I lite chock... Vi hade planerat att försöka efter semestern, i höst, att se om vår lilla son på 1 år skulle kunna få ett syskon. Har inte skyddat oss under denna tid men fick å andra sidan jobba en del på att sonen skulle bli till så vi har inte funderat så mycket på det.
Mensen har ju krånglat en del sen den kommit igång efter första barnet och några gånger tidigare har jag dessutom haft skäl att misstänka att det kanske var en graviditet som låg bakom fördröjningen men haft fel. Denna gång var jag helt säker på att det bara var allmänt krångel då det tidsmässigt var näst intill omöjligt!
Sen symptomen som ömmande bröst, utebliven pms (gadh vad det har varit skönt!), konstant huvudvärk och enorm trötthet (iofs sonen håller på att bli piraya i munnen så sömnbristen är uppenbar) kunde jag ju hitta andra förklaringar till. Men för att vara på säkra sidan så testade jag mig imorse och kunde inte tro det jag såg - jag plussade!
Maken fick sig en överraskning när han kom hem från nattskiftet och sen hade han svårt att kunna somna.
Vi är jätteglad och positivt överraskade men många tankar och funderingar snurrar i huvet
. Blev lite tagna på sängen och väntar nu på att chocken ska ge sig lite. Hoppas det går vägen den här gången då det förra vändan tog 2 missfall innan vår lilla son kom till. Ingen lust att gå igenom det igen. Vet inte hur vanligt det är att det går bra när man väntar sitt andra barn om man haft missfall när man försökte få det första - nån som vet?
Nej, det gör den nog inte så lätt...