Tror mina fantastiska kollegor fått en hel drös med presenter från barn som nu går på semester/slutar förskolan. Men jag då, som arbetar på samma avdelning har inte fått en enda. Och även om jag inte förväntar mig något, för detta är mitt arbete som jag får betalt för, så är det klart att det känns- Jag försöker skaka av mig detta, men tycker ändå det känns fel av föräldrar att ge tre av fyra pedagoger. Visserligen har jag inte arbetat med barnen under hela året/terminen. Utan började i mars/april. Men jag har trots allt arbetat med deras barn under 2,5 månad.
Det känns bara så otacksamt, jag unnar verkligen mina kollegor sina presenter, är inte den som skulle säga något, men klart som sjutton att det känns.
Jag skulle aldrig någonsin ge tre pedagoger en present och sedan strunta i den fjärde bara för att hon började mitt i terminen. Inte en chans, Jag gav barnens "nya" pedagog en sommarpresent, fast hon "bara" arbetat där ungefär tre månader. Sonen, som går på fritids, ville även ge sommarpraktikanten en sommarpresent och självklart fick han det.
Självklart får man göra som man vill, men jag skulle aldrig göra på detta sätt. Tycker man att man vill ge de pedagoger som arbetat länge med barnen något större så är det helt okej att ge en ny pedagog något mindre, men som detta. Det känns bara fel.
Näe, ska nu "kasta dessa tråkigheter över axeln" och gå vidare. Det är bara inse att alla inte tänker likadant. Till hösten byter jag avdelning, tack och lov för det.
Kram på er alla och glad midsommar!
1
helt ärligt så klart att det känns... Tror mina fantastiska kollegor fått en hel drös med presenter från barn som nu går på semester/slutar förskolan. Men jag då, som arbetar på samma avdelning har inte fått en enda. Och även om jag inte förväntar mig något, för detta är mitt arbete som jag får betalt för, så är det klart att det känns- Jag försöker skaka av mig detta, men tycker ändå det känns fel av föräldrar att ge tre av fyra pedagoger. Visserligen har jag inte arbetat med barnen under hela året/terminen. Utan började i mars/april. Men jag har trots allt arbetat med deras barn under 2,5 månad.
Det känns bara så otacksamt, jag unnar verkligen mina kollegor sina presenter, är inte den som skulle säga något, men klart som sjutton att det känns.
Jag skulle aldrig någonsin ge tre pedagoger en present och sedan strunta i den fjärde bara för att hon började mitt i terminen. Inte en chans, Jag gav barnens "nya" pedagog en sommarpresent, fast hon "bara" arbetat där ungefär tre månader. Sonen, som går på fritids, ville även ge sommarpraktikanten en sommarpresent och självklart fick han det.
Självklart får man göra som man vill, men jag skulle aldrig göra på detta sätt. Tycker man att man vill ge de pedagoger som arbetat länge med barnen något större så är det helt okej att ge en ny pedagog något mindre, men som detta. Det känns bara fel.
Näe, ska nu "kasta dessa tråkigheter över axeln" och gå vidare. Det är bara inse att alla inte tänker likadant. Till hösten byter jag avdelning, tack och lov för det.
Du har väl inte gjort något större intryck under de här månaderna eller så är det helt enkelt för kort tid för att nån ska ha fått en så pass stark uppfattning att de vill ge dig presenter. Helt ofattbart att du förväntar dig presenter för att du gör ditt jobb i 2,5 månader, herregud vilket trams!!!
2
Du har väl inte gjort något större intryck under de här månaderna eller så är det helt enkelt för kort tid för att nån ska ha fått en så pass stark uppfattning att de vill ge dig presenter. Helt ofattbart att du förväntar dig presenter för att du gör ditt jobb i 2,5 månader, herregud vilket trams!!!
Du skriver det ju själv: det är ju faktiskt bara att skaka av. Om du tycker att det är "tack och lov" att du byter avdelning för att föräldrarna missade/valde bort dig för present, då har du fel fokus.
3
Du skriver det ju själv: det är ju faktiskt bara att skaka av. Om du tycker att det är "tack och lov" att du byter avdelning för att föräldrarna missade/valde bort dig för present, då har du fel fokus.
Tack och liv att du byter avdelning till hösten?! Ja du, med den inställningen förstår jag föräldrarna till fullo. Du förtjänar kanske helt enkelt inga presenter, för presenter ger man oftast med hjärtat.
4
Tack och liv att du byter avdelning till hösten?! Ja du, med den inställningen förstår jag föräldrarna till fullo. Du förtjänar kanske helt enkelt inga presenter, för presenter ger man oftast med hjärtat.
...sällan skriver här, och det är att man ofta verkar få ganska taskiga svar, vilket jag tycker du har fått! Trist när en snackgrupp har en sån nivå.
Visst, i sak stämmer det som du fått till svar; man får skita i att bry sig, men jag förstår precis att du ändå är lite besviken. Inte för att man ska förvänta sig sommarpresenter, utan för att det är ett fult beteende att utesluta en av fyra pedagoger! För på en halv termin hinner man ändå komma barnen nära, i och med att förskolejobbet är så "nära inpå" både barn och föräldrar.
Jag tycker att det ligger en beteende-fråga i det här: om jag som förälder tycker att det är okej att utesluta en i en så liten grupp som fyra; då borde jag nog fundera över vad det lär mitt barn?...
5
Det finns en anledning till att jag.... ...sällan skriver här, och det är att man ofta verkar få ganska taskiga svar, vilket jag tycker du har fått! Trist när en snackgrupp har en sån nivå.
Visst, i sak stämmer det som du fått till svar; man får skita i att bry sig, men jag förstår precis att du ändå är lite besviken. Inte för att man ska förvänta sig sommarpresenter, utan för att det är ett fult beteende att utesluta en av fyra pedagoger! För på en halv termin hinner man ändå komma barnen nära, i och med att förskolejobbet är så "nära inpå" både barn och föräldrar.
Jag tycker att det ligger en beteende-fråga i det här: om jag som förälder tycker att det är okej att utesluta en i en så liten grupp som fyra; då borde jag nog fundera över vad det lär mitt barn?...
Presenter eller iallafall initiativet kommer ju från föräldrar och det är lite svårt för föräldrar att veta vilken relation barn och pedagog har, så det du skriver blir ett märkligt argument. Vill man ha presenter får man jobba på bra relationer med föräldrarna också.
Men visst är det konstigt att ge presenter till 3 av 4, det håller jag med om. Fast vi vet ju inte varför å andra sidan... Personligen tycker jag man skulle skrota alla presenter inom förskola och skola.
6
Presenter eller iallafall initiativet kommer ju från föräldrar och det är lite svårt för föräldrar att veta vilken relation barn och pedagog har, så det du skriver blir ett märkligt argument. Vill man ha presenter får man jobba på bra relationer med föräldrarna också.
Men visst är det konstigt att ge presenter till 3 av 4, det håller jag med om. Fast vi vet ju inte varför å andra sidan... Personligen tycker jag man skulle skrota alla presenter inom förskola och skola.
Som förälder tycker jag att det här till god ton att ge en gåva till samtliga pedagoger på en avdelning, oavsett anställningstid eller yrkesbenämning. En anledning till att föräldrarna missade dig kan vara att de inte har förstått att du faktiskt jobbar på avdelningen. Du skriver själv att du försvinner till en annan avdelning i höst så det framgår inte riktigt hur "stationär" din tjänst faktiskt är. Om föräldrarna uppfattat att du bara gjort ett kortare inhopp så är missen förståelig. När föräldrarna samlar ihop till en gemensam presnet blir nog de här missarna färre eftersom man kanske resonerar om vilka man ska ge en gåva. Det finns alltid någon som uppmärksammar den man själv håller på att missa.
Jag blev själv utan vid något tillfälle men jag förstod logiken i urvalet eftersom jag var relativt ny och "okänd" för föräldrarna. Med tiden stärks ju relationen och då väljer ju också en del föräldrar att visa uppskattning på det här viset. Ja, jag tror i vilket fall som helst att även föräldrar kan uppfatta sådana här fadäser som förargliga för det finns liksom inget sätt att "rädda" situationen. Man kan ju inte gärna säga "Ops, jag glömde dig ...". Nä, då låtsasa man nog bara som det regnar för att förhindra den tragiska ironin då man gör något dåligt till något värre.
7
Som förälder tycker jag att det här till god ton att ge en gåva till samtliga pedagoger på en avdelning, oavsett anställningstid eller yrkesbenämning. En anledning till att föräldrarna missade dig kan vara att de inte har förstått att du faktiskt jobbar på avdelningen. Du skriver själv att du försvinner till en annan avdelning i höst så det framgår inte riktigt hur "stationär" din tjänst faktiskt är. Om föräldrarna uppfattat att du bara gjort ett kortare inhopp så är missen förståelig. När föräldrarna samlar ihop till en gemensam presnet blir nog de här missarna färre eftersom man kanske resonerar om vilka man ska ge en gåva. Det finns alltid någon som uppmärksammar den man själv håller på att missa.
Jag blev själv utan vid något tillfälle men jag förstod logiken i urvalet eftersom jag var relativt ny och "okänd" för föräldrarna. Med tiden stärks ju relationen och då väljer ju också en del föräldrar att visa uppskattning på det här viset. Ja, jag tror i vilket fall som helst att även föräldrar kan uppfatta sådana här fadäser som förargliga för det finns liksom inget sätt att "rädda" situationen. Man kan ju inte gärna säga "Ops, jag glömde dig ...". Nä, då låtsasa man nog bara som det regnar för att förhindra den tragiska ironin då man gör något dåligt till något värre.
Jag har gjort så, gett till alla mitt barns vanliga personal men inte till inhoppare. Men då har inte inhopparen någonsin berättat något om sej själv eller om den är mycket kort tid, som några dagar eller om den kommer fortsätta jobba där. Jag vet helt enkelt inget om den personen och då blev det att ge till den personal jag känner. Fast mitt barn går inte i skolan utan förskolan. och jag har aldrig gett förut, utan bara den här sista året, som tack för dessa tre år som varit.
8
Jag har gjort så, gett till alla mitt barns vanliga personal men inte till inhoppare. Men då har inte inhopparen någonsin berättat något om sej själv eller om den är mycket kort tid, som några dagar eller om den kommer fortsätta jobba där. Jag vet helt enkelt inget om den personen och då blev det att ge till den personal jag känner. Fast mitt barn går inte i skolan utan förskolan. och jag har aldrig gett förut, utan bara den här sista året, som tack för dessa tre år som varit.
Förstår att det känns fel. Jag hade också tyckt det, men skakat på huvudet åt föräldrarna som tänker så fel. Strunta i det, vilket jag förstår inte är lätt, men det är inte hela världen och det är föräldrarna som är ohyfsade.
9
Förstår att det känns fel. Jag hade också tyckt det, men skakat på huvudet åt föräldrarna som tänker så fel. Strunta i det, vilket jag förstår inte är lätt, men det är inte hela världen och det är föräldrarna som är ohyfsade.
Skakat av mig det hela har jag redan gjort, det gjorde jag redan när jag skrev inlägget.Ville mest bara skriva av mig det hela. Finns ju ingen att disktuera denna typ av känslor med.
Däremot skrev jag fel när jag skrev "tack och lov att jag byter avdelning" för det var inte riktigt det jag menade, så det ber jag om ursäkt för. Jag ser fram emot att byta avdelning, men jag tycker det är enormt trist att inte längre få jobba med de fantastiska kollegorna och barnen som jag jobbat med sista månaderna. Det har absolut inget med presenter att göra. Det blev lite fel.
11
Skakat av mig det hela har jag redan gjort, det gjorde jag redan när jag skrev inlägget.Ville mest bara skriva av mig det hela. Finns ju ingen att disktuera denna typ av känslor med.
Däremot skrev jag fel när jag skrev "tack och lov att jag byter avdelning" för det var inte riktigt det jag menade, så det ber jag om ursäkt för. Jag ser fram emot att byta avdelning, men jag tycker det är enormt trist att inte längre få jobba med de fantastiska kollegorna och barnen som jag jobbat med sista månaderna. Det har absolut inget med presenter att göra. Det blev lite fel.
Tack för ditt fina svar. Jag håller med dig om att det är trist när nivån i en snackgrupp blir låg. Och det är väl en av anledningarna till att jag skriver anonymt. Man får liksom inte känna "så här". Även om jag tror att många andra skulle ha kännt likadant i samma situation.
Jag har under mina skolår varit den som många gånger blivit utesluten, I många sammanhang, så därför känns detta extra jobbigt. Inte för att jag förväntar mig presenter över huvud taget, jag gör ju bara mitt jobb.
Och jag tycker det ligger väldigt mycket i det du skriver i ditt sista stycke:
"Jag tycker att det ligger en beteende-fråga i det här: om jag som förälder tycker att det är okej att utesluta en i en så liten grupp som fyra; då borde jag nog fundera över vad det lär mitt barn?..."
För barnen vet ju om att jag arbetar på deras avdelning, Tack igen för ditt svar.
13
Tack för ditt fina svar. Jag håller med dig om att det är trist när nivån i en snackgrupp blir låg. Och det är väl en av anledningarna till att jag skriver anonymt. Man får liksom inte känna "så här". Även om jag tror att många andra skulle ha kännt likadant i samma situation.
Jag har under mina skolår varit den som många gånger blivit utesluten, I många sammanhang, så därför känns detta extra jobbigt. Inte för att jag förväntar mig presenter över huvud taget, jag gör ju bara mitt jobb.
Och jag tycker det ligger väldigt mycket i det du skriver i ditt sista stycke:
"Jag tycker att det ligger en beteende-fråga i det här: om jag som förälder tycker att det är okej att utesluta en i en så liten grupp som fyra; då borde jag nog fundera över vad det lär mitt barn?..."
För barnen vet ju om att jag arbetar på deras avdelning, Tack igen för ditt svar.
Tack för ditt svar. Jag håller med dig om att det hör till god ton att ge samtliga pedagoger på en avdelning. Jag har en fast tjänst, har arbetat på en annan förskola tidigare men har nu hamnat på denna förskola och kommer vara kvar på denna förskola. Att jag byter avdelning till hösten beror på omorganisation.
Kanske är det också som så att de inte förstått att jag arbetar på avdelningen.
14
Tack för ditt svar. Jag håller med dig om att det hör till god ton att ge samtliga pedagoger på en avdelning. Jag har en fast tjänst, har arbetat på en annan förskola tidigare men har nu hamnat på denna förskola och kommer vara kvar på denna förskola. Att jag byter avdelning till hösten beror på omorganisation.
Kanske är det också som så att de inte förstått att jag arbetar på avdelningen.
Att man inte ger vikarier som hoppar in och jobbar ett par dagar här och några dagar där, det förstår jag. Men jag kan nog inte se mig själv som en inhoppare, inte mer än att jag "hoppat in" mitt i terminen då, men jag är ingen vikarie, utan har fast tjänst i denna kommun och nu på nuvarande förskolan. Men jag förstår vad du menar. Tack för ditt svar.
15
Att man inte ger vikarier som hoppar in och jobbar ett par dagar här och några dagar där, det förstår jag. Men jag kan nog inte se mig själv som en inhoppare, inte mer än att jag "hoppat in" mitt i terminen då, men jag är ingen vikarie, utan har fast tjänst i denna kommun och nu på nuvarande förskolan. Men jag förstår vad du menar. Tack för ditt svar.
Tack för ditt svar. Jag "struntar" i det hela, ville mest skriva av mig lite, känns inte riktigt som om man tar upp detta till diskussion med kollegorna, känns inte riktigt som om man får ha dessa känslor.
Men som du skriver, det är inte hela världen.
16
Tack för ditt svar. Jag "struntar" i det hela, ville mest skriva av mig lite, känns inte riktigt som om man tar upp detta till diskussion med kollegorna, känns inte riktigt som om man får ha dessa känslor.
[QUOTE]
Jag har under mina skolår varit den som många gånger blivit utesluten, I många sammanhang, så därför känns detta extra jobbigt. Inte för att jag förväntar mig presenter över huvud taget, jag gör ju bara mitt jobb.
QUOTE]
Det där känner jag igen. När man blivit utesluten från kalas och andra roligheter i barndomen och tonåren, så går det liksom aldrig över. Man är överkänslig för sådana situationer resten av livet, och tar väldigt illa vid sig när något liknande händer igen....
Hoppas att du i alla fall kan göra något bra av dina dåliga erfarenheter, på så sätt att du låter bli att _skapa_ situationer som kan vara förödmjukande för barn som har benägenhet att bli utanför. Jag menar: situationer där de ska välja varandra och sådant. Samt att du påverkar resten av personalgruppen också i rätt riktning, såklart.
När jag arbetade som lärare var jag extremt noga med att inte göra det värre för de barn som var ensamma. Jag såg till att _alla_ satt ensamma, så det inte blev så att alla sitter två och två - utom en som ingen vill sitta bredvid. Jag lät inte eleverna välja varandra i något sammanhang - som till par- och grupparbeten. Överhuvudtaget undvek jag sådant som skulle göras i grupp.
Jag satte regler för hur många barn från klassen som fick bjudas på kalas om man inte ville bjuda alla, och hade även en dialog med föräldrarna om sådana frågor. Jag tror att jag var en _bättre_ lärare just för att jag hade de tråkiga erfarenheterna som jag hade. Kanske kan du också försöka känna så - som en liten tröst..?
17
[QUOTE]
Jag har under mina skolår varit den som många gånger blivit utesluten, I många sammanhang, så därför känns detta extra jobbigt. Inte för att jag förväntar mig presenter över huvud taget, jag gör ju bara mitt jobb.
QUOTE]
Det där känner jag igen. När man blivit utesluten från kalas och andra roligheter i barndomen och tonåren, så går det liksom aldrig över. Man är överkänslig för sådana situationer resten av livet, och tar väldigt illa vid sig när något liknande händer igen....
Hoppas att du i alla fall kan göra något bra av dina dåliga erfarenheter, på så sätt att du låter bli att _skapa_ situationer som kan vara förödmjukande för barn som har benägenhet att bli utanför. Jag menar: situationer där de ska välja varandra och sådant. Samt att du påverkar resten av personalgruppen också i rätt riktning, såklart.
När jag arbetade som lärare var jag extremt noga med att inte göra det värre för de barn som var ensamma. Jag såg till att _alla_ satt ensamma, så det inte blev så att alla sitter två och två - utom en som ingen vill sitta bredvid. Jag lät inte eleverna välja varandra i något sammanhang - som till par- och grupparbeten. Överhuvudtaget undvek jag sådant som skulle göras i grupp.
Jag satte regler för hur många barn från klassen som fick bjudas på kalas om man inte ville bjuda alla, och hade även en dialog med föräldrarna om sådana frågor. Jag tror att jag var en _bättre_ lärare just för att jag hade de tråkiga erfarenheterna som jag hade. Kanske kan du också försöka känna så - som en liten tröst..?
Jag förstår din känsla. Det handlar ju som du säger inte ett skvatt om det ekonomiska värdet i presenterna eller om presenter överhuvudtaget, det handlar om upplevelsen av att ha blivit sett, medräknad och betraktad som viktig.
Tycker det är väldigt trist med svar som de tre anonyma som du fick först. Begriper inte varför så många här ska skriva anonyma tråkinlägg på ett tema där man knappast behöver vara anonym.
18
Jag förstår din känsla. Det handlar ju som du säger inte ett skvatt om det ekonomiska värdet i presenterna eller om presenter överhuvudtaget, det handlar om upplevelsen av att ha blivit sett, medräknad och betraktad som viktig.
Tycker det är väldigt trist med svar som de tre anonyma som du fick först. Begriper inte varför så många här ska skriva anonyma tråkinlägg på ett tema där man knappast behöver vara anonym.
Jag har läst om mitt svar till dig för att se om jag var taskig och låg. Jag tycker inte det, men i så fall - förlåt. Jag tror helt enkelt jag gick i gång på ditt "tack och lov att...", saker blir förvrängda i skrift och man hör inte tonfall.
Jag kan nog som lärare förstå din känsla där du stod utan att få presenter. Jag kan också som disträ förälder, förstå att de i sin tur räknade de pedagoger som varit där från början. Det behöver ju inte ha varit illa ment, bara lite klantigt av dem.
Hoppas att allt blir bra på nya avdelningen, och att du nästa år får en fin blomma. För det värmer ju trots allt
20
Jag har läst om mitt svar till dig för att se om jag var taskig och låg. Jag tycker inte det, men i så fall - förlåt. Jag tror helt enkelt jag gick i gång på ditt "tack och lov att...", saker blir förvrängda i skrift och man hör inte tonfall.
Jag kan nog som lärare förstå din känsla där du stod utan att få presenter. Jag kan också som disträ förälder, förstå att de i sin tur räknade de pedagoger som varit där från början. Det behöver ju inte ha varit illa ment, bara lite klantigt av dem.
Hoppas att allt blir bra på nya avdelningen, och att du nästa år får en fin blomma. För det värmer ju trots allt
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Tack för ditt svar.