Vara eller inte vara ??

[Anonym]

En pojke på 13 år har ADHD.
Han ska börja sexan.

Han har bla problem med det sociala samspelet gentemot tex kompisar, mm... Han har svårt att förstå den röda tråden i samtal, ljudkänslig. Han tycker det är jobbigt när kompisarna tjatar, och tjatar på honom, stim och stök......Blir det jobbigt går han bara tyst undan.

Hans förälder anser att det kan vara klokt att berätta lite om detta i klassen samt vid föräldrarträff för att öka förståelsen för pojken inför klasskompisarna. Bara berätta lite lätt om vad ADHD är, utan att utelämna pojken på nåt sätt.

Skolan anser att detta är fel.
Varken klassen eller föräldrarna skulle förstå, eller visa förståelse för pojken och hans brist i socialt samspel är deras förklaring.
Skolan anser att det är bättre att bara hålla tyst om saken. Inte prata om det varken inför klass, föräldrar eller ens inför barnet självt.

Jag erkänner, jag förstår inte hur kan människor INTE visa denna medmänsklighet inför pojken ???

[Rosalie]

Jag förstår helt ärligt inte hur de tänker. Alltså skolpersonalen menar jag då.
Vi informerade om sonens AS och det har gjort att kompisarna fick en förståelse för varför han inte orkade med att skoja och tramsa utan gick undan han också.
Det var en väldigt kort information de fick men vi talade också om att de gärna fick komma och fråga om det var något som de funderade över. Responsen från både barnen och föräldrar var alla tiders. Flera ggr efteråt så har föräldrar kommit och sagt att det var bra att de fått den infon. För de ggr som nån av deras barn kommit och tyckt att vår son betett sig konstigt så kunde de förklara varför och också hur de skulle bemöta sonen i såna lägen. Inte menat att de andra barnen ska anpassa sig bara efter sonen, för jag har jobbat mycket med sonen också för att han ska ha förståelse för de andra barnen. Lite ge och ta så

[icecapx]

Då skolan kom fram till att de inte kunde erbjuda rätt arbetsmiljö åt pojken (då 9 år, AS) skulle han börja gå i en resursgrupp det mesta av varje vecka.

Vi förälder fick välja hur klassen skulle informeras, vi skrev (exet skrev, hon är bra på sånt!) en förklaring riktat till föräldrarna i tillräckligt många exemplar, sedan åkte vi till klassen och förklarade (grovt) hur AS fungerar, varför pojken skulle gå 3½ dag/vecka i resursgruppen, vad det ville innebära osv.

Att jag har AS också gjorde att många av killarna inte hade problem alls, jag är nämligen ganska cool (i deras värld) då jag dels gör lite knasiga saker och dels lekar en hel del med dom.

I lappen till deras föräldrar gav vi med telefonnummer, e-mail adressor och en uppmaning att fråga om det var något, vi har inte hört ett enda dyft!

Att skolan i er fall svarar på detta vis tycker _jag_ är synnerligt klandervärt! Din pojkes reaktion motsvarar nästan exakt hur min pojke reagerar, jag börjar misstänka att han även har ADHD men jag ska bara ha min utredning klar först, sedan ska vi se...

För mig pojke har det gått mycket bra, han mår bra, är omtyckt, har kompisar och verkar trivas med livet i gemen.

[Anonym]

Lärarna där min son börjar nu i höst tycker inte heller att vi ska berätta om hans problem på tex ett föräldramöte. De betonade att det var vårt val men sa att deras erfarenhet var att det alltid finns föräldrar som inte kan hantera sådan information på rätt sätt. Lärarna misstänker helt enkelt att det skulle skapa mer problem än motsatsen. De sa också att om vår pojke varit aggressiv och ställt till det för de andra barnen så skulle de kanske resonera annorlunda, men så länge han är lugn och går undan behövs inte det. Tilläggas ska att vår pojke börjar förskoleklass och är sen språkligt så hans problem kommer säkert att märkas.

Vi har inte bestämt än vad vi ska göra. Vi är öppna om hans problem i alla andra situationer så det känns lite bakvänt för oss. Samtidigt har jag väldigt stor respekt för just de här pedagogerna som är välkända i hela kommunen för sitt fantastiska sätt.

[Anonym]

Jag kontaktade skolinspektionen för att höra om de kunde berätta hur reglerna låg. Det enda svaret jag fick var en hänvisning till sekretesslagen, samt om jag ville veta mer skulle jag ringa deras informationslinje.

Mycket informations-rikt svar.....Känns som om de lika gärna kunde sagt "ingen kommentar".......
Sekretesslagen säger mej inte ett jota !!

Men jag är inne på samma linje som Er. Om vi föräldrar vill informera övriga föräldrar borde det väl vara upp till oss och inte upp till dem ???
Vi har inga planer på att "dela ut kopior av pojkens BUP-journal" direkt. Utan bara lite allmän grov information.
Vad är felet i det ???

Ursäkten att "barnen inte kommer att förstå", får mej att undra vad är det för samhälle vi lever i om våra barn inte får lära sej handskas med andras olikheter på ett bra sätt ?? Är det bättre att lära barnen att gömma sina olikheter ??? Nån sa en gång att samhället är som en plocklåda för barn där ADHD-barnen är "kantiga barn" som inte hör hemma i samhällets runda hål.
Stämmer ju !!

Ursäkten "föräldrarna kommer inte att förstå heller..." är lika urvattnad den.
Samma son har allergi (ganska kraftig pälsallergi). Vid ett föräldrarmöte bad vi övriga föräldrar om hjälp med att försöka att inte låta deras barn klappa sina djur inna skolan pga sonens allergi. De undrade vad som kunde hända, och vi visade då ett foto som vi tagit vid ett allergianfall.
Alla sa direkt "Usch !! Klart vi ställer upp !!!"
.......Tyvärr känner jag inte nån av föräldrarna personligen.....

Så VAD skulle vara problemet denna gången ???
Varför inte ge klassens föräldrar chansen åtminstone ???

Fast jag hade bra gärna velat veta mer om lagarna gällade sånt här. Om inte annat för att få nöjet att köra upp det i fejset på skolan !!!
Usch jag blir så irriterad och frustrerad..........

Fortsätt skriva hörrni !!
jag vill hjärtans gärna ha fler åsikter om detta. Jag antar att vi är fler i samma sits.....
Ni som skrivit brev till andra föräldrar, vad har ni skrivit ?? Hur har ni uttryckt er ??? Kanske skulle skicka ut ett brev istället och på så sätt kringgå skolan...hmm...

[delyn]

Sekretesslagen innebär att skolan inte har rätt att berätta att någon har ett problem, men ni som vårdnadshavare har all rätt!
Tack vare vår dotters autism har det funnits en extraresurs i förskolegruppen. På första föräldramötet frågades det om antal pedagoger per barn, och någon undrade då varför den här gruppen hade en större andel än övriga grupper. Jag hann se hur pedagogerna växlade blickar, och visste att de inte får säga något. Men jag tycker, precis som du, att det är både mitt barns och de öviga barnens rättighet att få veta varför hon beter sig udda och får specialbehandling ibland. Så jag svarade omedelbart att det är på grund av vår dotter, för att hon är autistisk.
Nu har dottern börjat storbarnsavdelningen, med en del nytt folk, och pedagogerna har då frågat oss om de får berätta varför det finns en extra resurs i gruppen. Självklart, svarade vi! Och när det är dags för skolan, så tänker jag inte ens fråga om råd. Jag tänker kräva att få berätta om vår dotter på ett föräldramöte!