Javisst krävs det en utredning, men kanske inte en sån som läraren ifråga efterlyser. Jag skulle ha blivit skogstokig om en lärare sa något sådant i förbigående i hallen. Bara det!
Jag funderar på hur de har strukturerat upp sexårsverksamheten. En del lärare "leker skola" med fylleriuppgifter, samlingar och "sitta still och lära" situationer. Och det är ett arbetssätt som går helt emot vad 6-åringar klarar då deras kroppar är i en enorm utvecklingsfas. Många 6-åringar har svårt att sitta still rent fysiologiskt och det är också en period som kännetecknas av oro då de helt enkelt inte känner igen sina kroppar samtidigt som förväntningarna på att de ska kunna kontrollera dem ökar i 6-årsverksamheten.
Jag skulle backa tillbaka bandet lite till förskolan och hur flickan fungerade i den miljön. Om också förskolan lyfte denna problematik så skulle jag kanske känna mer oro. Men om de inte gjort det så kan beteendet vara helt miljörelaterat. Barn kommer in i ett nytt sammanhang där de också måste hitta sin position i gruppen. Det är inte allför ovanligt att det är lite gruff i början när barnen mäter sina styrkor. Sen undrar jag också om frågan hade väckts om din flicka hade varit en pojke? Pojkar tillåts ofta vara mer gruffiga då man tror att det ligger i deras "natur" men flickor som beter sig som pojkar ses som "onormala". Jag tror att det kan handla om förväntningar då flickor varken förväntas vara uppkäftiga eller fysiska.
Ja, jag har en hel del frågetecken och undrar i mitt stilla sinne om de försöker förklara miljörelaterade problem som brister hos individen. Jag skulle nog vilja ha med både rektorn och, om möjligt, en förskollärare från förskolan med mig på detta samtal, som ett stöd. Rektorn vet ju vilka regler som gäller och har koll på lagarna och likabehandlingsplaner, förskolepersonalen känner barnet sen tidigare, du känner barnet i hemmiljön osv. Då kan man få en mer samlad syn på om barnet verkligen behöver stöd eller om det räcker med att lärarna i förskoleklass funderar över sina arbetsmetoder, förväntningar och sitt eget förhållningssätt och bemötande.
Jag kan helt skriva under detta, då vi är i en liknande situation, som jag skrivit om i en annan tråd idag.
I sonens fsk klass så skall alla sitta nästan en halvtimme vid runda mattan för att ha skola, sedan skall dom gå till sin plats och arbeta i över 1 timme och allt skall vara så tyst och lugnt.
Forskning säger att 23 minuter max klarar barn i den åldern att sitta still, och jag håller helt med dig Naken Jane att det är uppåt väggarna att säga att någon inte är skolmogen, då det är brister i upplägget som gör att barnen blir på detta vis.
Vår son har aldrig protesterat eller sprungit omkring i förskolan, utan har varit lugn och harmonisk, men när han kom till en orolig fsk klass så blev han en annan pojke, som vi defenitivt inte känner igen.
Och jag tror att kraven på dessa barn är för höga i denna Montessori klass, där dom barnen som kommer ifrån själva huset och är van hur dom arbetar kan ha en egen samling där fsk läraren kan leka skola och lärare och ge dom barnen arbete och ha en adekvat pedagogisk stund med dom övriga då Montessori barnen är självgående.
Jag kommer aldrig att acceptera att det plötsligt är fel på sonen och att det krävs en utredning, då metoden i fsk klass inte är ok.Barn behöver vara barn och fsk klassen skall vara en lek och lär miljö med inte orimliga krav och leka lärare känner jag så väl igen och endast dom duktiga barnen får beröm och dom dåliga negligeras.