Nattskräck?

[rubyblue]

Hur sover era marsipaner just nu? För Sigge sover typ sämre än sin lillasyster, vaknar i tid och otid, skriker och är ibland väldigt arg och svår att få kontakt med. Jobbigt för alla inblandade, och han är trött på morgonen efter att ha fått sin sömn avbruten åtskilliga gånger. Någon mer som har det så? Tips på vad man kan göra?

[Lin-nea]

jag tycker det där har gått i vågor och ibland sover barnen sämre

Ett tips kan ju vara att bädda för er i sonens rum eller någon annastans så någon av er kan ligga brevid honom utan att ni stör de övriga

Det är läskigt när barnen är sådär okontaktbara och rädda och det är nog inte lätt för en tvååring att förstå att det bara är en dröm.

Det som har funkat för oss har varit att sjunga en lugn sång som barnet känner igen och tycker om. och samtidigt ligga brevid.

[rubyblue]

Här på Gotland så finns det en vuxensäng i rummet Sigge sover i, så hans pappa har tillbringat delar av nätterna där inne. Sjunga funkar ganska bra på Sigge också, ibland har jag varit tvungen att tända lampan och säga ifrån med lite arg röst bara för att han liksom ska vakna upp ur skrikandet, så kan man börja trösta sen.

I natt vaknade han inte en enda gången! Helt otroligt, han har vaknat minst någon gång per natt i säkert en månad nu.

[Wwena]

Det enda tidpset jag har fått för just nattskräck är att tända lampan så att de vaknar ordentligt och kan ta sig ur det otäcka. Och trösta förstås men det gör ni ju garanterat.

David sover rätt ok just nu men har haft perioder när han vaknat flera ggr per natt. Då har Henrik gått och lagt sig på en madrass i hans rum och det har hjälpt väldigt bra. Hur Alice var i motsvarande ålder är jag osäker på eftersom Henrik då sov i hennes rum för att jag la beslag på hela dubbelsängen ihop med David (muahaha). Jag vill dock minnas att hon vaknade och nattvandrade in till oss en hel del precis innan David föddes, dvs när hon var drygt två år.

[rubyblue]

Tack för ditt svar, det där låter ju precis som oss. Och tänder lampan har jag gjort på instinkt, men då var jag alltså inte helt fel ute. Skönt! Hoppas att det helt enkelt går över med tiden då. Gärna innan barnen ska flytta ihop och dela rum!

[Petrea]

Johan är också lite mer orolig nu ibland. Han kommer ihåg vad han drömt och så.

[rubyblue]

Ja det gör nog Sigge också, även om han inte riktigt kan sätta ord på det!

[Petrea]

En morgon sa Johan "mamma var en katt" "jaså var jag?" sa jag, "johan också" sa han då:-)

[HannesEmil]

sedan han var runt 2 om jag minns rätt. Nu kommer det inte så ofta, men ibland, speciellt när man förändrar sovtiderna.
Vi brukar tända lampan och ibland ställa honom på golvet för att sedan lägga honom igen. Det brukar hjälpa, men det var värre när han var liten och då hjälpte det bara med att finnas där och klappa på honom.
Maila och fråga om du undrar något!/Helena