Skrivet: 2011-06-27, 22:30
#1
Lämnar er nu VARNING inte rolig läsning
Jaha... Var på 2 UL förra veckan. På det första sa dom att det inte såg så bra ut, för lite fostervatten och för mycket vätska i huvudet men ändå hjärnvävnad. Fick uppfattningen om att det kunde gå ändå även om bebben skulle komma ut för tidigt och växa till sig i kuvös.
Lyckades sedan få en läkartid dagen efter då jag ville ha mer information. Blev nytt UL som gick lite väl fort tycker jag. Sen kom det där "mmm... vi går in i rummet bredvid och pratar lite, tycker ni inte det?"
Enligt henne var det jättedåligt. Hon såg inget fostervatten och tyckte inte ens det var någon mening att ens försöka göra fostervattenprov. Vattnet var 1a problemet. 2a problemet var att det är för mycket vätska i huvudet. (enligt henne ingen hjärnvävnad, trotts då att läkaren dagen innan såg vävnad bara att det var lite mycket vatten) Dom kunde inte förstå att det gått så fort då allt var bra på UL i vecka 20. Men hon sa att det kunde blivit någon tilltäppning så det blev för mycket vätska i hjärnan som inte kunde cirkulera runt som det ska.
Eftersom det inte finns något vatten så ligger den som en räka (eller så fint som dom säger "märla" ) så det var svårt att se något på UL men hon var så säker på att det minsann inte fanns några njurar eller fungerande urinblåsa.
Utan vatten kan den inte heller träna på att andas.
(MEN det jag inte får ihop är att om den inte kan andas, varför har den ett hjärta som slår som det ska?!)
Så stänger läkaren ögonen och säger som taget ur sina böcker utan några känslor. "barnet kommer inte kunna leva utanför magen, den har ju inte ens någon hjärna... Men kom ihåg att hur det än är så är det erat barn"
Dom kan heller inte göra någonting nu!
Här går jag med ett barn som lever som dom säger kommer dö och dom gör ingenting!!! "enligt lagen" får dom inte göra något.
Hon sa också " ja det är ju för sent för sen abort"
Att dom inte kan plocka ut den och försöka hålla den vid liv med all utrustning som finnsÄr ändå i vecka 25
så nu väntar dom på att den ska dö i mig och då få föda fram den.
känns inte bra att jag som ska ge liv bär nu på ett liv som måste kvävas till döds i mig. jag måste ha ihjäl barnet
vet inte hur jag ska kunna leva med det. jag kommer inte försöka få fler barn. 4 graviditeter och 1 barn har det blivit. 2 missfall i v 12, en lyckad grav. och så nu detta. inget fel är det på mig heller, vi har "bara" otur.
så jag lämnar er här.
önskar er all lycka! Ta vara på tiden som gravida och gläds åt det ni har. önskar er en ljus framtid!
kram på er
från
sandra
