alldeles lagom skulle jag säga.
De två ultraljuden vi varit på har sambon varit med på, han var oxå med på de flesta besök under IVF behandlingen och peppade mig när det var jobbigt med sprutor osv. Men alla besök med bara blodprov har han nte vart med på, för jag har tyckt det är onödigt att han krånglar med jobbet för saker jag klarar själv, är lika med MVC, första besöket var han givetvis med på, andra med och lyssnade på hjärtljuden, sen har vi sagt att resten kan han hänga med på om han råkar ha en ledig dag, för mäta magen o ta blodtryck behvöer han inte vara borta från jobbet för...
skulle det bli något spec, alltså om det var något som ska kollas med UL eller så, ja då skulle nog både han o jag vilja att han är med...
till vardags så är det mest jag som propsat på att handla bebiskläder, dock köpte jag när han var med
vagn, säng o skötbord har vi beställt och valt tillsammans så de ska passa båda.
på kvällarna ligger han gärna med handen på min mage nu när han känner rörelser, han har även buffat lite på den o frågat "om någon är hemma" han är lagom go med magen utan att bilr för mycket (skulle inte vilja ha honom fjantig o olik sig själv)
han läser inget alls, mig veteligen, han är inte en läsmänniska, jag tror han vet vilken vecka vi är i, och jag brukar berätta att nu är bebis si o så stor osv. Han lyssnar och är intresserad men är nog nöjd med att jag tar reda på faktan
namn är det mest jag som fantiserar kring, han tycker det är jättesvårt men säger iaf kanske eller absolut nej på mina förslag, så får vi se sen =)
jag märker tydligt att han tycker det är spännande och roligt, samtidigt svårt att förstå för oss bägge att det ÄR en bebsi där inne som bökar runt
lyckan finns där och efter UL tror jag sambon vågade tro mer (efter den tiden vi gått genom med bla utomkveds och IVF) och efter det har han blivit mer o mer glad och engagerad över liten i magen, nu längtar vi båda till februari =)
