Here´s the deal: Jag har preciiiiis börjat ett nytt jobb. Ett jobb som jag fick för att styra upp och få ordning, misstänker jag. En person går i pension, den andra är utbränd och på väg tillbaka. Ett jobb som kräver självständighet, flexibilitet och kreativitet. Passar mig bra. MEN. Nu har vi blivit gravida. Inte helt oplanerat men det gick FORT. Det är tredje barnet och jag är jätteglad, men inte lika sugen på att berätta för hela världen som de första gångerna... Men berätta måste jag. Och på jobbet kommer det (förstås!) inte tas emot med glädje. Shit alltså. Jag tänker att det bästa vore att säga det typ nu (är i v 6 eller så) för att ge dem all tid i världen att få till en bra vikarie som går lite omlott med mig för att det ska gå så smidigt som möjligt. Å andra sidan: jag har haft missfall förut och det har eg inte jobbet med att göra tycker jag. och jag jobbar i landstinget och har försökt ge utrymme för bra lösningar förr, men de drar ändå ut på det hela i all oändlighet. Jag funderar på att gå till en högre chef och berätta som det är, så hon har beredskap och kanske kan ha en plan redo innan jag berättar det för mina arbetskamrater...
både "fråga mammor" o "fråga pappor" Here´s the deal: Jag har preciiiiis börjat ett nytt jobb. Ett jobb som jag fick för att styra upp och få ordning, misstänker jag. En person går i pension, den andra är utbränd och på väg tillbaka. Ett jobb som kräver självständighet, flexibilitet och kreativitet. Passar mig bra. MEN. Nu har vi blivit gravida. Inte helt oplanerat men det gick FORT. Det är tredje barnet och jag är jätteglad, men inte lika sugen på att berätta för hela världen som de första gångerna... Men berätta måste jag. Och på jobbet kommer det (förstås!) inte tas emot med glädje. Shit alltså. Jag tänker att det bästa vore att säga det typ nu (är i v 6 eller så) för att ge dem all tid i världen att få till en bra vikarie som går lite omlott med mig för att det ska gå så smidigt som möjligt. Å andra sidan: jag har haft missfall förut och det har eg inte jobbet med att göra tycker jag. och jag jobbar i landstinget och har försökt ge utrymme för bra lösningar förr, men de drar ändå ut på det hela i all oändlighet. Jag funderar på att gå till en högre chef och berätta som det är, så hon har beredskap och kanske kan ha en plan redo innan jag berättar det för mina arbetskamrater...
Men...hur lång tid behöver de på sig egentligen?? Du är väl inte rymdforskare och de behöver utbilda ngn ny?
Vänta du tills du är över vecka 12 åtminstone. Att gå till högre chefen och berätta först var dock en god idé, eftersom arbetsgruppen verkar lite...hmmm...instabil, och så vänta ytterligare lite med att berätta för arbetsgruppen (tills chefen har en plan).
Och - GRATTIS!
2
Men...hur lång tid behöver de på sig egentligen?? Du är väl inte rymdforskare och de behöver utbilda ngn ny?
Vänta du tills du är över vecka 12 åtminstone. Att gå till högre chefen och berätta först var dock en god idé, eftersom arbetsgruppen verkar lite...hmmm...instabil, och så vänta ytterligare lite med att berätta för arbetsgruppen (tills chefen har en plan).
Lång tid tyvärr. Jag är logoped och det finns inte jättemånga med rätt inriktning (och inte nyexade) som dessutom kan tänka sig att jobba på en liten enhet i en liten håla Jag blev "head huntad" till tjänsten, tror inte de fick så många övriga sökande. Och eftersom den andra personen inte kommer kunna jobba heltid på länge så krävs det någon som har erfarenhet eller åtminstone skinn på näsan
3
Lång tid tyvärr. Jag är logoped och det finns inte jättemånga med rätt inriktning (och inte nyexade) som dessutom kan tänka sig att jobba på en liten enhet i en liten håla Jag blev "head huntad" till tjänsten, tror inte de fick så många övriga sökande. Och eftersom den andra personen inte kommer kunna jobba heltid på länge så krävs det någon som har erfarenhet eller åtminstone skinn på näsan
Grattis! jag hade nog väntat ytterligare ett par veckor och sedan pratat med min chef. Jag har också ett lite speciellt jobb som det är pilligt att ordna vikarier till så det är ju bra om de kan förbereda lite.
Men du hinner ju å andra sidan rätt mycket på de månader som är kvar också, dessutom kommer du väl tillbaka efter FL så det mesta är ju lösbart tycker man.
5
Grattis! jag hade nog väntat ytterligare ett par veckor och sedan pratat med min chef. Jag har också ett lite speciellt jobb som det är pilligt att ordna vikarier till så det är ju bra om de kan förbereda lite.
Men du hinner ju å andra sidan rätt mycket på de månader som är kvar också, dessutom kommer du väl tillbaka efter FL så det mesta är ju lösbart tycker man.
Du sitter ju i en guldsits. Du kan vara mammaledig på heltid några månader och sedan arbeta någon/några dag i veckan. Om nu din man kan vara pappaledig. Då kan du både upprätthålla jobbet till viss del och dessutom förlänga din föräldraledighet.
8
Du sitter ju i en guldsits. Du kan vara mammaledig på heltid några månader och sedan arbeta någon/några dag i veckan. Om nu din man kan vara pappaledig. Då kan du både upprätthålla jobbet till viss del och dessutom förlänga din föräldraledighet.
Jag hade det likadant när jag var gravid med trean. Jag visste att det skulle bli oerhört svårt att hitta en vikarie med såpass kort varsel och vi höll precis på och planerade för vårens arbete, vem som skulle göra vad osv. Jag hade dessutom varit sjukskriven mina tidigare graviditeter de sista månaderna så jag visste att jag troligen inte skulle jobba alls på våren. Men jag beslöt mig för att inte säga något förrän åtminstone vecka 12. Risken för missfall är ju ganska så stor innan dess och jag kände inte att jag vill diskutera ett eventuellt missfall med min chef. Jag skulle ha väntat, det är ju ändå bara 6 veckor kvar tills du kan berätta.
För egen del blev allt fullständigt kaos, jag skulle göra fvp och ville helst vänta tills det var klart, svaret dröjde oerhört länge (snabbtestet tog 4 veckor att få svar från) och sen så blev jag sjukskriven från vecka 18 pga hotande förtidsbörd. Så min arbetsgivare fick blixtinkalla en vikarie från annan ort och det blev ganska så struligt, MEN det löste sig.
GRATTIS till graviditeten, trean är det absoluta bästa som hänt oss....
9
Jag hade det likadant när jag var gravid med trean. Jag visste att det skulle bli oerhört svårt att hitta en vikarie med såpass kort varsel och vi höll precis på och planerade för vårens arbete, vem som skulle göra vad osv. Jag hade dessutom varit sjukskriven mina tidigare graviditeter de sista månaderna så jag visste att jag troligen inte skulle jobba alls på våren. Men jag beslöt mig för att inte säga något förrän åtminstone vecka 12. Risken för missfall är ju ganska så stor innan dess och jag kände inte att jag vill diskutera ett eventuellt missfall med min chef. Jag skulle ha väntat, det är ju ändå bara 6 veckor kvar tills du kan berätta.
För egen del blev allt fullständigt kaos, jag skulle göra fvp och ville helst vänta tills det var klart, svaret dröjde oerhört länge (snabbtestet tog 4 veckor att få svar från) och sen så blev jag sjukskriven från vecka 18 pga hotande förtidsbörd. Så min arbetsgivare fick blixtinkalla en vikarie från annan ort och det blev ganska så struligt, MEN det löste sig.
GRATTIS till graviditeten, trean är det absoluta bästa som hänt oss....
Tack! Det är galet planerat för oss, vi bor litet, har dåligt med barnvakt osv osv. Men härligt! TRor det kommer bli kaos på jobbet oavsett så jag kan lika gärna vänta ett tag till
11
Tack! Det är galet planerat för oss, vi bor litet, har dåligt med barnvakt osv osv. Men härligt! TRor det kommer bli kaos på jobbet oavsett så jag kan lika gärna vänta ett tag till
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
