen ... "Hej, vi väntar på er! Är ni på ingång? Nähä. Men då går vi så kan ni möta upp oss efter vägen" ... det blir inte en "perfekt" början på dagen men den blir i alla fall bättre än om man går och undrar och gnäller. Föräldern behöver inte känna sig ovälkommen eller besvärlig utan vi löser problemet som uppstått tillsammans.
Det är människor vi möter i verksamheten och det kan hända vad som helst en tisdagmorgon. Kanske känner man en viss odör från blöjan när man är påklädd och ska börja gå? Ja, då vänder man och tar reda på röran med resultatet att man kanske blir tio minuter sen. Alternativet - att komma i tid med en odör i blöjan kanske inte heller uppskattas ;-).
Ja, jag vill i alla fall tro gott om mina föräldrar/kollegor och andra medmännsikor och förutsätter därför att de kommer sent av en anledning och inte för att de är slarviga, slöa, ohyfsade eller inte "behagar höra av sig". Jag bemöter dem på ett sätt som jag själv skulle uppskatta då inte heller jag är "perfekt".
Och visst hoppas jag att föräldrarna ringer när barnen är sjuka. Men om de missar detta så vill jag i alla fall visa att Olle är saknad och ringer därför och undrar vad som har hänt. Kanske föräldern har ringt men inte kommit fram då det har varit upptaget? Och sedan har denne glömt bort alltsammans för i tanken har denne redan ringt. Nästa gång vet föräldern att Olle blir saknad och föregår mig.
Jag tycker inte att det spelar någon roll om man är lärare i förskolan eller skolan. Fast jag tror att lärarna i skolan ringer i de här sammanhangen, kanske för att barnen har skolplikt. Åtminstone har jag blivit uppringd några gånger ;-). Det var jag tacksam för då det var upptaget hela tiden och när jag väl kom fram var det ingen som svarade då lektionerna hade börjat.
Ja, det är lite hur jag resonerar ... sen förstår jag att andra har andra sätt att se på saken och förhålla sig till föräldrar som inte passar in i schemat/rutinen/systemet.
12
Jag svarar utifrån mig själv och min syn på professionalitet och ser inte att man ska skapa rutiner av ena eller andra slaget. Jag måste vara medveten om att det jag gör, och det jag väljer att inte göra, är en del av kommunikationen och signalerar olika saker. Det är inte konstigt alls.
Jag talar inte om hur andra borde agera men jag skulle definitivt ringa upp föräldern som jag väntar på. Det är ju en skitsak egentligen ... "Hej, vi väntar på er! Är ni på ingång? Nähä. Men då går vi så kan ni möta upp oss efter vägen" ... det blir inte en "perfekt" början på dagen men den blir i alla fall bättre än om man går och undrar och gnäller. Föräldern behöver inte känna sig ovälkommen eller besvärlig utan vi löser problemet som uppstått tillsammans.
Det är människor vi möter i verksamheten och det kan hända vad som helst en tisdagmorgon. Kanske känner man en viss odör från blöjan när man är påklädd och ska börja gå? Ja, då vänder man och tar reda på röran med resultatet att man kanske blir tio minuter sen. Alternativet - att komma i tid med en odör i blöjan kanske inte heller uppskattas ;-).
Ja, jag vill i alla fall tro gott om mina föräldrar/kollegor och andra medmännsikor och förutsätter därför att de kommer sent av en anledning och inte för att de är slarviga, slöa, ohyfsade eller inte "behagar höra av sig". Jag bemöter dem på ett sätt som jag själv skulle uppskatta då inte heller jag är "perfekt".
Och visst hoppas jag att föräldrarna ringer när barnen är sjuka. Men om de missar detta så vill jag i alla fall visa att Olle är saknad och ringer därför och undrar vad som har hänt. Kanske föräldern har ringt men inte kommit fram då det har varit upptaget? Och sedan har denne glömt bort alltsammans för i tanken har denne redan ringt. Nästa gång vet föräldern att Olle blir saknad och föregår mig.
Jag tycker inte att det spelar någon roll om man är lärare i förskolan eller skolan. Fast jag tror att lärarna i skolan ringer i de här sammanhangen, kanske för att barnen har skolplikt. Åtminstone har jag blivit uppringd några gånger ;-). Det var jag tacksam för då det var upptaget hela tiden och när jag väl kom fram var det ingen som svarade då lektionerna hade börjat.
Ja, det är lite hur jag resonerar ... sen förstår jag att andra har andra sätt att se på saken och förhålla sig till föräldrar som inte passar in i schemat/rutinen/systemet.
Här går de också iväg, som planerat, det tycker jag är helt förståeligt.
Telefonsvarade har de tyvärr inte, och när de är ute så finns det ingen som svarar i telefon, det tycker jag är lite dåligt med tanke på dagens teknik.
Annars är jag helnöjd med barnens barnomsorg, och vad jag förstått så är de nöjda med oss föräldrar. Har aldrig hört något annat.
13
Här går de också iväg, som planerat, det tycker jag är helt förståeligt.
Telefonsvarade har de tyvärr inte, och när de är ute så finns det ingen som svarar i telefon, det tycker jag är lite dåligt med tanke på dagens teknik.
Annars är jag helnöjd med barnens barnomsorg, och vad jag förstått så är de nöjda med oss föräldrar. Har aldrig hört något annat.
Jo det är klart, men vad jag ville säga var att det ju ligger på föräldrarnas ansvar att sjukanmäla sina barn vare sig det är på förskolan eller skolan. Personalen har ju annat att göra än att sitta och ringa runt till de som saknas.
14
Jo det är klart, men vad jag ville säga var att det ju ligger på föräldrarnas ansvar att sjukanmäla sina barn vare sig det är på förskolan eller skolan. Personalen har ju annat att göra än att sitta och ringa runt till de som saknas.
nej det är verkligen inte för mycket begärt, självklart ringer man och anmäler att barnet inte kommer. Det gör jag i alla fall, på min dotters förskola vill de att man ringer innan frukost i alla fall om barnet brukar äta frukost där vilket min dotter brukar. Det tycker jag är fullständigt självklart.
Jag skulle också tycka det var fullständigt självklart om jag kom för sent med henne och inte hade meddelat detta att gruppen gick iväg som planerat.
I gengäld så är det ingen som blir sur om jag någon gång skulle råka försova mig.
15
nej det är verkligen inte för mycket begärt, självklart ringer man och anmäler att barnet inte kommer. Det gör jag i alla fall, på min dotters förskola vill de att man ringer innan frukost i alla fall om barnet brukar äta frukost där vilket min dotter brukar. Det tycker jag är fullständigt självklart.
Jag skulle också tycka det var fullständigt självklart om jag kom för sent med henne och inte hade meddelat detta att gruppen gick iväg som planerat.
I gengäld så är det ingen som blir sur om jag någon gång skulle råka försova mig.
Värme och omtanke finns det gott om hos oss, och visst har vi också ringt och frågat varför barn inte har kommit. Men när svaret allt som oftast blir " jaha, nä vi tänkte ta lite ledigt idag", eller liknande som vittnar om att man helt enkelt bara struntat i att ringa trots att vi flera gånger påtalat vikten av att faktiskt göra detta. ja då är det inte konstigt att irritation föds!!
16
Värme och omtanke finns det gott om hos oss, och visst har vi också ringt och frågat varför barn inte har kommit. Men när svaret allt som oftast blir " jaha, nä vi tänkte ta lite ledigt idag", eller liknande som vittnar om att man helt enkelt bara struntat i att ringa trots att vi flera gånger påtalat vikten av att faktiskt göra detta. ja då är det inte konstigt att irritation föds!!
På vilket sätt försvårar det det för er verksamhet?
Helt klart ska föräldrarna ringa, men det är ju så att de inte alltid gör det. Jag tycker att personalen kan slå en signal och se om det blivit något missförstånd, men inte hålla på och jaga folk.
Ni kan väl bara göra det ni har planerat och liksom låtsas att föräldrarna har meddelat frånvaro? Förstår inte att det blir svårigheter för er, men förklara gärna
17
På vilket sätt försvårar det det för er verksamhet?
Helt klart ska föräldrarna ringa, men det är ju så att de inte alltid gör det. Jag tycker att personalen kan slå en signal och se om det blivit något missförstånd, men inte hålla på och jaga folk.
Ni kan väl bara göra det ni har planerat och liksom låtsas att föräldrarna har meddelat frånvaro? Förstår inte att det blir svårigheter för er, men förklara gärna
Jag förstår irritaionen men jag skulle ändå akta mig för att komma till slutsatsen "de struntar i att ringa" innan jag talat med föräldern ifråga. Jag tror också att man struntar i saker som man inte uppfattat som viktiga - själv prioriterar jag bort saker som jag uppfattat som oviktiga mest hela tiden - och då är vi ju tillbaka på ruta ett d v s vikten av ömsesidig kommunikation.
Och sen tror jag att det är viktigt att vara ganska rak om man har synpunkter av det här slaget och ta upp irritaionen direkt med föräldrarna där och då.
Själv blev jag vid ett tillfälle skogstokig när en förälder lämnade sitt barn utan att uppmärksamma oss om att sonen kommit. Plötsligt ser vi gossen och undrar förstås hur han kunde poppa upp som gubben i lådan. Hm, det var väl inte den trevligaste hämtningen jag varit med om då jag hävdade att det är viktiigt att uppmärksamma personalen om att barnet har kommit, inte minst av säkerhetsskäl. Om vi inte vet att barnet är i förskolan så kan ju barnet försvinna utan att vi saknar det och vid en ev. brand riskerar barnet att bli kvar inne om denna har gömt sig osv. Föräldern menade å andra sidan att personalen ska vara uppmärksam och komma på direkten och inte stå och prata med varandra eller i telefonen eftersom de flesta föräldrarna faktiskt har bråttom på mornarna. Öh?! Detta var väl inte direkt en av mina bästa stunder för jag lackade ur totalt och pekade med hela handen. Ganska höga röster och förändrade ansiktsfärger hade nog både jag och föräldern ifråga. Ja, nu kan man ju tro att relationen var förstörd för all framtid ... men icke ... jag tror vårt respektive utbrott fick en motsatt effekt ... vi kunde t o m skoja om det efterhand då hon kunde säga "Här kommer Olle så du vet ... ja, ifall larmet går ... he, he" ... och jag skojade tillbaka "Toppen! Nu slipper du träffa honom på stan när du ska käka lunch!". Vår relation fördjupades ganska mycket - kanske för att hon märkte för att jag stod för något och också hade hennes som välbefinnande för mina ögon.
Och sen fick ju vi i arbetslaget anldening att fundera över morgonrutinerna för vi hade ju inte uppmärksammat att mamman och sonen kom. Och det går ju inte an heller ...
Det är inte så farligt att ta en konflikt med föräldrar om saker som är viktiga. Är det viktigt att de ringer och meddelar frånvaro? Ja, men se till att samtalet åker upp ett snäpp på deras "att göra lista" när barnet är sjukt eller ledigt. Säg att deras samtal är viktigt - inte bara för kockerskan men också för att barnet kanske har en kompis som går och väntar på att deras barn ska komma.
18
Jag förstår irritaionen men jag skulle ändå akta mig för att komma till slutsatsen "de struntar i att ringa" innan jag talat med föräldern ifråga. Jag tror också att man struntar i saker som man inte uppfattat som viktiga - själv prioriterar jag bort saker som jag uppfattat som oviktiga mest hela tiden - och då är vi ju tillbaka på ruta ett d v s vikten av ömsesidig kommunikation.
Och sen tror jag att det är viktigt att vara ganska rak om man har synpunkter av det här slaget och ta upp irritaionen direkt med föräldrarna där och då.
Själv blev jag vid ett tillfälle skogstokig när en förälder lämnade sitt barn utan att uppmärksamma oss om att sonen kommit. Plötsligt ser vi gossen och undrar förstås hur han kunde poppa upp som gubben i lådan. Hm, det var väl inte den trevligaste hämtningen jag varit med om då jag hävdade att det är viktiigt att uppmärksamma personalen om att barnet har kommit, inte minst av säkerhetsskäl. Om vi inte vet att barnet är i förskolan så kan ju barnet försvinna utan att vi saknar det och vid en ev. brand riskerar barnet att bli kvar inne om denna har gömt sig osv. Föräldern menade å andra sidan att personalen ska vara uppmärksam och komma på direkten och inte stå och prata med varandra eller i telefonen eftersom de flesta föräldrarna faktiskt har bråttom på mornarna. Öh?! Detta var väl inte direkt en av mina bästa stunder för jag lackade ur totalt och pekade med hela handen. Ganska höga röster och förändrade ansiktsfärger hade nog både jag och föräldern ifråga. Ja, nu kan man ju tro att relationen var förstörd för all framtid ... men icke ... jag tror vårt respektive utbrott fick en motsatt effekt ... vi kunde t o m skoja om det efterhand då hon kunde säga "Här kommer Olle så du vet ... ja, ifall larmet går ... he, he" ... och jag skojade tillbaka "Toppen! Nu slipper du träffa honom på stan när du ska käka lunch!". Vår relation fördjupades ganska mycket - kanske för att hon märkte för att jag stod för något och också hade hennes som välbefinnande för mina ögon.
Och sen fick ju vi i arbetslaget anldening att fundera över morgonrutinerna för vi hade ju inte uppmärksammat att mamman och sonen kom. Och det går ju inte an heller ...
Det är inte så farligt att ta en konflikt med föräldrar om saker som är viktiga. Är det viktigt att de ringer och meddelar frånvaro? Ja, men se till att samtalet åker upp ett snäpp på deras "att göra lista" när barnet är sjukt eller ledigt. Säg att deras samtal är viktigt - inte bara för kockerskan men också för att barnet kanske har en kompis som går och väntar på att deras barn ska komma.
Men det ju just det som är grejen!! Trots att vi har tagit upp allt detta om och om igen, både med enskilda föräldrar och på föräldramöten så tas det med en klackspark och ett " ja, jag vet jag är hopplös på att komma ihåg sånt" En något nonchalant inställning tycker jag. Inte sjutton struntar man i att ringa sig sjuk till sitt eget arbete!!!
20
Men det ju just det som är grejen!! Trots att vi har tagit upp allt detta om och om igen, både med enskilda föräldrar och på föräldramöten så tas det med en klackspark och ett " ja, jag vet jag är hopplös på att komma ihåg sånt" En något nonchalant inställning tycker jag. Inte sjutton struntar man i att ringa sig sjuk till sitt eget arbete!!!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
