fem år och kan läsa..

[Anonym]

även små bokstäver...inget konstigt med det kanske, men är född tidigt på året och ska alltså gå ett år till på dagis och ett år i förskoleklass. Fixar addition även av fler än två tal och viss subtraktion. Funderar på om h*n skulle börja ett år tidigare. Det som gör mig tveksam är att det är viktigt att vara känslomässigt mogen också, och att få leka när man är liten. Tänker ändå att h*n kommer att bli väldigt frustrerad av takten i skolan. Hur har ni som valt att låta börja ett år tidigare tänkt? Hur har det funkat?

[Malin IGAF]

Vi valde att hålla tillbaka vår dotter somvar likadan. När hon gick i förskoleklassen föreslog lärarna att hon skulle hoppa över ettan och börja direkt i tvåan. Två avgörande faktorer för mig var:
1. Fritids sa att hon behövde umgås med äldre barn (nu leker hon bäst med de som går i 4-5an)
2. Hon är väldigt lång och tidigt utvecklad och jag, som också var det, tyckte det var jättejobbigt att alltid vara längst och den enda med bröst...

Hon går i trean nu, är bland de längsta men också bland de längsta. Hon har haft problem i skolan för att allt är för enkelt så det blev inte så mycket bättre i och med bytet, hon tycker också att de andra i hennes klass är barnsliga. Hon ska byta skola efter sommaren, på nya skolan är det större klasser så jag hoppas att hon ska hitta några jämlikar där.

Med facit i hand hade vi nog hoppat över förskoleklassen.

Kan också tillägga att lillasyster också läste bra som femåring och är lång samt leker bra med äldre barn. Men hon har det bra i förskoleklassen. Hur mycket hon än älskar att jobba så har hon fortfarande stort behov av att leka och just nu passar hon bra in i sin grupp.

Sen kan jag nämna att jag har en som blir sex i november och som knappt skriver sitt namn Barn är olika!

[Sist]

Hur förhåller sig kunskaperna inom de områden där ditt barn är svag? Vissa barn är generellt sett tidiga och välutvecklade även inom t.ex social förmågor och motorik. Men det vanligaste är att barn är starka inom ett område och svaga inom ett annat. Då kan det finnas all anledning att vara kvar på förskolan och hinna utveckla även de områdena innan skolan börjar. Det hjälper ju inte att man kan läsa och räkna om man inte hänger med i lekarna på rasten eller på idrotten.

[Anonym]

Tack för era tankar! H*n är socialt mogen som sin ålder uppfattar jag, alltså inte tidig men heller inte sen. Leker främst med upp till ett år äldre och ett år yngre barn, vilket är väl det vanliga. Väldigt social överhuvudtaget och kommunikativ med ett mycket väl utvecklat språk. Känslomässigt uppfattar jag att h*n är normalt mogen. Motoriskt lite före sin ålder, framförallt med finmotoriken. Men det påtagliga är alltså att h*n läser, skriver, räknar och drar slutsatser av olika resonemang och skeenden där h*n definitivt är äldre än andra nyss fyllda fem.

Jag tvekar därför att den känslomässiga utvecklingen verkar normal, dvs det känns som att risken är att h*n blir påtagligt mycket yngre än klasskamrater i förskoleklass. Det är ju ingen brådska med ett år kvar på dagis, vi skulle kunna fatta ett beslut om att hoppa över ett år tex om ett år. Det känns som när jag läst era tankar att vi ska vänta för att se om allt hänger med, för det är ju verkligen också viktigt att vara känslomässigt och socialt mogen för att gå med äldre barn. Samtidigt som det kan vara frustrerande att vara understimulerad framåt skolåldern.

Till sist det där med att barn är olika, ja det är ju väldigt tydlig när man har fler att jämföra med. Och det är ju ingen brådska, tids nog är livet så fullt av allvar så leken blir nästan bortglömd i perioder.

[Nissa]

Om jag var du skulle jag ta ställning till att hoppa över f-klassen och börja direkt i ettan, men låta barnet gå kvar resten av dagistiden.
Mina barn har gått i olika skolors f-klass och innehållet har varierat väldigt, men det har ändå mest gått ut på att lära sig hur det är att gå i skola, att vänja sig vid att inte leka så mycket, att titta på bokstäver och siffror utan explicit mål att lära sig läsa. Det är ett år man ganska lätt kan hoppa över om barnet är rimligt moget och inte har alltför mycket myror i rumpan.
Dessutom är det nog inte så svårt att byta till f-klass om det inte skulle funka i ettan.

[Malin IGAF]

min spontana tanke när jag läste ditt inlägg:
vilken tur för ditt barn att just du är dennes mamma!!!
Jag tror verkligen att barn väljer sina föräldrar. Mycket imponerad av ditt resonemang!

[Karolina.]

Vi var i lite liknande sits... Vår äldste lärde sig läsa helt själv när han var fyra år. Började med multiplikation redan på dagis och division i f-klass, på eget initiativ. Men för oss har den sociala mognaden varit avgörande, och där är han som sina jämnåriga. Därför har vi inte låtit honom hoppa över något år även om han kunskapsmässigt lätt skulle klara det, kanske till och med två årskurser.

Jag tror att vi gjorde rätt. Sonen trivs med kompisarna men det går inte klockrent bra i skolan, svårt att motivera honom att göra läxor, svårt att veta hur man ska utmana honom kunskapsmässigt. Men jag tycker nog att i det här läget är det sociala det viktigaste, för oss. Alla familjer och barn är ju olika! Lycka till med ert val!

[Anonym]

Vi har suttit/sitter i en lite liknande situation. Min pojke knäckte läskoden när han var 3, kunde läsa OK när han var 5, läser idag 7 år i princip texten på TVn. Han går i förskoleklass nu och skall börja ettan till hösten. Han kan också räkna alla fyra räknesätten och tycker att det är roligt att räkna avancerade multiplikationstal. Vi funderade fram och tillbaka om vi skulle låta honom börja tidigare eftersom han också är född tidigt på året. Men han är inte motoriskt tidig och vi ansåg att han kunde få leka ett år till i förskoleklass.

Nu vet jag inte riktigt om vi valde rätt, han ska som sagt börja ettan till hösten och har snart gått klart sitt första år i förskoleklass. Han har tyckt att själva arbetsstunderna i förskoleklassen varit urtrista eftersom han inte fått lära sig något alls. Å andra sidan är det inte ås mycket arbetsstunder i förskoleklass utan fokus ligger ju på mycket annat och det har han trivts med. Nu är vi oroliga att han kommer att tycka ettan vansinnigt trist eftersom han redan kan allt man ska kunna där. Men på vår skola brukar dom vara duktiga på att utmana varje elev på dess nivå, så vi hoppas på detta. En av anledningarna till att vi inte heller låtit honom börja tidigare är att vi inte vill pressa honom, att han ska slippa vara den där duktiga eleven som hoppat över en klass. Det kan ju också bli en press.

Men om jag var du så skulle jag låta barnet gå kvar på dagis som det ska ett år till men sen fundera på att hoppa över föreskoleklassen. Dagis tycker jag överlag funkar bättre än förskoleklass och jag skulle hellre låtit mitt barn gå där ett extra år. Om ett år till vet ni ju också bättre hur mycket h*n utvecklats osv. Lycka till, det är jobbiga beslut att ta, man vill ju inte göra fel....

[Anonym]

Tack för svar! Tänker som du, och håller också med om att dagis och förskoleklass i vårt fall verkar klart bättre på att hantera olika skolmogna barn i samma klass. Men intrycket av skolan baserar jag bara på vänner och grannars bild, så jag får se vad jag tycker när jag får se mer "inifrån" när den äldsta börjar. Jag tror att det som får mig att fundera mycket är att även om jag själv trivdes i skolan, så stötte jag själv på min första utmaning först som femtonåring. Det var alltså första gången jag behövde medvetet anstränga mig för att lära mig inför ett prov. Och jag gick ändå i en klass full av barn till välutbildade föräldrar med visst tryck på skolan att vara utmananade. Jag är säker på att skolan förändrats mycket sedan dess, men jag minns bristen på utmaningar som en verklig brist. Tog ett tag att överhuvudtaget lära mig att hantera intellektuellt motstånd i skolan även om jag hade det ok socialt.

[Anonym]

Jag har ju bara erfarenhet av mina egna barns skola men dom går i en vanlig kommunal skola och där tycker jag ändå att dom verkar bra på att indvidanpassa undervisningen. Dom har ganska lite läroböcker men däremot egna datorer från första klass. Så dom flesta matteuppgifter får dom tex från datorn och då kan man välja vilken svårighetsnivå man vill ha. På vår skola sitter dom alltså inte som vi gjorde när vi var små där alla räknar i samma mattebok. Även läseböckerna är av olika svårighetsgrad och de flesta skrivuppgifter går att göra hur svåra som helst. En del dikterar för fröken och andra skriver långa uppsatser. Men vi får se, jag är inte helt säker på att dom inte tvingar honom att FÖRST räkna igen om 2000 lätta tal innan han får börja på dom svårare. Jag får återkomma om ett år .

Men skolor är ju olika, går det att söka någon annan skola i närheten om inte ert första val verkar individanpassa i någon större utsträckning?

[AnonymP]

Det är något man kan prata med pedagogerna om, dels på dagis, dels på skolan. De kan komma med input, saker man inte tänkt på själv. Generellt är förskoleklassen inte akademiskt inriktad, dvs läsning och matematik (tal) övas inte direkt. För barn som vill läsa och räkna är förskoleklassen frustrerande, de går i skolan men får inte läsa eller räkna tal. Ettan blir dessto bättre, med ofta individanpassade uppgifter och läxor. Men det sociala är också viktigt i dagens skola. När jag gick i skolan var det mest fokus på inlärning men idag 50-50 mellan inlärning och social kompetens. När man idag talar om att det går bra för ett barn i skolan menar man både hur bra skolarbetet går och hur barnet beter sig i gruppen. Detta sista läggs det stor vikt vid i förskoleklassen.

[Anonym]

Tack för mera reflektioner! Jag har positiva erfarenheter av den alldeles vanliga förskoleklass (i kommunal regi) som äldsta barnet går i. Mycket inriktat på det sociala och diverse färdigheter med allt från fysisk aktivitet av olika slag till bokstäver och räkning. Mycket och mest lek :-) men ändå med utmaningar av olika slag beroende på barnets utveckling. Bådar överhuvudtaget mycket gott. Får helt enkelt avvakta ett år och reflektera över om det är så att det andra barnets utveckling på alla områden är ett år äldre eller inte.

[_moa]

Min dotter började ett år tidigare, så hon börjar ettan i höst, hon är född 05. För oss kändes det naturligt, hon läser flytande, räknar och har logiska resonemang. Hon har under året på sexårs hängt med i mognaden med dom andra barnen eftersom det är dom hon umgås med. Så den sociala biten kom lite av sig självt under året. Det kändes helt enkelt som att hon inte längre hade vettiga aktiviteter på dagis, vilket pedagogerna där även sa, att dom inte kunde tillgodose hennes behov.

[Clownis]

Får jag fråga när på året din dotter är född? Min dotter är också 05:a, född i juni. Vi bor utomlands och hon går just nu i 1:an i internationell skola och ska flytta hem till sommaren och börja förskoleklass. Känns lite trist då hon har läst sen hon var 4 och de redan jobbar med matematik. Borde jag placera henne i 1:an i Sverige?? Har känt att hon då blir så pass mycket yngre än de andra... socialt sett är hon mogen, helt normal för en 6-åring i alla fall! Råd?

[_moa]

Jadu, min dotter är född i januari. Men jag tycker att det viktiga är att själv känna efter vad som passar. Känner man att barnet är socialt moget och inte riskerar att hamna efter senare tycker jag man ska köra på.