Det är så mycket glädje och spirande hopp här inne nu, läs inte detta om du vill fortsätta vara på bra humör... ;-)
Känner fortfarande inga direkta symptom även om jag intalar mig att magen bubblar mycket mer än vanligt. Igår var jag ner till Mvc för att göra cellprov och prata med BM och det slutade med att jag kommer bli inskriven redan på torsdag och sen göra vul på tisdag nästa vecka. Känns som åratal dit. Vill inte sitta och prata massa med BM på torsdag för att sen på tisdag få reda på att det inte finns något där inne... suck. Då är jag 7+4 så tydligen ska man kunna se hjärtat ticka. Hoppas så blir fallet.
Hade Mf i juni förra året och har äntligen lyckats bli gravid igen så jag vill gärna att denna stannar.
Är det någon av er som upplevt en symptomfri graviditet så här i början? Eller hört om någon annan som inte känt nåt?
Man har ju läst om kvinnor som inte ens vetat om att de varit gravida, det är lite mitt hopp just nu. Och hoppet är det sista som överger en! Jag tänker iaf anse att jag är gravid tills motsatsen är bevisad.
Tack för din tid!
1
Vad ska man tro? Det är så mycket glädje och spirande hopp här inne nu, läs inte detta om du vill fortsätta vara på bra humör... ;-)
Känner fortfarande inga direkta symptom även om jag intalar mig att magen bubblar mycket mer än vanligt. Igår var jag ner till Mvc för att göra cellprov och prata med BM och det slutade med att jag kommer bli inskriven redan på torsdag och sen göra vul på tisdag nästa vecka. Känns som åratal dit. Vill inte sitta och prata massa med BM på torsdag för att sen på tisdag få reda på att det inte finns något där inne... suck. Då är jag 7+4 så tydligen ska man kunna se hjärtat ticka. Hoppas så blir fallet.
Hade Mf i juni förra året och har äntligen lyckats bli gravid igen så jag vill gärna att denna stannar.
Är det någon av er som upplevt en symptomfri graviditet så här i början? Eller hört om någon annan som inte känt nåt?
Man har ju läst om kvinnor som inte ens vetat om att de varit gravida, det är lite mitt hopp just nu. Och hoppet är det sista som överger en! Jag tänker iaf anse att jag är gravid tills motsatsen är bevisad.
Oroa dig inte, allt är säkert precis som det skall vara. Det är många som inte har några symptom! Med första barnet fick jag större bröst men sedan märkte jag ingenting mer förrän det började sparka. Andra barnet mådde jag illa så det är helt klart olika från graviditet till graviditet. Har en vän som inte visste att hon var gravid alls förrän vecka 19 typ. :-)
Ja, det stämmer att man kan se hjärtat picka efter vecka 7. Skall själv på VUL i 7+5. :-) Jag vet att det känns som evigheter men så fort du fått bekräftat att allt är ok så kommer hela världen att kännas underbar igen!! ;-)
Så, som sagt. Det är jättenormalt att inte känna nåt!! Försök (lättare sagt än gjort) att inte grubbla för mycket på det så skall vi hurra stort här sedan på tisdag!
Lycka till!
2
Oroa dig inte, allt är säkert precis som det skall vara. Det är många som inte har några symptom! Med första barnet fick jag större bröst men sedan märkte jag ingenting mer förrän det började sparka. Andra barnet mådde jag illa så det är helt klart olika från graviditet till graviditet. Har en vän som inte visste att hon var gravid alls förrän vecka 19 typ. :-)
Ja, det stämmer att man kan se hjärtat picka efter vecka 7. Skall själv på VUL i 7+5. :-) Jag vet att det känns som evigheter men så fort du fått bekräftat att allt är ok så kommer hela världen att kännas underbar igen!! ;-)
Så, som sagt. Det är jättenormalt att inte känna nåt!! Försök (lättare sagt än gjort) att inte grubbla för mycket på det så skall vi hurra stort här sedan på tisdag!
Jag känner med dig i dina funderingar. Jag har nämligen inte heller så mycket symtom, mot vad jag har haft tidigare graviditeter (fast det har varierat lite med). Men jag försöker tänka att graviditeter är olika så att det inte behöver vara något fel för det. Så jag håller med dig att det är bättre att tänka positivt att man är gravid! :-) Och så får vi tro att man får se ett litet hjärta slå snart!
3
Jag känner med dig i dina funderingar. Jag har nämligen inte heller så mycket symtom, mot vad jag har haft tidigare graviditeter (fast det har varierat lite med). Men jag försöker tänka att graviditeter är olika så att det inte behöver vara något fel för det. Så jag håller med dig att det är bättre att tänka positivt att man är gravid! :-) Och så får vi tro att man får se ett litet hjärta slå snart!
Jag hade absolut inga symtom alls i början när jag var gravid med min son. Ingenting som ömmade, molade, inget illamående, gjorde tom ett extra gravtest i vecka 9 för att vara säker på att jag var gravid och inte drömt Senare fick jag rejäl halsbränna, men annars hade jag en symtomfri graviditet! Hoppas lite på att hamna i den här gruppen nu väntar fortfarande...
4
Jag hade absolut inga symtom alls i början när jag var gravid med min son. Ingenting som ömmade, molade, inget illamående, gjorde tom ett extra gravtest i vecka 9 för att vara säker på att jag var gravid och inte drömt Senare fick jag rejäl halsbränna, men annars hade jag en symtomfri graviditet! Hoppas lite på att hamna i den här gruppen nu väntar fortfarande...
Tack snälla, det känns bättre att få höra från nån som faktiskt upplevt det...
Saken är ju lite att jag hade spänningar i brösten och va allmänt svullen ända till i lördags då allt bara försvann. Det gjorde mig ganska orolig... Idag har jag inga "symptom" men jag "känner mig" lugnare (många citattecken där ) så det känns bättre idag. Längtar dock till på tisdag.
5
Tack snälla, det känns bättre att få höra från nån som faktiskt upplevt det...
Saken är ju lite att jag hade spänningar i brösten och va allmänt svullen ända till i lördags då allt bara försvann. Det gjorde mig ganska orolig... Idag har jag inga "symptom" men jag "känner mig" lugnare (många citattecken där ) så det känns bättre idag. Längtar dock till på tisdag.
Får jag fråga hur många graviditeter du haft? Det här är min fjärde grav och jag måste ju erkänna att jag oxå mått väldigt olika varje gång... jag är väl mest orolig eftersom den graviditet som gav mig min dotter var helt outhärdligt - jag kräktes till sista dan och mådde allmänt pyton - och de där jag inte fått behålla barnet har jag mått mycket bättre...
6
Får jag fråga hur många graviditeter du haft? Det här är min fjärde grav och jag måste ju erkänna att jag oxå mått väldigt olika varje gång... jag är väl mest orolig eftersom den graviditet som gav mig min dotter var helt outhärdligt - jag kräktes till sista dan och mådde allmänt pyton - och de där jag inte fått behålla barnet har jag mått mycket bättre...
Jag har oxå funderat på att ta ett till gravtest men jag vet ju att även efter ett missfall ligger hormonerna högt i upp till 9 veckor så det känns inte som direkt nödvändigt... får helt enkelt vänta till tisdag.
Hoppas det går vägen för dig och att vi båda får stanna i denna grupp!
7
Jag har oxå funderat på att ta ett till gravtest men jag vet ju att även efter ett missfall ligger hormonerna högt i upp till 9 veckor så det känns inte som direkt nödvändigt... får helt enkelt vänta till tisdag.
Hoppas det går vägen för dig och att vi båda får stanna i denna grupp!
Det här är min femte graviditet. Jag har två barn här i livet och två i himlen (mist i utomkvedes och missfall). Jag har aldrig haft så "hemska" symtom, alltså med massa kräkningar och så, utan mer illamående som lättar när man äter ofta. Vid senaste graviditeten som slutade i missfall var jag både illamående och yr ofta. Så därav tror jag inte det bara är positivt med symtom och tvärtom något konstigt om man inte har symtom, utan det varierar säkert olika graviditeter.
Men jag förstår du jämför om du bara mådde dåligt när du fick din dotter. Har du alltså fått två missfall efter det?
8
Det här är min femte graviditet. Jag har två barn här i livet och två i himlen (mist i utomkvedes och missfall). Jag har aldrig haft så "hemska" symtom, alltså med massa kräkningar och så, utan mer illamående som lättar när man äter ofta. Vid senaste graviditeten som slutade i missfall var jag både illamående och yr ofta. Så därav tror jag inte det bara är positivt med symtom och tvärtom något konstigt om man inte har symtom, utan det varierar säkert olika graviditeter.
Men jag förstår du jämför om du bara mådde dåligt när du fick din dotter. Har du alltså fått två missfall efter det?
Mina symptom är som bortblåsta, så nu är jag jättenervös. Mitt vul är inte förrän den 9 maj och jag undrar hur jag ska överleva till dess. Förra gången, när jag fick missfall, frågade bm hur det kändes i brösten och att de inte ömmade var inget bra tecken. Är det någon som upplever att symptomen kommit av sig och sedan kommit tillbaka?
9
Mina symptom är som bortblåsta, så nu är jag jättenervös. Mitt vul är inte förrän den 9 maj och jag undrar hur jag ska överleva till dess. Förra gången, när jag fick missfall, frågade bm hur det kändes i brösten och att de inte ömmade var inget bra tecken. Är det någon som upplever att symptomen kommit av sig och sedan kommit tillbaka?
Jag förstår ju mycket väl hur du känner dig, nästan panik, vad har hänt?! Jag måste dock erkänna att jag har börjat lugna ner mig lite... jag har inga direkta symptom men på nåt sätt har jag börjat känna att det finns något där inne ändå. Speciellt när jag lägger mig på kvällen känner jag att det är en "klump" där inne och att den "är". Jag hoppas ju att det finns liv där inne oxå och längtar verkligen till vul på tisdag.
Dock är det ju faktiskt så att även om man gör vul 7+4 som jag kommer göra så är det ju ändå 5 kritiska veckor kvar... det ska bli skönt att få svar hur läget är på tisdag men ingen vet ju vad som händer på onsdag...
Detta sa jag inte för att vara negativ, utan lite mer fatalistisk. Det som händer händer - lixom... Du ska se att det går bra för oss båda! Och alla andra!
10
Jag förstår ju mycket väl hur du känner dig, nästan panik, vad har hänt?! Jag måste dock erkänna att jag har börjat lugna ner mig lite... jag har inga direkta symptom men på nåt sätt har jag börjat känna att det finns något där inne ändå. Speciellt när jag lägger mig på kvällen känner jag att det är en "klump" där inne och att den "är". Jag hoppas ju att det finns liv där inne oxå och längtar verkligen till vul på tisdag.
Dock är det ju faktiskt så att även om man gör vul 7+4 som jag kommer göra så är det ju ändå 5 kritiska veckor kvar... det ska bli skönt att få svar hur läget är på tisdag men ingen vet ju vad som händer på onsdag...
Detta sa jag inte för att vara negativ, utan lite mer fatalistisk. Det som händer händer - lixom... Du ska se att det går bra för oss båda! Och alla andra!
Jag gjorde faktiskt en abort tidigare i livet så abort-barn-MF-pågående...
Jag har dock hört att ju mer illa man mår desto bättre "sitter" fostret så jag skulle inte ha något emot LITE illamående... (jag kommer antagligen få ångra att jag skrev det där...)
12
Jag gjorde faktiskt en abort tidigare i livet så abort-barn-MF-pågående...
Jag har dock hört att ju mer illa man mår desto bättre "sitter" fostret så jag skulle inte ha något emot LITE illamående... (jag kommer antagligen få ångra att jag skrev det där...)
Tack snälla du för dina uppmuntrande ord! Brösten ömmar lite mer idag. men jag är ändå orolig eftersom illamåendet lyser med sin frånvaro. Jag håller tummarna för dig på tisdag. Du ska se att du går därifrån med glädjetårar i ögonen. Stor kram!
13
Tack snälla du för dina uppmuntrande ord! Brösten ömmar lite mer idag. men jag är ändå orolig eftersom illamåendet lyser med sin frånvaro. Jag håller tummarna för dig på tisdag. Du ska se att du går därifrån med glädjetårar i ögonen. Stor kram!
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Jag tänker iaf anse att jag är gravid tills motsatsen är bevisad.
Senare fick jag rejäl halsbränna, men annars hade jag en symtomfri graviditet! Hoppas lite på att hamna i den här gruppen nu 