Jag smyger in och sällar mig till den här gruppen. Jag är gravid för fjärde gången, fast det blir mitt tredje barn. Vi förlorade vårt barn i magen i somras, och såret är fortfarande färskt - jag är ganska orolig och kommer säkert bli dötjatig och sprida ångest och ha mig. Förlåt i förskott då!
Iallafall, jag har precis plussat och jag är så himla himla glad!
15 juni (eller ja, det där gissade jag mig bara till lite på en höft sådär), mina andra ungar är födda på sommaren också. En i juli och en i augusti.
Hur mår ni? Mår ni bra?
1
Hej. :) Jag smyger in och sällar mig till den här gruppen. Jag är gravid för fjärde gången, fast det blir mitt tredje barn. Vi förlorade vårt barn i magen i somras, och såret är fortfarande färskt - jag är ganska orolig och kommer säkert bli dötjatig och sprida ångest och ha mig. Förlåt i förskott då!
Iallafall, jag har precis plussat och jag är så himla himla glad!
15 juni (eller ja, det där gissade jag mig bara till lite på en höft sådär), mina andra ungar är födda på sommaren också. En i juli och en i augusti.
Jag har ett barn sedan tidigare, som är född i oktober. Så detta blir ju helt annorlunda med säsongerna Spännande! Lite nackdel också såklart då ärvningen av kläder antagligen inte blir så lätt
2
Välkommen hit!
Jag har ett barn sedan tidigare, som är född i oktober. Så detta blir ju helt annorlunda med säsongerna Spännande! Lite nackdel också såklart då ärvningen av kläder antagligen inte blir så lätt
Då säger jag grattis och välkommen hit! Jag beklagar att du förlorat ett barn. Var du långt gången? Har du fått veta vad som var orsaken?
Vi är några fler i den här gruppen som tyvärr också varit med om det. Jag har förlorat två barn det senaste året, båda i vecka 19. (Visserligen räknas de rent medicinskt inte som barn då ännu, men för mig var det barn). Det första i januari i år och det andra i juli i år. Jag är nu i vecka 6+0 och är livrädd...
3
Då säger jag grattis och välkommen hit! Jag beklagar att du förlorat ett barn. Var du långt gången? Har du fått veta vad som var orsaken?
Vi är några fler i den här gruppen som tyvärr också varit med om det. Jag har förlorat två barn det senaste året, båda i vecka 19. (Visserligen räknas de rent medicinskt inte som barn då ännu, men för mig var det barn). Det första i januari i år och det andra i juli i år. Jag är nu i vecka 6+0 och är livrädd...
Har också haft ett missfall för fyra månader sedan, dock väldigt tidigt. Kan ändå förstå hur det känns, Speciellt oron att det skall hända igen.
Men vi håller alla tummar för att det kommer att gå vägen för oss alla.
Jag väntar mitt tredje barn. Och mår hur bra som helst.(Just nu i alla fall är i vecka 6 )
Det var inte planerat. Kan låta väldigt konstigt i sammanhanget. Men efter vårt missfall så bestämde vi oss för att vänta med ett barn till. Vi planerade en långresa till min Bror i USA. Men jag åt inga piller utan vid ett oskyddat samlag så tog jag till och med ett dagen efter p-piller. Men blev gravid ändå. 8 på 200 som blir det. Och jag blev såååå glad. Känner just nu att jag svävar på rosa moln och USA får vänta. Håller nu alla minna tummar att det går vägen denna gång.
Så Grattis igen.
Kram knodden
4
Hej på dig och Grattis.
Har också haft ett missfall för fyra månader sedan, dock väldigt tidigt. Kan ändå förstå hur det känns, Speciellt oron att det skall hända igen.
Men vi håller alla tummar för att det kommer att gå vägen för oss alla.
Jag väntar mitt tredje barn. Och mår hur bra som helst.(Just nu i alla fall är i vecka 6 )
Det var inte planerat. Kan låta väldigt konstigt i sammanhanget. Men efter vårt missfall så bestämde vi oss för att vänta med ett barn till. Vi planerade en långresa till min Bror i USA. Men jag åt inga piller utan vid ett oskyddat samlag så tog jag till och med ett dagen efter p-piller. Men blev gravid ändå. 8 på 200 som blir det. Och jag blev såååå glad. Känner just nu att jag svävar på rosa moln och USA får vänta. Håller nu alla minna tummar att det går vägen denna gång.
Välkommen och grattis! Jag har haft ett utomkved som spruckit och ett missfall. Jag har ett barn sen tidigare som nu är tio år så hoppas jag får behålla detta pyre.
5
Välkommen och grattis! Jag har haft ett utomkved som spruckit och ett missfall. Jag har ett barn sen tidigare som nu är tio år så hoppas jag får behålla detta pyre.
Nej, det är sant att kläderna kan bli knasiga. Å andra sidan kan det bli helt rätt också - min första var sjukt stor och tvåan är miniliten så de kläderna ettan hade när hon var ett kan tvåan ha nu när hon är två.
7
Nej, det är sant att kläderna kan bli knasiga. Å andra sidan kan det bli helt rätt också - min första var sjukt stor och tvåan är miniliten så de kläderna ettan hade när hon var ett kan tvåan ha nu när hon är två.
Ja, vecka 20. Jag hade varit på ett rul och då blivit flyttad några veckor, så vi skulle på ett rul till. Allt såg toppen ut på första så vi tänkte att vi bara skulle dit och få kika lite på vår lilla unge. Och så var han död.
Jag försöker hålla fast vid tanken på att de allra flesta mf sker såhär tidigt, och jag tar isf hellre ett sådant - om jag nu måste välja. Men jag försöker järnet att inte oroa mig.
9
Ja, vecka 20. Jag hade varit på ett rul och då blivit flyttad några veckor, så vi skulle på ett rul till. Allt såg toppen ut på första så vi tänkte att vi bara skulle dit och få kika lite på vår lilla unge. Och så var han död.
Jag försöker hålla fast vid tanken på att de allra flesta mf sker såhär tidigt, och jag tar isf hellre ett sådant - om jag nu måste välja. Men jag försöker järnet att inte oroa mig.
Tack.
Går det inte att åka till usa ändå, eller var resan planerad längre fram? Iofs, usa finns kvar. Ju!
Gött att du mår bra! Jag också, fast det har jag gjort alla mina graviditeter.
10
Tack.
Går det inte att åka till usa ändå, eller var resan planerad längre fram? Iofs, usa finns kvar. Ju!
Gött att du mår bra! Jag också, fast det har jag gjort alla mina graviditeter.
Tack och tack! Utomkveds verkar väldigt läskigt, tycker jag. Allt som innebär att det man trodde skulle bli en bebis inte blir det, det är förstås läskigt.
11
Tack och tack! Utomkveds verkar väldigt läskigt, tycker jag. Allt som innebär att det man trodde skulle bli en bebis inte blir det, det är förstås läskigt.
Men du, visst var du i novembergruppen förut? Jag tycker mig minnas att jag var in och skrev till dig strax efter att det hänt. Jag var i decembergruppen och jag hade fått mitt tragiska besked samma dag som du skrev om ditt.
Jag tar också hellre ett tidigt missfall. Och jag försöker också att inte oroa mig. Men det är inte lätt...
Skönt i allafall att höra att även du blev gravid fort igen. Nu håller vi tummarna att dessa små pyren stannar kvar!
13
Men du, visst var du i novembergruppen förut? Jag tycker mig minnas att jag var in och skrev till dig strax efter att det hänt. Jag var i decembergruppen och jag hade fått mitt tragiska besked samma dag som du skrev om ditt.
Jag tar också hellre ett tidigt missfall. Och jag försöker också att inte oroa mig. Men det är inte lätt...
Skönt i allafall att höra att även du blev gravid fort igen. Nu håller vi tummarna att dessa små pyren stannar kvar!
resan var planerad i Augusti 2012 och jag tror inte att jag orkar med en resa i tre veckor i USA med en bäbis på dryga två måander Men som sagt USA finns kvar.
Kram
14
Härligt att höra att du mår bra.
resan var planerad i Augusti 2012 och jag tror inte att jag orkar med en resa i tre veckor i USA med en bäbis på dryga två måander Men som sagt USA finns kvar.
Ja, den 11 november skulle lille bebisen kommit. Jag är väldigt glad att jag blev gravid innan dess av nån anledning. Jag tyckte jag kände igen dig, då vet jag varför. Skönt för oss båda!
15
Ja, den 11 november skulle lille bebisen kommit. Jag är väldigt glad att jag blev gravid innan dess av nån anledning. Jag tyckte jag kände igen dig, då vet jag varför. Skönt för oss båda!
Åh just det, jag ser att du undrade vad som hade hänt: navelsträngen hade fäst för långt ner på moderkakan, istället för i mitten. Det gjorde att näringstillförseln blev för dålig, moderkakan fick några infarkter och bebisen dog till slut eftersom han inte fick tillräckligt med näring. Jag är så oerhört glad att det bara var slumpen, jag var så rädd att det skulle vara jag som ätit nåt eller att det var yttre våld (jag blev sparkad i magen på jobbet (av en liten kille)) för ingen vet om jag vågar igen. Om det varit mitt eget fel, liksom.
Vet du vad som hände?
16
Åh just det, jag ser att du undrade vad som hade hänt: navelsträngen hade fäst för långt ner på moderkakan, istället för i mitten. Det gjorde att näringstillförseln blev för dålig, moderkakan fick några infarkter och bebisen dog till slut eftersom han inte fick tillräckligt med näring. Jag är så oerhört glad att det bara var slumpen, jag var så rädd att det skulle vara jag som ätit nåt eller att det var yttre våld (jag blev sparkad i magen på jobbet (av en liten kille)) för ingen vet om jag vågar igen. Om det varit mitt eget fel, liksom.
Vet du vad som hände?
Haha nej jag hade heller aldrig orkat det - men jag är en sån som knappt kan ta mig ur soffan på en, två veckor när bebisen kommit. Jag blir helt inne i bubblan.
Inga resor för mig heller, således.
17
Haha nej jag hade heller aldrig orkat det - men jag är en sån som knappt kan ta mig ur soffan på en, två veckor när bebisen kommit. Jag blir helt inne i bubblan.
Inga resor för mig heller, således.
Ja, med det barn som var väntat i början på dec (5 dec, tror jag) vet vi vad som hände. Han hade en ovanligt lång navelsträng (nästan som ett fullgånget barn) och var väldigt livlig (såg vi på KUB), och han lyckades trassla in sig så att han ströp sig själv med navelsträngen. Den satt fyra varv hårt, nästan som knuten, runt halsen. Så det var bara slumpen det också...
Jag förlorade ju ett barn i januari också (beräknad till 2 jun -11), som även det upptäcktes på rul. Där är vi inte helt säkra på vad som hände, men gissningen är att det var ett hjärtfel.
Jag är mest glad åt att det inte varit svåra kromosomfel som varit orsakerna. Då vet jag inte om jag vågat försöka igen. Eller, som du säger, om det varit mitt fel.
18
Ja, med det barn som var väntat i början på dec (5 dec, tror jag) vet vi vad som hände. Han hade en ovanligt lång navelsträng (nästan som ett fullgånget barn) och var väldigt livlig (såg vi på KUB), och han lyckades trassla in sig så att han ströp sig själv med navelsträngen. Den satt fyra varv hårt, nästan som knuten, runt halsen. Så det var bara slumpen det också...
Jag förlorade ju ett barn i januari också (beräknad till 2 jun -11), som även det upptäcktes på rul. Där är vi inte helt säkra på vad som hände, men gissningen är att det var ett hjärtfel.
Jag är mest glad åt att det inte varit svåra kromosomfel som varit orsakerna. Då vet jag inte om jag vågat försöka igen. Eller, som du säger, om det varit mitt fel.
Ja, att det var slumpen var liksom avgörande på nåt sätt - och vilken oerhörd lättnad faktiskt. Jag gick som på moln när vi gick ifrån sjukhuset efter att ha varit på återbesöket, hur konstigt det än låter.
Och nu försöker jag samla ihop mig för att åka till minneslunden och lägga en blomma.
19
Ja, att det var slumpen var liksom avgörande på nåt sätt - och vilken oerhörd lättnad faktiskt. Jag gick som på moln när vi gick ifrån sjukhuset efter att ha varit på återbesöket, hur konstigt det än låter.
Och nu försöker jag samla ihop mig för att åka till minneslunden och lägga en blomma.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Var du långt gången? Har du fått veta vad som var orsaken?
