..Men planerare som jag ju är så börjar jag fundera på det här med dagisplats. Vet ni när man borde ställa sig i kö? Och från när kan man lämna barnen på dagis? Vill helst inte lämna för tidigt. Hur vet man när de är redo? (Fast det kanske mest handlar om när jag är redo..) Och, nu vet jag ju att jag är ensam med tvillingar, men ni kanske har några kloka ord ändå. Tror ni att det är negativt för dem att vara på samma avdelning?
Det beror lite på kommunen. En del kommuner får man inte ställa förens man ska ha plats (några månader innan) medans andra kommuner kan man ställa i kö så fort barnet har ett personnummer för att vara säker på att få den förskola man vill ha.
Ett årsgräns brukar finnas, dvs barn under ett år ingen förskola om inte undantagsfall.
Det finns också något som brukar kallas för platsgaranti, som i regel innebär att om man säker plats måste kommunen se till att erbjuda en (vilken som helst då alltså) plats inom ett visst antal månader (oftast 3-6).
Lite tankar om tvillingggrejen.
Det märker ju ni, hur de är. Och jag kan tänka mig att tillsammans på förskola är bra. De har tryggheten men möjligheten att lära känna andra. Ni har en stor fördel att de är flicka pojke tror jag. För det här med tvillingar och kompisar kan ju vara jättesvårt. (leka med en och inte den andra, en del ser enäggstvillingar som "en" person om de inte tar plats och tar sig friheter utan sitt syskon. Och speciellt om de är svåra att skilja åt utseendemässigt.
Hade ni haft enäggstvillingar hade jag sedan rått er till att försöka dela på dem till skolåldern i parallellklasser. För när kompisar och skolarbete blir allt viktigare är det svårt se ut som två lika bär. Men det slipper ni ju.
Eller klipp dem inte lika och klä dem inte i lika kläder alltså så de kan vara individer med både egna och gemensamma kompisar. *ler*
Jag vill suga så länge som möjliögt på den här karamellen. Jag snålar med dagar så långt jag kan, för att kunna ha henne hemma extra.
Mina två stora började på förskola när de var 2 år och 8 månader samt 2 år och 5 månader. Det var en bra tid tyckte jag. Men nog vände vi många stenar för att kunna ha dem hemma så länge och sedan kunna ha dem korta dagar på förskola. Men det går om man vill.
De var tillräckligt stora att kunna berätta om sin dag, tillräckligt små för att precis upptäckt kompisar. Inskolningen var superlätt. De var torra och sov inte på dagen utan kunde ha skoj de timmar de var där i stället.
Instämmer med Emmie.
Hos oss kan mna ställa barnen i förskolekö direkt, och det gör alla så ska man ha en plats så är det smartMen "direkt" börjar inte räknas förrän på halvårsdagen. Så man ställer dem alltså i kö innan de fyller 6 mån så får de bästa möjliga plats... Men det är till de komunala dagisen. Privata dgis och dagiskooperativ har egna regler och egna köer.
Tvillingar har jag inte mycket erfarenhet av, men jag vet att vårt dagis låter dem gå i olika grupper för att de ska få utvecklas som individer. Det betyder rummen brevid varandra, och fri tillgång att gå in till varandra när de vill, så det är ingen tvångsexercis direkt. Alla glada. Men om det är rätt eller fel vet jag inte. Beror nog på hur barnen är. Och föräldrarna
Vanligast är väl att skola in strax efter ett år, beroende på när på året det är (det finns ju alltid bäst tillgång på platser i aug när skolan startar och alla barn flyttar upp ett hack)
Vi tänkte vänta längre än så - de är så småååå när de är 12 månader. Jag vill att de ska kunna gå och göra sig hjälpligt förstådda med vad de vill först. Och gärna ännu mer. Emmies svar på åldrar var bra tycker jagdet motiverar mig att ha lillfia hemma till hon är 2 år +.
Här i Malmö måste man nästan ställa sig i kö direkt om man vill få plats på en speciell förskola, jag satte Milian så fort jag fick hans personnummer, samma dag faktiskt
Theo började dagis när han var 18 mån, men han har alltid varit tidig så han pratade bra, sprang och var på samma nivå som 2åringarna. Sen var jag arbetslös nån månad innan Milian kom så han har aldrig gått mer än max 5 timmar per dag. Jag har anmält Milian till aug 2012, sen är tanken att jag ska plugga på distans så han kommer inte heller gå hela dagar. Hade jag haft ett heltidsarbete hade jag nog försökt hålla dem hemma till 2år, om det hade gått ekonomiskt, men det är bara jag. Jag har själv arbetat på förskola o tycker det är ganska hårt för små barn att gå 10 timmar på dagis..
Mina systrar är enäggstvillingar och de har alltid gått på samma dagis och skola, nu går de på gymnasiet och går fortfarande i samma klass. För dem har det nog varit en enorm trygghet att alltid ha varandra nära, men när det var dags för val till gymnasiet valde de olika men hamnade ändå tillsammans (de går särgymnasie så det finns inte så många klasser att välja på). Tror att de nu, om inte annat, hade behövt gå var för sig och det tycker de själva också. Redan på dagis vet jag inte... Men sen är ju alla barn olika, även tvillingpar!
Jag har ansökt till dagisplats bara för att jag såg det här nu :-) Men här gäller 9 månader innan och då är man garanterad plats säger dom...
Svårt att säga vilken ålder som är lagom för barn att börja på dagis. Mina första barn var 3 resp 1 år då dom började på dagis, dom började samtidigt, 15 timmar i veckan, jag var arbetslös, så det blev en mjukstart kan man säg. Efter ett halvår började jag plugga och då hämtade jag dom tidigt, så dom hade aldrig några långa dagar.
Mina barn har haft stor trygghet med att följas åt på dagis. Sen har det blivit lite så att dom har lekt med varandra även där, men tryggheten ihop har vägt upp det :-) Dom delar ju ofta upp i smågrupper och då har dom delat på mina, så dom ser andra barn och leker, så kan dom ju även göra med dina små om dom märker att dom tyr sig väldigt till varandra.
Jag kommer inte sätta Inez på dagis förrän till nästa höst och då är hon 18-19 månader, kanske jag drar ut på det lite till om det finns dagar kvar och vi trivs hemma :-)
Jag frågade på mina barns förskola och de tyckte jag skulle ställa Hannes i kö NU för det var så långa köer här. Kändes knasigt men jag har i alla fall fyllt i en ansökan :-)
Jag har sökt plats till Augusti 2012 då kommer han vara 1 år och 7 månader. Skulle gärna vilja vara hemma längre men det är nog så långt ekonomin tillåter tyvärr. Tänkte inte jobba heltid från början så att man får vänjas in gradvis.
Jag tänker att tvillingarna nog har en stor trygghet i varandra och att det kan vara positivt att vara på samma avdelning.
Mina stora barn har börjat vid 20 månader (gick inte alls bra, men stora killen visade sig så småningom ha både asperger och adhd så det kan man ju förstå nu) och lilltjejen redan vid 15 månader (mot min vilja men pengarna var slut då, hade varit hemma 3,5 år med barnen men det gick superbra, hon gled in på en räkmacka och bara älskade dagis direkt). Så det kan vara SÅ olika.
Jag ansökte om plats redan när josiah var någon vecka gammal. Min åsikt är egentligen att barnen i alla fall ska kunna gå när de börjar. Kan de även prata är det ett stort plus.
Om barnen har ett tryggt hem och även träffar en del andra, stora som små, kan man vara hemma länge.
Jag har ingen kartig sgi eftersom jag pluggar (har studieuppehåll) o har inte jobbat så mycket innan. Min man pluggar också, plus att våra föräldrar bor några mil bort. Detta gör att josiah kommer få börja i förskolan redan som ettåring. Jag har ingen annan lösning på detta.någon som har ett förslag? En liten tröst är ändå att det förhoppningsvis inte behöver bli mer än 2 dagar i veckan för honom.
Jag läser till förskollärare och vill egentligen inget hellre än att läsa på distans. Vet ni om det ens är möjligt? Jag har bara hoppat in som timvikarie innan jag började plugga därför vet jag inte om jag har tillräckligt med erfarenhet för att få plugga på distans.
Clara kommer också få börja redan då hon är ett, men ska väl slippa att det blir alltför många timmar iaf med lite pusslande och mormor och morfars hjälp. Ställde henne i kö då hon var två månader, vilket är tidigaste i Uppsala kommun.
Vad gäller distansstudier, finns det ingen studievägledare du kan prata med? VFU är ju ofta värdefull tid, men all teori i utbildningen borde ju gå att läsa på distans, ifall man får kombinera så.
Skönt att höra att josiah inte blir ensam ettåring.
Precis så som du skriver hade varit ett perfekt sätt att plugga på. Önskar att jag kunde få det. Jag har mailat studievägledaren och väntar på svar men SEG är bara förnamnet på henne.
