arghhh inget förtroende
  1. Anonym
    #1

    arghhh inget förtroende

    Hjälp oss!!!
    Jag är själv lärare och ingen blåögd förälder som tror att mitt barn är en ängel på något sätt. Han är sex år och kan vara en riktig jäkel men jag tycker att personalen i skolan bör känna till sexåringar och deras "problematik". Men mitt problem är att jag känner noll förtroende för personalen. Varje dag tar de upp nya saker som i mitt tycke är petitesser. Det kan vara t.ex. att "idag drog Tony en klasskompis i tröjan i matsalskön och det är inte okej". Självklart ska Tony inte göra så..men det måste väl ändå vara lite rimlighet i vad man tar upp med föräldrarna vid hämtning? Om de tar upp saker med mig går jag självklart raka vägen hem och pratar med min son om det, men nu har det gått så långt att jag har ont i magen före hämtning och min son är alltid ledsen på vägen hem för han hör fröken berätta varje dag att han är "dålig". Han säger att han försöker tänka på hur han beter sig men att han glömmer ibland. Vad sjutton ska jag göra? Jag kan förstå att han gör tokiga saker, men hur ska jag bryta denna onda cirkel. Är så rädd att han snart kommer ledsna på skolan helt och då har vi 12 års helvete framför oss.
  2. 1
    arghhh inget förtroende Hjälp oss!!!
    Jag är själv lärare och ingen blåögd förälder som tror att mitt barn är en ängel på något sätt. Han är sex år och kan vara en riktig jäkel men jag tycker att personalen i skolan bör känna till sexåringar och deras "problematik". Men mitt problem är att jag känner noll förtroende för personalen. Varje dag tar de upp nya saker som i mitt tycke är petitesser. Det kan vara t.ex. att "idag drog Tony en klasskompis i tröjan i matsalskön och det är inte okej". Självklart ska Tony inte göra så..men det måste väl ändå vara lite rimlighet i vad man tar upp med föräldrarna vid hämtning? Om de tar upp saker med mig går jag självklart raka vägen hem och pratar med min son om det, men nu har det gått så långt att jag har ont i magen före hämtning och min son är alltid ledsen på vägen hem för han hör fröken berätta varje dag att han är "dålig". Han säger att han försöker tänka på hur han beter sig men att han glömmer ibland. Vad sjutton ska jag göra? Jag kan förstå att han gör tokiga saker, men hur ska jag bryta denna onda cirkel. Är så rädd att han snart kommer ledsna på skolan helt och då har vi 12 års helvete framför oss.
  3. Medlem sedan
    Aug 2000
    #2
    Jag tycker att du ska be personalen tänka sig för och bara berätta om sådant som verkligen är viktigt att ta upp. Det som händer i skolan har ju du svårt att göra något åt, mer än att rent generellt uppfostra ditt barn, vilket du verkar göra. Bättre tycker jag är att fokusera positivt. Låt både barnet och personalen berätta om bra saker som har hänt under dagen. Då kan din son fokusera på att göra bra saker och verkligen se allt bra han gör.
  4. 2
    Jag tycker att du ska be personalen tänka sig för och bara berätta om sådant som verkligen är viktigt att ta upp. Det som händer i skolan har ju du svårt att göra något åt, mer än att rent generellt uppfostra ditt barn, vilket du verkar göra. Bättre tycker jag är att fokusera positivt. Låt både barnet och personalen berätta om bra saker som har hänt under dagen. Då kan din son fokusera på att göra bra saker och verkligen se allt bra han gör.
  5. Anonym idag
    #3
    Hjälp oss!!!
    Jag är själv lärare och ingen blåögd förälder som tror att mitt barn är en ängel på något sätt. Han är sex år och kan vara en riktig jäkel men jag tycker att personalen i skolan bör känna till sexåringar och deras "problematik". Men mitt problem är att jag känner noll förtroende för personalen. Varje dag tar de upp nya saker som i mitt tycke är petitesser. Det kan vara t.ex. att "idag drog Tony en klasskompis i tröjan i matsalskön och det är inte okej". Självklart ska Tony inte göra så..men det måste väl ändå vara lite rimlighet i vad man tar upp med föräldrarna vid hämtning? Om de tar upp saker med mig går jag självklart raka vägen hem och pratar med min son om det, men nu har det gått så långt att jag har ont i magen före hämtning och min son är alltid ledsen på vägen hem för han hör fröken berätta varje dag att han är "dålig". Han säger att han försöker tänka på hur han beter sig men att han glömmer ibland. Vad sjutton ska jag göra? Jag kan förstå att han gör tokiga saker, men hur ska jag bryta denna onda cirkel. Är så rädd att han snart kommer ledsna på skolan helt och då har vi 12 års helvete framför oss.
    Det skulle ah kunnat vara jag som skrev detta, och idag skall vi ha ett möte med rektorn och pedagogen i fråga, då allt hon säger är negativt och hon leker fröken och skall bedriva en undervisning som inte är adekvat i 6 års.
    6 åringar vill leka, busa, och är i en enorm utvecklingsfas där dom nu plötsligt skall lära sig att sitta stilla och vara tysta.
    Detta tar tid att lära sig, och speciellt pojkar som ofta är lite senare i dessa saker, har det jobbigt.
    Men att som pedagog skjuta över skulden på barnet, har för oss också fått konsekvenser, i form av att han inte vill gå dit längre.

    Alla barn har rätt att mötas på sin nivå, och 6 års är en förberande fas inför skolan, och massor av saker händer med barnen fram till 7 års åldern.
    Rektorn var helt bestört över att vi inte kände oss välkommen i fsk klassen längre, och tog ett tidigt jul lov, men vad gör man när allt kretsar kring negativa saker ifrån pedagogen.

    Rektorn ville omgående träffa oss föräldrar, då hon var helt övertygad att allt ar ett missförstånd, då pedagogen agerar så här.
    Kräv ett samtal med berörda parter, då detta inte får förekomma, och vår kille är jätte ledsen på sin fröken, som han egentligen borde se upp till.

    Jag skriver också under på att vår kille inte är en buse, är väldigt lyhörd men pedgogen har inget tålamod utan kör på i sin stil.

    Lycka till
  6. 3
    Hjälp oss!!!
    Jag är själv lärare och ingen blåögd förälder som tror att mitt barn är en ängel på något sätt. Han är sex år och kan vara en riktig jäkel men jag tycker att personalen i skolan bör känna till sexåringar och deras "problematik". Men mitt problem är att jag känner noll förtroende för personalen. Varje dag tar de upp nya saker som i mitt tycke är petitesser. Det kan vara t.ex. att "idag drog Tony en klasskompis i tröjan i matsalskön och det är inte okej". Självklart ska Tony inte göra så..men det måste väl ändå vara lite rimlighet i vad man tar upp med föräldrarna vid hämtning? Om de tar upp saker med mig går jag självklart raka vägen hem och pratar med min son om det, men nu har det gått så långt att jag har ont i magen före hämtning och min son är alltid ledsen på vägen hem för han hör fröken berätta varje dag att han är "dålig". Han säger att han försöker tänka på hur han beter sig men att han glömmer ibland. Vad sjutton ska jag göra? Jag kan förstå att han gör tokiga saker, men hur ska jag bryta denna onda cirkel. Är så rädd att han snart kommer ledsna på skolan helt och då har vi 12 års helvete framför oss.
    Det skulle ah kunnat vara jag som skrev detta, och idag skall vi ha ett möte med rektorn och pedagogen i fråga, då allt hon säger är negativt och hon leker fröken och skall bedriva en undervisning som inte är adekvat i 6 års.
    6 åringar vill leka, busa, och är i en enorm utvecklingsfas där dom nu plötsligt skall lära sig att sitta stilla och vara tysta.
    Detta tar tid att lära sig, och speciellt pojkar som ofta är lite senare i dessa saker, har det jobbigt.
    Men att som pedagog skjuta över skulden på barnet, har för oss också fått konsekvenser, i form av att han inte vill gå dit längre.

    Alla barn har rätt att mötas på sin nivå, och 6 års är en förberande fas inför skolan, och massor av saker händer med barnen fram till 7 års åldern.
    Rektorn var helt bestört över att vi inte kände oss välkommen i fsk klassen längre, och tog ett tidigt jul lov, men vad gör man när allt kretsar kring negativa saker ifrån pedagogen.

    Rektorn ville omgående träffa oss föräldrar, då hon var helt övertygad att allt ar ett missförstånd, då pedagogen agerar så här.
    Kräv ett samtal med berörda parter, då detta inte får förekomma, och vår kille är jätte ledsen på sin fröken, som han egentligen borde se upp till.

    Jag skriver också under på att vår kille inte är en buse, är väldigt lyhörd men pedgogen har inget tålamod utan kör på i sin stil.

    Lycka till
  7. Medlem sedan
    Feb 2002
    #4
    Tala med läraren och säg precis som du skrev här, att ditt barn alltid är ledsen påväg hem. Känns ju helfel.

    Klart du vill veta vad som händer, men alla småsaker... Precis som andra kommenterat, be läraren fokusera på sånt som är bra. Också.
  8. 4
    Tala med läraren och säg precis som du skrev här, att ditt barn alltid är ledsen påväg hem. Känns ju helfel.

    Klart du vill veta vad som händer, men alla småsaker... Precis som andra kommenterat, be läraren fokusera på sånt som är bra. Också.
  9. Naken-Jane
    #5
    Här finns det många strategier man kan använda sig av d v s om man inte väljer att boka ett samtal och ventilera problematiken ordentligt.

    1) Vänd fokus bort från barnet till situationen eller läraren. Fråga "Oj, var det så stökigt i kön? Var var de vuxna? Vem var det som skulle hjälpa er vid maten? alternativt gå på läraren "Ja, vad sa du då? Såg du hela förloppet? Vad vill du att jag ska göra? Tycker du inte att det är lite sent att ta upp det nu för rent padgogiskt så är det ju bättre att påtala saker i situationen då det händer? eller liknande.

    Du kan också vända fokus typ "Jaha, drog han honom i tröjan säger du? Ja, det var ju inte så bra. Men har det hänt något positivt idag också? Har du sett min son göra något bra idag också?"

    Sen skulle jag som förälder sila lite saker som jag tar upp med sonen. Det är bättre att låta honom berätta och kanske ge honom handlingsalternativ t ex nästa gång kan du väl bara låta den andre gå för i kön. Säg att du råkade fisa i maten eller liknande så får du din hämnd utan att det syns ;-). Ja, det är några slamkrypare man får ta till som förälder för att barnen ska kunna hävda sig mot övertramp från kompisar SAMTIDIGT som de ska undvika att hamna i onåd hos de vuxna. För en del barn är den här balansgången svårare än för andra - och då speciellt för de barn som redan har vuxnas negativa blickar på sig.
  10. 5
    Här finns det många strategier man kan använda sig av d v s om man inte väljer att boka ett samtal och ventilera problematiken ordentligt.

    1) Vänd fokus bort från barnet till situationen eller läraren. Fråga "Oj, var det så stökigt i kön? Var var de vuxna? Vem var det som skulle hjälpa er vid maten? alternativt gå på läraren "Ja, vad sa du då? Såg du hela förloppet? Vad vill du att jag ska göra? Tycker du inte att det är lite sent att ta upp det nu för rent padgogiskt så är det ju bättre att påtala saker i situationen då det händer? eller liknande.

    Du kan också vända fokus typ "Jaha, drog han honom i tröjan säger du? Ja, det var ju inte så bra. Men har det hänt något positivt idag också? Har du sett min son göra något bra idag också?"

    Sen skulle jag som förälder sila lite saker som jag tar upp med sonen. Det är bättre att låta honom berätta och kanske ge honom handlingsalternativ t ex nästa gång kan du väl bara låta den andre gå för i kön. Säg att du råkade fisa i maten eller liknande så får du din hämnd utan att det syns ;-). Ja, det är några slamkrypare man får ta till som förälder för att barnen ska kunna hävda sig mot övertramp från kompisar SAMTIDIGT som de ska undvika att hamna i onåd hos de vuxna. För en del barn är den här balansgången svårare än för andra - och då speciellt för de barn som redan har vuxnas negativa blickar på sig.
  11. Anonym idag
    #6
    Vi hade vårt möte med rektor och pedagog,julveckan, då vårt barn vägrade att gå dit längre. Efter att pedagogen sjukskrivit sig Lucia veckan.....

    Precis som Naken Jane skriver så har all negativ fokus hamnat på vissa barn, utav pedagogen, och nu plötsligt när rektorn var med så lät det inte så farligt längre.
    Det var många barn som hade det jobbigt i 6 års och det är ju inte så konstigt, då skolan är en helt ny värld för dom.

    Pedagogens enda fokus var mer resurser, och visst är ju det bra, men jag tycker att det är grundinställningen som är felaktig.
    Och vi påtalade för rektorn att 6 års inga kunskapskrav har och att ´leka ´skola på ett sådant seriöst sätt och förvänta sig att ALLA 6åringar är mogna för det ,är rent ut sagt oproffsigt.

    Vi kommer att tillbringa största delen av första veckan i skolan, med vårt barn, för att få en egen uppfattning var problemen ligger.
    Och jag tycker att det är helt fel att skjuta över skulden på barnen, när det är pedagogernas uppgift att göra barngruppen stabil.

    Bra skrivet av dig Naken Jane, då jag skall använda mig mycket av det, i mina samtal.

    T ex så sa pedagogen att fritids hade sagt att vårt barn sprang runt mycket, men när mötet med rektorn var, så framkom det att det var många barn som gjorde det och jag ställde frågan vad pedagogen gjorde åt det, och vilka aktiviteter som erbjöds för barnen.
    Då framkom det att det var så jobbigt att hålla ihop gruppen med 19 barn på en fritids pedagog= SKOLANS PROBLEM att lösa.

    Lycka till, för skolan tror ofta att dom vet bäst, men för att nå någonstans så måste skola och hem ha en bra dialog.
  12. 6
    Vi hade vårt möte med rektor och pedagog,julveckan, då vårt barn vägrade att gå dit längre. Efter att pedagogen sjukskrivit sig Lucia veckan.....

    Precis som Naken Jane skriver så har all negativ fokus hamnat på vissa barn, utav pedagogen, och nu plötsligt när rektorn var med så lät det inte så farligt längre.
    Det var många barn som hade det jobbigt i 6 års och det är ju inte så konstigt, då skolan är en helt ny värld för dom.

    Pedagogens enda fokus var mer resurser, och visst är ju det bra, men jag tycker att det är grundinställningen som är felaktig.
    Och vi påtalade för rektorn att 6 års inga kunskapskrav har och att ´leka ´skola på ett sådant seriöst sätt och förvänta sig att ALLA 6åringar är mogna för det ,är rent ut sagt oproffsigt.

    Vi kommer att tillbringa största delen av första veckan i skolan, med vårt barn, för att få en egen uppfattning var problemen ligger.
    Och jag tycker att det är helt fel att skjuta över skulden på barnen, när det är pedagogernas uppgift att göra barngruppen stabil.

    Bra skrivet av dig Naken Jane, då jag skall använda mig mycket av det, i mina samtal.

    T ex så sa pedagogen att fritids hade sagt att vårt barn sprang runt mycket, men när mötet med rektorn var, så framkom det att det var många barn som gjorde det och jag ställde frågan vad pedagogen gjorde åt det, och vilka aktiviteter som erbjöds för barnen.
    Då framkom det att det var så jobbigt att hålla ihop gruppen med 19 barn på en fritids pedagog= SKOLANS PROBLEM att lösa.

    Lycka till, för skolan tror ofta att dom vet bäst, men för att nå någonstans så måste skola och hem ha en bra dialog.
  13. Medlem sedan
    Feb 2004
    #7
    Hej,
    Jobbar själv i skolan m fsk klass. Ni har så rätt i att barnen inte har några direkta krav men det är även så att rätt utmanade barn sitter still, eller snarare är fokuserade på att arbeta/leka på ett bra positivt sätt. Fsk klass året är tänkt som ett mellanting och det ska vara både lek, ex. språklek, frilek och skola. Barnen behöver sitta still vid ex. en samling, precis som på en fsk och de behöver lyssna in varandra och träna på att stå i led. Det är en träning och inget de måste kunna.
    Ett bra sätt när man fastnat i gnäll spiralen är att boka in flera kortare möten under en period ex. varannan vecka. På dessa möten talar man bara om framsteg så länge barnet är med och så kan pedagogen delge neg. händelser när barnet gått ut. Då slipper man det dagliga gnället som inte leder någon vart.
    Fundera även över om det kan ligga något i det pedagogen säger, kan det vara något som gör att barnet inte trivs. Var med i skolan vid ca 3 tillfällen. Då ser du själv hur gruppen och barnet fungerar. Vilken pedagogik har skolan, traditionell, montessori, friskola?? Finns det någon annan pedagogik som skulle passa ert barn bättre?? Vi byte från en fsk till en annan och fick en helt ny son som lyckas så otroligt mycket bättre då han får utmaningar och lär sig nya saker..Kom ihåg bara, att när föräldern är där är barnet ett helt annan än vad de är annars. Sexårs ålder är en tuff ålder för både barn, pedagoger o föräldrar, det lugnar snart ner sig så ha tålamod!
    MVh
    fsk klass pedagog m både underbara små studsbollar i gruppen och lugna små pyssel barn..
  14. 7
    Hej,
    Jobbar själv i skolan m fsk klass. Ni har så rätt i att barnen inte har några direkta krav men det är även så att rätt utmanade barn sitter still, eller snarare är fokuserade på att arbeta/leka på ett bra positivt sätt. Fsk klass året är tänkt som ett mellanting och det ska vara både lek, ex. språklek, frilek och skola. Barnen behöver sitta still vid ex. en samling, precis som på en fsk och de behöver lyssna in varandra och träna på att stå i led. Det är en träning och inget de måste kunna.
    Ett bra sätt när man fastnat i gnäll spiralen är att boka in flera kortare möten under en period ex. varannan vecka. På dessa möten talar man bara om framsteg så länge barnet är med och så kan pedagogen delge neg. händelser när barnet gått ut. Då slipper man det dagliga gnället som inte leder någon vart.
    Fundera även över om det kan ligga något i det pedagogen säger, kan det vara något som gör att barnet inte trivs. Var med i skolan vid ca 3 tillfällen. Då ser du själv hur gruppen och barnet fungerar. Vilken pedagogik har skolan, traditionell, montessori, friskola?? Finns det någon annan pedagogik som skulle passa ert barn bättre?? Vi byte från en fsk till en annan och fick en helt ny son som lyckas så otroligt mycket bättre då han får utmaningar och lär sig nya saker..Kom ihåg bara, att när föräldern är där är barnet ett helt annan än vad de är annars. Sexårs ålder är en tuff ålder för både barn, pedagoger o föräldrar, det lugnar snart ner sig så ha tålamod!
    MVh
    fsk klass pedagog m både underbara små studsbollar i gruppen och lugna små pyssel barn..
  15. Anonym idag
    #8
    Jag har efter jul varit med i fsk klassen och blir verkligen bestört över vad som gås igenom på samlingarna, och vi överväger att flytta vårt barn.

    Då barnen har haft samlingen så skall dom gå till sina platser och jobba, och i går så gick fsk läraren igenom klockan.
    Hel och halvtimme har dom redan avverkat, men nu var det kvart över och kvart i. 5 minuters genomgång och sedan ett 10 sidor häfte med övningar, där barnen inte kunde läsa hur man skulle göra och fick fråga vid varje nytt moment.
    Mitt barn sa att detta var ju för svårt, när man inte kan läsa.
    Efter en halvtimme så började en del barn äta frukt,andra lessna, en börja bygga ett torn,andra sprang omkring mitt i att 1-2 an skulle ha arbetsro.
    Fsk läraren förstår inte att nivån är för hög, och jag anser att när barnen hela tiden behöver fråga hur dom skall markera med pennan,när klockan är kvart över 6, så har man misslyckats att ta fram en relevant uppgift.

    Vi överväger starkt att byta till en vanlig skola, då Montessori i vårt barns fall, blir för rörigt och splittrat där han inte får grepp på vad meningen är med allt, då en del ligger på golvet, andra väger i vågskålar och dom barn som inte är uppvuxen med Montessori har inte lätt att anpassa sig.

    Hela klassen är ett totalt kaos,trots att det bara är 21 barn 6års-2, och när jag gick hem en dag så la sig läraren i soffan för att hon var knäckt....
  16. 8
    Jag har efter jul varit med i fsk klassen och blir verkligen bestört över vad som gås igenom på samlingarna, och vi överväger att flytta vårt barn.

    Då barnen har haft samlingen så skall dom gå till sina platser och jobba, och i går så gick fsk läraren igenom klockan.
    Hel och halvtimme har dom redan avverkat, men nu var det kvart över och kvart i. 5 minuters genomgång och sedan ett 10 sidor häfte med övningar, där barnen inte kunde läsa hur man skulle göra och fick fråga vid varje nytt moment.
    Mitt barn sa att detta var ju för svårt, när man inte kan läsa.
    Efter en halvtimme så började en del barn äta frukt,andra lessna, en börja bygga ett torn,andra sprang omkring mitt i att 1-2 an skulle ha arbetsro.
    Fsk läraren förstår inte att nivån är för hög, och jag anser att när barnen hela tiden behöver fråga hur dom skall markera med pennan,när klockan är kvart över 6, så har man misslyckats att ta fram en relevant uppgift.

    Vi överväger starkt att byta till en vanlig skola, då Montessori i vårt barns fall, blir för rörigt och splittrat där han inte får grepp på vad meningen är med allt, då en del ligger på golvet, andra väger i vågskålar och dom barn som inte är uppvuxen med Montessori har inte lätt att anpassa sig.

    Hela klassen är ett totalt kaos,trots att det bara är 21 barn 6års-2, och när jag gick hem en dag så la sig läraren i soffan för att hon var knäckt....

Liknande trådar

  1. Arghhh!!!!!
    By fruwiklund in forum Försöker bli med barn
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2010-07-23, 12:26
  2. Vem?? Varför?? Arghhh
    By Kulan in forum Ordet är fritt
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2007-10-07, 09:17
  3. ARGHHH!
    By Sissi82 in forum Ordet är fritt
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2007-03-01, 22:20
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar