I dag var vi på det efterlängtade ultraljudet och vi blev tillbakaflyttade en dag, så nu e det bf den 20 april i stället.
Däremot blev jag lite nojjig nu i kväll efter att ha googlat runt lite (helt galet knäppt att göra det)
På ul såg man enbart att det fanns två blodkärl från navelsträngen och vi kommer få ett extra ul i vecka 30 för att se om den lill* växer som den ska.
Nä jag kollade runt på nätet blev jag allt annat än lugn, stod allt från små bebisar vid födseln till kromosomfel. Givetvis börjar man ju nojja för det sistnämnda.
Är det någon här som har någon erfarenhet av detta ?? Dela gärna med er i såfall.
1
Tankar efter UL I dag var vi på det efterlängtade ultraljudet och vi blev tillbakaflyttade en dag, så nu e det bf den 20 april i stället.
Däremot blev jag lite nojjig nu i kväll efter att ha googlat runt lite (helt galet knäppt att göra det)
På ul såg man enbart att det fanns två blodkärl från navelsträngen och vi kommer få ett extra ul i vecka 30 för att se om den lill* växer som den ska.
Nä jag kollade runt på nätet blev jag allt annat än lugn, stod allt från små bebisar vid födseln till kromosomfel. Givetvis börjar man ju nojja för det sistnämnda.
Är det någon här som har någon erfarenhet av detta ?? Dela gärna med er i såfall.
Ja, det kan vara farligt att googla ibland, särskilt sena kvällar...
Jag vet tyvärr inget om det du skriver. Vi har heller inte varit med om att någon kommenterat antal kärl för oss vid någon av våra tre graviditeter. Knepigt. Kanske kan du diskutera det med din bm?
Beträffande kromosomfel så har jag förstått det som att mycket kan upptäckas vid ul, då det kan åtföljas av missbildningar. Självklart kan man inte upptäcka allt, det kan man nog inte med något test, men jag har fått intrycket av att de vet vad de ska titta efter för att utesluta de vanligaste problemen.
Beträffande kromosomfel så har jag läst att vid moderkaksprov så kan man upptäcka många kromosomfel. Dock är vissa sådana att man inte vet om de kommer att ge någon effekt alls. Det verkar besvärligt...
Bra att de ger er ett tillväxtul! Ni ska få se att det är stor skillnad att titta då mot nu. Jag fick första grav göra ul två dagar innan förlossning (pga havandesoapsförgiftning). Då var bebisen så stor och så väl fixerad att de knappt kunde mäta huvudets storlek.
Kram!
2
Ja, det kan vara farligt att googla ibland, särskilt sena kvällar...
Jag vet tyvärr inget om det du skriver. Vi har heller inte varit med om att någon kommenterat antal kärl för oss vid någon av våra tre graviditeter. Knepigt. Kanske kan du diskutera det med din bm?
Beträffande kromosomfel så har jag förstått det som att mycket kan upptäckas vid ul, då det kan åtföljas av missbildningar. Självklart kan man inte upptäcka allt, det kan man nog inte med något test, men jag har fått intrycket av att de vet vad de ska titta efter för att utesluta de vanligaste problemen.
Beträffande kromosomfel så har jag läst att vid moderkaksprov så kan man upptäcka många kromosomfel. Dock är vissa sådana att man inte vet om de kommer att ge någon effekt alls. Det verkar besvärligt...
Bra att de ger er ett tillväxtul! Ni ska få se att det är stor skillnad att titta då mot nu. Jag fick första grav göra ul två dagar innan förlossning (pga havandesoapsförgiftning). Då var bebisen så stor och så väl fixerad att de knappt kunde mäta huvudets storlek.
Jag ringde till mvc i dag och pratade med dom. Grät som ett litet barn, förmodligen livrädd för vad hon skulle säga.
Hon var hur lugnt som helst och menade på att hade man sett nått mer avvikande på ul så hade vi fått träffa en läkare ganska omgående och inte behövt vänta med nästa ul till vecka 30.
Får låta hennes svar sjunka in lite och sen får jag hoppas att det lugnat ner mina hjärnspöken lite. Vill liksom kunna njuta av tiden som är kvar på graviditeten.
Tack för ditt svar och omtanke.
Kram
3
Jag ringde till mvc i dag och pratade med dom. Grät som ett litet barn, förmodligen livrädd för vad hon skulle säga.
Hon var hur lugnt som helst och menade på att hade man sett nått mer avvikande på ul så hade vi fått träffa en läkare ganska omgående och inte behövt vänta med nästa ul till vecka 30.
Får låta hennes svar sjunka in lite och sen får jag hoppas att det lugnat ner mina hjärnspöken lite. Vill liksom kunna njuta av tiden som är kvar på graviditeten.
är som du:8 till och med gå så långt att jag kollat på bilder på google om missfall mina första 13 veckor var min enda tanke misfall, va orolig hela tiden, o nu, nu är jag rädd för kromosonfel! för bebis kan ju leva i magen fast den har kromosonfel, eller?
4
är som du:8 till och med gå så långt att jag kollat på bilder på google om missfall mina första 13 veckor var min enda tanke misfall, va orolig hela tiden, o nu, nu är jag rädd för kromosonfel! för bebis kan ju leva i magen fast den har kromosonfel, eller?
Ja UL lämnar ju liksom inga garantier att barnet är 100% frisk.
Och alla får ju inte missfall när det är nått som är fel, så visst föds det barn med kromosomfel.
Tycker att rädslan är ÄNNU större nu när det är andra barnet. Min första dotter är ju till synes helt frisk och tankarna snurrar ju att varför skulle jag få ett frisk barn till ???
Förbannade hjärnspöken
5
Ja UL lämnar ju liksom inga garantier att barnet är 100% frisk.
Och alla får ju inte missfall när det är nått som är fel, så visst föds det barn med kromosomfel.
Tycker att rädslan är ÄNNU större nu när det är andra barnet. Min första dotter är ju till synes helt frisk och tankarna snurrar ju att varför skulle jag få ett frisk barn till ???
Det där känner jag igen! Jag var också oroligare med andra barnet än med första. Dels berodde det nog på att jag var lyckligt ovetande om en massa problem som kan uppstå när jag väntade första barnet. Men mest kände jag att det skulle bli så svårt för min son om vi fick ett barn som krävde mer omsorg än ett barn vanligen gör. Det barn jag redan hade var mest påtagligt för mig, till honom hade jag en relation. Jag ville honom allt gott.
Till barnet i magen hade jag dessvärre inte mycket till relation under själva graviditeten. Oron tog fullständigt över. Mycket skuldkänslor. Sen när barnet föddes så ändrades det och allt blev bra till slut.
Nu har oron också funnits närvarande, men vi har lyckats minska den betydligt i och med vårt fostervattenprov. Jag vet mycket väl att det finns andra problem som kan uppstå och dagarna efter provtagningen var tuffa. Men, då allt gick bra så lugnade det mig/oss en del jämfört med förra gången. Sen tyckte jag det kändes bra på ul att de tittade så noggrant. Det som de idag kallar organscreening gjordes inte när vi väntade våra andra barn. Det var roligt att känna att utvecklingen går framåt, tycker jag!
6
Det där känner jag igen! Jag var också oroligare med andra barnet än med första. Dels berodde det nog på att jag var lyckligt ovetande om en massa problem som kan uppstå när jag väntade första barnet. Men mest kände jag att det skulle bli så svårt för min son om vi fick ett barn som krävde mer omsorg än ett barn vanligen gör. Det barn jag redan hade var mest påtagligt för mig, till honom hade jag en relation. Jag ville honom allt gott.
Till barnet i magen hade jag dessvärre inte mycket till relation under själva graviditeten. Oron tog fullständigt över. Mycket skuldkänslor. Sen när barnet föddes så ändrades det och allt blev bra till slut.
Nu har oron också funnits närvarande, men vi har lyckats minska den betydligt i och med vårt fostervattenprov. Jag vet mycket väl att det finns andra problem som kan uppstå och dagarna efter provtagningen var tuffa. Men, då allt gick bra så lugnade det mig/oss en del jämfört med förra gången. Sen tyckte jag det kändes bra på ul att de tittade så noggrant. Det som de idag kallar organscreening gjordes inte när vi väntade våra andra barn. Det var roligt att känna att utvecklingen går framåt, tycker jag!
ja, förbannade hjärnspöken 16 december är d dags för första ultraljudet, då hoppas jag vi får reda på könet och eventuella kromosonfel, uch, vet inte hur man ska reagera om det visar sig att det är någon med den lilla knodden..
Försöker vara lugn, en fullt frisk tjej i sina bästa år med bra blodvärden, inga sjukdomar eller något fel alls, med frisk släkt på mammas o pappas sida som borde få ett friskt barn, är jätte glad över att jag inte fått missfall iaf! en jobbig bit över...
7
ja, förbannade hjärnspöken 16 december är d dags för första ultraljudet, då hoppas jag vi får reda på könet och eventuella kromosonfel, uch, vet inte hur man ska reagera om det visar sig att det är någon med den lilla knodden..
Försöker vara lugn, en fullt frisk tjej i sina bästa år med bra blodvärden, inga sjukdomar eller något fel alls, med frisk släkt på mammas o pappas sida som borde få ett friskt barn, är jätte glad över att jag inte fått missfall iaf! en jobbig bit över...
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
mina första 13 veckor var min enda tanke misfall, va orolig hela tiden, o nu, nu är jag rädd för kromosonfel! för bebis kan ju leva i magen fast den har kromosonfel, eller?
med bra blodvärden, inga sjukdomar eller något fel alls, med frisk släkt på mammas o pappas sida som borde få ett friskt barn, är jätte glad över att jag inte fått missfall iaf!
en jobbig bit över...