Jag som hoppades att illamåendet skulle ha gett med sig vid det här laget (11+5) mår fortfarande riktigt dåligt. Nätterna är superjobbiga med illamående och dirré, förmiddagarna likaså. Jag mår bara okej en stund på eftermiddagen innan det drar igång igen.
Jag blir dessutom ensam med tre barn och jobb på fredag eftersom min mamma, som varit här och hjälpt mig, åker hem då. Maken jobbar ju i Valladolid och barnen måste sluta skolan innan vi kan flytta. Och flytten måste också planeras. Hjälp!!
Kajsa-Lisa, mamma till V -02, L -06 och E -07.
1
Hur mår ni? Jag som hoppades att illamåendet skulle ha gett med sig vid det här laget (11+5) mår fortfarande riktigt dåligt. Nätterna är superjobbiga med illamående och dirré, förmiddagarna likaså. Jag mår bara okej en stund på eftermiddagen innan det drar igång igen.
Jag blir dessutom ensam med tre barn och jobb på fredag eftersom min mamma, som varit här och hjälpt mig, åker hem då. Maken jobbar ju i Valladolid och barnen måste sluta skolan innan vi kan flytta. Och flytten måste också planeras. Hjälp!!
Jag mår illa och hoppas det börjar släppa snart, 10+0 idag... Igår så kom ingen mat upp på hela dagen, idag kom frukosten upp innan den landade i magen...usch! Så det kommer och går nu... Tröttheten har börjat släppa, nu orkar jag vara vaken efter jobbet, och det gör nog min man glad!
2
Jag mår illa och hoppas det börjar släppa snart, 10+0 idag... Igår så kom ingen mat upp på hela dagen, idag kom frukosten upp innan den landade i magen...usch! Så det kommer och går nu... Tröttheten har börjat släppa, nu orkar jag vara vaken efter jobbet, och det gör nog min man glad!
Jag mår rätt ok. En aning illamående, men fullt hanterbart. Den värsta tröttheten börjar ge sig. Brösten ömmar lite så där lagom. Jag är i vecka 10+5 idag.
Vad jobbigt att du fortfarande mår så illa! Hoppas det släpper snart!
3
Jag mår rätt ok. En aning illamående, men fullt hanterbart. Den värsta tröttheten börjar ge sig. Brösten ömmar lite så där lagom. Jag är i vecka 10+5 idag.
Vad jobbigt att du fortfarande mår så illa! Hoppas det släpper snart!
Jag mår ganska bra, igår morse kräktes jag lite slem direkt när jag klivit upp men det gick över efter att jag fått en promenad med hunden och lite frukost.
Brösten är lite ömma fortfarande och jag är ganska trött på em när jag kommer hem och tar gärna en tupplur men samtidigt känner jag mig inte helt däckad som många verkar göra. Annars är det på topp... Förutom min oro för MA/MF då... Går fortfarande och grubblar om jag ska boka ett tidigt VUL hos en privat klinik samtidigt som det känns onödigt att lägga pengar på det när man ska på KUB 9/6 och kommer få ett VUL då...
Anledningen till min oro är ju först o främst att min förra graviditet slutade i MA i vecka 12 (fostret hade dött i vecka 7+4) och sen gjorde jag ett gravtest till för två dagar sen och då visade det positivt men strecket var lite svagare än var det var förra gången jag testade... Så nu inbillar jag mig att gravhormonerna börjar försvinna = MA igen... Men det kanske inte funkar så....
Och nu ska jag tänka positiva tankar!! 3 veckor kvar till VUL, klart det går bra! + att jag ska på inskrivning på måndag. Får väl prata av mig då...
Kram J
4
Jag mår ganska bra, igår morse kräktes jag lite slem direkt när jag klivit upp men det gick över efter att jag fått en promenad med hunden och lite frukost.
Brösten är lite ömma fortfarande och jag är ganska trött på em när jag kommer hem och tar gärna en tupplur men samtidigt känner jag mig inte helt däckad som många verkar göra. Annars är det på topp... Förutom min oro för MA/MF då... Går fortfarande och grubblar om jag ska boka ett tidigt VUL hos en privat klinik samtidigt som det känns onödigt att lägga pengar på det när man ska på KUB 9/6 och kommer få ett VUL då...
Anledningen till min oro är ju först o främst att min förra graviditet slutade i MA i vecka 12 (fostret hade dött i vecka 7+4) och sen gjorde jag ett gravtest till för två dagar sen och då visade det positivt men strecket var lite svagare än var det var förra gången jag testade... Så nu inbillar jag mig att gravhormonerna börjar försvinna = MA igen... Men det kanske inte funkar så....
Och nu ska jag tänka positiva tankar!! 3 veckor kvar till VUL, klart det går bra! + att jag ska på inskrivning på måndag. Får väl prata av mig då...
Jag mår lite småilla mest hela tiden, men har inte kräkts hittills. Brukar kanske kräkas ett par tre gånger under en graviditet. Däremot brukar det börja tidigare och sluta senare för varje gång, den här gången började det redan i v 4-5 och sist höll det nog i sig till v 18-20 så åtminstone över sommaren räknar jag med att må så här. Lyckligtvis är det hanterbart för det mesta.
Trött är jag också, ofantligt orkeslös emellanåt. Tur jag har ett jobb som mest innebär sittande vid datorn ;-)
I övrigt är det rätt OK, jag brukar slippa ömmande bröst och det ska jag nog vara glad för låter det som på de som har det.
Vi ska också flytta nu snart, fast bara från lägenhet till hus i samma stad. Ska ni flytta långt? Hoppas det går bra för er i alla fall :-)
5
Jag mår lite småilla mest hela tiden, men har inte kräkts hittills. Brukar kanske kräkas ett par tre gånger under en graviditet. Däremot brukar det börja tidigare och sluta senare för varje gång, den här gången började det redan i v 4-5 och sist höll det nog i sig till v 18-20 så åtminstone över sommaren räknar jag med att må så här. Lyckligtvis är det hanterbart för det mesta.
Trött är jag också, ofantligt orkeslös emellanåt. Tur jag har ett jobb som mest innebär sittande vid datorn ;-)
I övrigt är det rätt OK, jag brukar slippa ömmande bröst och det ska jag nog vara glad för låter det som på de som har det.
Vi ska också flytta nu snart, fast bara från lägenhet till hus i samma stad. Ska ni flytta långt? Hoppas det går bra för er i alla fall :-)
... och så är jag lite avundsjuk på er som har kommit så långt, jag är bara i 8+0 idag. Känns som att sommaren kommer att bli en lååång transportsträcka innan sparkar börjar kännas och det blir lite mer konkret allting.
6
... och så är jag lite avundsjuk på er som har kommit så långt, jag är bara i 8+0 idag. Känns som att sommaren kommer att bli en lååång transportsträcka innan sparkar börjar kännas och det blir lite mer konkret allting.
Jag brukar alltid tänka att så länge allt känns bra så är det bra och om något skulle var fel så kan jag i alla fall inte göra något åt det. Lite krass kanske, men jag vill inte gå omkring och oroa mig.
9 juni är ju snart och du ska se att allt är bra.
9
Jag brukar alltid tänka att så länge allt känns bra så är det bra och om något skulle var fel så kan jag i alla fall inte göra något åt det. Lite krass kanske, men jag vill inte gå omkring och oroa mig.
Ganska kasst till och från, men mest på det psykiska planet tyvärr. Jag har ju fått avsluta mina antidepressiva medicinering eftersom medicinerna tyvärr har påvisade negativa effekter på embryo/foster. Skall diskutera med min läkare imorgon hur vi skall gå tillväga.
Det absolut jobbigaste är mitt labila och extremt snabbskiftande humör. Kan skratta, gråta och bli redigt förbannad i en och samma sekvens känns det som. Och som sagt jag fixar inte riktigt att reda ut vad som verkligen är graviditetsrelaterat och vad som ev kan bero på en ny begynnande depression.
Fysiskt ligger illamåendet kvar där som en dimma. Man anar det konstant och kan inte riktigt tänka bort det. Jag kan få rejäla attacker där det känns som att jag skall kräks, men har ännu inte kommit så långt. Det är då jobbigare med den konstanta hungern. Tycker jag småäter hela tiden (det hjälper till att hålla illamåendet i schack för all del) men är konstant hungrig ändå. Vidrig trötthet lider jag också av allt som oftast. Att ta sig ur sängen på morgonen när klockan ringer kräver en rejäl kraftansträngning och att se till att få iväg ett barn med skolbuss för att därefter knalla en km till buss för vidare färd mot dagis 3 dagar/v känns ibland totalt oöverkomligt. Men än så länge har det ordnat sig...
12
Ganska kasst till och från, men mest på det psykiska planet tyvärr. Jag har ju fått avsluta mina antidepressiva medicinering eftersom medicinerna tyvärr har påvisade negativa effekter på embryo/foster. Skall diskutera med min läkare imorgon hur vi skall gå tillväga.
Det absolut jobbigaste är mitt labila och extremt snabbskiftande humör. Kan skratta, gråta och bli redigt förbannad i en och samma sekvens känns det som. Och som sagt jag fixar inte riktigt att reda ut vad som verkligen är graviditetsrelaterat och vad som ev kan bero på en ny begynnande depression.
Fysiskt ligger illamåendet kvar där som en dimma. Man anar det konstant och kan inte riktigt tänka bort det. Jag kan få rejäla attacker där det känns som att jag skall kräks, men har ännu inte kommit så långt. Det är då jobbigare med den konstanta hungern. Tycker jag småäter hela tiden (det hjälper till att hålla illamåendet i schack för all del) men är konstant hungrig ändå. Vidrig trötthet lider jag också av allt som oftast. Att ta sig ur sängen på morgonen när klockan ringer kräver en rejäl kraftansträngning och att se till att få iväg ett barn med skolbuss för att därefter knalla en km till buss för vidare färd mot dagis 3 dagar/v känns ibland totalt oöverkomligt. Men än så länge har det ordnat sig...
Vad jobbigt att du inte kan äta de mediciner som du behöver. Det måste vara oerhört svårt att brottas med extra humörsvängningar utöver det man lider av som gravid.
När det gäller illamående och småätande känner jag igen det, men den här gången klarar jag inte av att småäta eftersom jag har väldigt svårt att få i mig någon som helst typ av mat.
13
Vad jobbigt att du inte kan äta de mediciner som du behöver. Det måste vara oerhört svårt att brottas med extra humörsvängningar utöver det man lider av som gravid.
När det gäller illamående och småätande känner jag igen det, men den här gången klarar jag inte av att småäta eftersom jag har väldigt svårt att få i mig någon som helst typ av mat.
Det tuffaste i nuläget är att inte riktigt veta vad som verkligen skall anses vara "normalt" för graviditeten och inte. Tidigare graviditeter har varit mina bästa perioder under de senaste åren. Jag har alltså mått bättre som gravid än efter förlossning. Men det känns inte riktigt som att läget är så denna gång. Men idag har jag haft telefonkontakt med min läkare och vi låter det hela bero 1½ vecka till, då har jag ny kontakt. Då borde utsättningssymtom från den ena medicinen ha ebbat av så pass att man kan utesluta att det är det som spökar. Dessutom "borde" jag kunna känna mig lite piggare i graviditeten. Känns det fortfarande väldigt tufft så kan det bli aktuellt med insättande utav annan medicin som faktiskt är förenlig med graviditet, men även det kommer ju bli jobbigt för alla antidepressiva har biverkningar och de första 3-6 veckorna brukar kunna vara pest att ta sig igenom. Nå, idag har jag i alla fall tagit mig i kragen och gjort ett aktivitetsschema som innefattar både måsten, roliga saker och en massa avkoppling. Jag har alltid haft ganska höga krav på mig och det gäller verkligen att hamna på en nivå där jag känner att det är ok att faktiskt sänka kraven ordentligt just nu. Inte alltid så lätt i vardagen, men det "måste" gå. Jag vill att det ska gå.
14
Det tuffaste i nuläget är att inte riktigt veta vad som verkligen skall anses vara "normalt" för graviditeten och inte. Tidigare graviditeter har varit mina bästa perioder under de senaste åren. Jag har alltså mått bättre som gravid än efter förlossning. Men det känns inte riktigt som att läget är så denna gång. Men idag har jag haft telefonkontakt med min läkare och vi låter det hela bero 1½ vecka till, då har jag ny kontakt. Då borde utsättningssymtom från den ena medicinen ha ebbat av så pass att man kan utesluta att det är det som spökar. Dessutom "borde" jag kunna känna mig lite piggare i graviditeten. Känns det fortfarande väldigt tufft så kan det bli aktuellt med insättande utav annan medicin som faktiskt är förenlig med graviditet, men även det kommer ju bli jobbigt för alla antidepressiva har biverkningar och de första 3-6 veckorna brukar kunna vara pest att ta sig igenom. Nå, idag har jag i alla fall tagit mig i kragen och gjort ett aktivitetsschema som innefattar både måsten, roliga saker och en massa avkoppling. Jag har alltid haft ganska höga krav på mig och det gäller verkligen att hamna på en nivå där jag känner att det är ok att faktiskt sänka kraven ordentligt just nu. Inte alltid så lätt i vardagen, men det "måste" gå. Jag vill att det ska gå.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Hoppas det släpper snart! 