hej tejer, jag undrar om någon här har erfarenhet av gbs? Jag väntar mitt tredje barn, med mitt första barn upptäckte man gbs i urinet när jag var i 8 e månaden och en pencillinkur sattes in. Iallafall jag har läst på lite om det, dels för jag känner till en händelse där en bekant till familjen råkade ut för en tragedi 2 dagar innan förlossningen och bebisen dog i hennes mage pga Gbs.
Till min fråga nu, som sagt jag väntar mitt tredje barn och jag var hos min barnmorska idag. Hon nämnde att man upptäckte gbs i urinet när man tog det vid inskrivningen på mig. jaha sa jag? ingen har sagt nåt föränn nu och jag är i v 24 nu. Hon frågar om jag har besvär nu och kollar med en sticka i urinet och ser inga tecken på bakterier. jag påpekar att jag hade inga besvär vid inskrivningen heller säger jag till henne och att jag vill få det skickat på odling ändå. Hon gör det.
Men jag märker att hon tycker att jag gör en stor grej av det. Jag vet inte , det är jo ingen kul känsla och veta att man har en bakterie i kroppen som kan i värsta fall vara farligt för bebisen. Det jag undrar är väl om jag hade gbs vid inskrivningen och det inte behandlades, betyder det att jag har det nu oxå? ( vet jo inte ännu måste vänta på provsvaret) eller det försvinner och går av sig själv? barnmorskan jag träffade idag var en vikarie för min ordinarie ochjag kände verkliegn att hon inte lyssnade på mig, vad som oroade mig, min situation på jobbet och min foglossning ( har ett tungt lagerjobb med tunga lyft) Hon tyckte ja men du klarar att jobba lite till, ush jag är så besviken på dagens besök!
1
gbs? hej tejer, jag undrar om någon här har erfarenhet av gbs? Jag väntar mitt tredje barn, med mitt första barn upptäckte man gbs i urinet när jag var i 8 e månaden och en pencillinkur sattes in. Iallafall jag har läst på lite om det, dels för jag känner till en händelse där en bekant till familjen råkade ut för en tragedi 2 dagar innan förlossningen och bebisen dog i hennes mage pga Gbs.
Till min fråga nu, som sagt jag väntar mitt tredje barn och jag var hos min barnmorska idag. Hon nämnde att man upptäckte gbs i urinet när man tog det vid inskrivningen på mig. jaha sa jag? ingen har sagt nåt föränn nu och jag är i v 24 nu. Hon frågar om jag har besvär nu och kollar med en sticka i urinet och ser inga tecken på bakterier. jag påpekar att jag hade inga besvär vid inskrivningen heller säger jag till henne och att jag vill få det skickat på odling ändå. Hon gör det.
Men jag märker att hon tycker att jag gör en stor grej av det. Jag vet inte , det är jo ingen kul känsla och veta att man har en bakterie i kroppen som kan i värsta fall vara farligt för bebisen. Det jag undrar är väl om jag hade gbs vid inskrivningen och det inte behandlades, betyder det att jag har det nu oxå? ( vet jo inte ännu måste vänta på provsvaret) eller det försvinner och går av sig själv? barnmorskan jag träffade idag var en vikarie för min ordinarie ochjag kände verkliegn att hon inte lyssnade på mig, vad som oroade mig, min situation på jobbet och min foglossning ( har ett tungt lagerjobb med tunga lyft) Hon tyckte ja men du klarar att jobba lite till, ush jag är så besviken på dagens besök!
Kan inget om gbs men jag ville ändå skriva att jag hoppas att proverna inte visar något denna gången.. Att det va ett misstag eller något. sen tycker jag att du ska ta och kontakta din riktiga BM när hon kommer tillbaka eller ringa en annan BM och förkalra hur du kände ang mötet.
Mötet med BM är jätte viktigt.. man måste känna att man få respons och att dem tar en på allvar!!!
Stå på dig tjejen!
Kram
2
Kan inget om gbs men jag ville ändå skriva att jag hoppas att proverna inte visar något denna gången.. Att det va ett misstag eller något. sen tycker jag att du ska ta och kontakta din riktiga BM när hon kommer tillbaka eller ringa en annan BM och förkalra hur du kände ang mötet.
Mötet med BM är jätte viktigt.. man måste känna att man få respons och att dem tar en på allvar!!!
Stå på dig tjejen!
Hejsan Silvie! kikar in lite från decembergruppen. Jag har haft GBS konstaterat 3 utav 4 graviditeter (och bar troligen på bakterien till och från redan första graviditeten, då jag hade ovanligt mycket och kraftiga sammandragningar för att vara första graviditeten, redan från v 18-20). För mig har det yttrat sig framför allt som kraftiga och täta sammandragningar (dock ej smärtsamma) och en del problem med kisseriet. Jag hade GBS bakterier i v 13 som jag behandlades för i 10 dagar med antibiotika.
Om du inte märkt av så mycket är sannolikheten stor att kroppen lyckats göra sig av med bakterien själv eller att det trots allt handlat om ganska låga halter. MEN, den kan återkomma så ibland kan det kännas tryggt med lite återkommande kontroller (framför allt om det dyker upp mycket sammandragningar). Det din vikarierande barnmorska inte alls hade koll på är att GBS bara kan ses genom odling. Inga snabbtester finns för ändamålet. Vid odling måste det dessutom stå en specifik frågeställning om bl a GBS i urin annars gör de bara en generell odling. Har man GBS konstaterad i urin har man i regel GBS även på livmodertapp och i vagina (bakterien hör ju annars hemma i tarmsystemet).
Själv har jag inga besvär nu och är troligen fri från GBS för närvarande, men som sagt det kan återkomma så helt fri från oro känner jag mig aldrig. Min mellanson föddes lätt prematur p g a GBS bakterierna (han var påväg redan i v 33+1, men de lyckades stoppa det hela, dock konstaterades infektion då och jag fick behandling, sedan stannade han till v 36+3). Det som är viktigt att du kollar upp med din barnmorska är om de noterat i journalen att du skall ha intravenös antibiotika under själva förlossningen. Det är nämligen en mycket viktig profylaktisk behandling för att minska riskerna för barnet påväg ut genom förlossningskanalen. Inget utav mina tidigare barn har fått bakterien överförd till sig vid förlossningen så de har som tur är aldrig insjuknat efter sina födelser (och det trots att man aldrig hunnit med antibiotikadroppet p g a mina snabba förlossningar). Jag tycker det är skitläskigt att gå med GBS konstaterat nu en tredje gången gillt, för jag har så svårt att tro att jag skall ha turen att få ett barn som klarar sig genom födelsen och förblir fullt frisk efteråt så jag förstår absolut din oro och dina funderingar. Har du något mer du undrar över så är du välkommen att höra av dig med ett privat meddelande.
3
Hejsan Silvie! kikar in lite från decembergruppen. Jag har haft GBS konstaterat 3 utav 4 graviditeter (och bar troligen på bakterien till och från redan första graviditeten, då jag hade ovanligt mycket och kraftiga sammandragningar för att vara första graviditeten, redan från v 18-20). För mig har det yttrat sig framför allt som kraftiga och täta sammandragningar (dock ej smärtsamma) och en del problem med kisseriet. Jag hade GBS bakterier i v 13 som jag behandlades för i 10 dagar med antibiotika.
Om du inte märkt av så mycket är sannolikheten stor att kroppen lyckats göra sig av med bakterien själv eller att det trots allt handlat om ganska låga halter. MEN, den kan återkomma så ibland kan det kännas tryggt med lite återkommande kontroller (framför allt om det dyker upp mycket sammandragningar). Det din vikarierande barnmorska inte alls hade koll på är att GBS bara kan ses genom odling. Inga snabbtester finns för ändamålet. Vid odling måste det dessutom stå en specifik frågeställning om bl a GBS i urin annars gör de bara en generell odling. Har man GBS konstaterad i urin har man i regel GBS även på livmodertapp och i vagina (bakterien hör ju annars hemma i tarmsystemet).
Själv har jag inga besvär nu och är troligen fri från GBS för närvarande, men som sagt det kan återkomma så helt fri från oro känner jag mig aldrig. Min mellanson föddes lätt prematur p g a GBS bakterierna (han var påväg redan i v 33+1, men de lyckades stoppa det hela, dock konstaterades infektion då och jag fick behandling, sedan stannade han till v 36+3). Det som är viktigt att du kollar upp med din barnmorska är om de noterat i journalen att du skall ha intravenös antibiotika under själva förlossningen. Det är nämligen en mycket viktig profylaktisk behandling för att minska riskerna för barnet påväg ut genom förlossningskanalen. Inget utav mina tidigare barn har fått bakterien överförd till sig vid förlossningen så de har som tur är aldrig insjuknat efter sina födelser (och det trots att man aldrig hunnit med antibiotikadroppet p g a mina snabba förlossningar). Jag tycker det är skitläskigt att gå med GBS konstaterat nu en tredje gången gillt, för jag har så svårt att tro att jag skall ha turen att få ett barn som klarar sig genom födelsen och förblir fullt frisk efteråt så jag förstår absolut din oro och dina funderingar. Har du något mer du undrar över så är du välkommen att höra av dig med ett privat meddelande.
och ett litet P.S de flesta landsting idag väljer att INTE behandla GBS med antibiotika om man inte har symptom som orsakar besvär. Det handlar om rädslan för att skapa resistenta bakterier. Har du dock fött barn som insjuknat, har urinvägsinfektion som du känner av, mycket sammandragningar etc så bör de behandla dig. En utav de bästa sidorna att läsa om GBS på är www.infpreg.se där står mycket som är väl värt att veta även om andra tillstånd för gravida.
4
och ett litet P.S de flesta landsting idag väljer att INTE behandla GBS med antibiotika om man inte har symptom som orsakar besvär. Det handlar om rädslan för att skapa resistenta bakterier. Har du dock fött barn som insjuknat, har urinvägsinfektion som du känner av, mycket sammandragningar etc så bör de behandla dig. En utav de bästa sidorna att läsa om GBS på är www.infpreg.se där står mycket som är väl värt att veta även om andra tillstånd för gravida.
tack för ditt svar, jag ringer barnmorskan om några dagar igen för hon har skickat in det på odling ( på min begäran) Tycker det är jobbigt att man ska behöva tjata sig till såna saker och att gbs inte tas på allvar.Jag vet jo att om man har otur kan sånt gå illa. och när vet man att det blir farligt för bebisen. Tycker alla borde testas rutinmässigt på det och inte bhöva tjata sig till det..
tack för ditt svar
5
tack för ditt svar, jag ringer barnmorskan om några dagar igen för hon har skickat in det på odling ( på min begäran) Tycker det är jobbigt att man ska behöva tjata sig till såna saker och att gbs inte tas på allvar.Jag vet jo att om man har otur kan sånt gå illa. och när vet man att det blir farligt för bebisen. Tycker alla borde testas rutinmässigt på det och inte bhöva tjata sig till det..
tack för ditt svar
Jag har gbs, och har två prematura barn bakom mig. Nummer två blev dessutom sjuk direkt efter förlossningen. Jag tillhör specialistmödravården. Men det gör jag inte pga gbs egentligen, utan för risken för förtidsbörd. Jag tillhör dessutom de kvinnor som inte får några symtom. Ökade sammandragningar är inget som egentligen går att koppla till gbsen (det är inte påvisat att det påverkar).
Mig gör de odlingsprov på var fjärde vecka. Men det som de egentligen är mest oroliga för är hur öppen jag är, eftersom det ökar risken för att gbs sprider sig in i livmodern. Just nu är tappen öppen 3cm. Så jag är på läkarbesök 1ggr/v för koll av tappen.
Sen har jag förstått det så av min läkare att gbs är inget man "blir av med". Det finns dessutom naturligt i ändtarmen. Det man vill, är att själva koloniseringen inte ökar i slidan samt sprider sig.
Men helt ärligt.
Jag har inte förståt särskilt mycket av det hela. Tycker aldrig att jag fått några tydliga svar.
6
Jag har gbs, och har två prematura barn bakom mig. Nummer två blev dessutom sjuk direkt efter förlossningen. Jag tillhör specialistmödravården. Men det gör jag inte pga gbs egentligen, utan för risken för förtidsbörd. Jag tillhör dessutom de kvinnor som inte får några symtom. Ökade sammandragningar är inget som egentligen går att koppla till gbsen (det är inte påvisat att det påverkar).
Mig gör de odlingsprov på var fjärde vecka. Men det som de egentligen är mest oroliga för är hur öppen jag är, eftersom det ökar risken för att gbs sprider sig in i livmodern. Just nu är tappen öppen 3cm. Så jag är på läkarbesök 1ggr/v för koll av tappen.
Sen har jag förstått det så av min läkare att gbs är inget man "blir av med". Det finns dessutom naturligt i ändtarmen. Det man vill, är att själva koloniseringen inte ökar i slidan samt sprider sig.
Men helt ärligt.
Jag har inte förståt särskilt mycket av det hela. Tycker aldrig att jag fått några tydliga svar.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
