Livet har pausat för oss. Upptäckte en brun/röd flytning i tisdags så jag ringde 1177. Fick åka in och undersöka om jag ville, eller avvakta. Eftersom jag har ett MF och ett MA i bagaget valde jag att åka in, för säkerhets skull.
Och här ligger jag nu, i en sjukhussäng någonstans i Sverige.
Jag är öppen 2 cm och vattnet har gått. Bara väntar på att förlossningen ska komma igång. Det finns knappt nå vatten kvar hos liten och prognosen är usel! Så vi bara väntar...
Är rädd för vad som komma skall... barnet kan visa livstecken i upp emot en timma efter den är född har jag fått berättat av BM.
Det känns helt sjukt, det var ju inte såhär det skulle bli.
Önskar er alla andra lycka till!
1
Ligger inne med hotande missfall Livet har pausat för oss. Upptäckte en brun/röd flytning i tisdags så jag ringde 1177. Fick åka in och undersöka om jag ville, eller avvakta. Eftersom jag har ett MF och ett MA i bagaget valde jag att åka in, för säkerhets skull.
Och här ligger jag nu, i en sjukhussäng någonstans i Sverige.
Jag är öppen 2 cm och vattnet har gått. Bara väntar på att förlossningen ska komma igång. Det finns knappt nå vatten kvar hos liten och prognosen är usel! Så vi bara väntar...
Är rädd för vad som komma skall... barnet kan visa livstecken i upp emot en timma efter den är född har jag fått berättat av BM.
Det känns helt sjukt, det var ju inte såhär det skulle bli.
Jag gråter med er. Vi har varit där och riskerar att vara där igen. Just denna veckan som vi är i nu (20) hände det, 10-11 maj förra året. Både samma kelendervecka och graviditetsvecka alltså.
Jag hoppas att ni kan hitta tröst och stöd hos varandra. När det hände oss var läkarna "monster". Det fanns en fantastisk sköterska som gjorde allt hon kunde för att ta hand om oss. Men framför allt var min man där för mig. Han var stark när jag var hysterisk och släppte fram sin sorg sen när jag var lite lugnare.
Många kramar till er och förhoppningar om att det trots allt ska ske ett litet mirakel och ordna sig.
17
Jag gråter med er. Vi har varit där och riskerar att vara där igen. Just denna veckan som vi är i nu (20) hände det, 10-11 maj förra året. Både samma kelendervecka och graviditetsvecka alltså.
Jag hoppas att ni kan hitta tröst och stöd hos varandra. När det hände oss var läkarna "monster". Det fanns en fantastisk sköterska som gjorde allt hon kunde för att ta hand om oss. Men framför allt var min man där för mig. Han var stark när jag var hysterisk och släppte fram sin sorg sen när jag var lite lugnare.
Många kramar till er och förhoppningar om att det trots allt ska ske ett litet mirakel och ordna sig.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Hoppas hoppas att det kan gå bra ändå, kram!
