Fick för några år sen diagnosen GAD (generaliserat ångestsyndrom för er som inte hört talas om det). Finns det ngn mer som har denna diagnos, eller kanske ngn annan ångestproblematik? Känner mig så ensam om sådana här saker och skulle behöva lite stöd och peppning och få höra hur tillvaron är för er andra.
Skulle bli så glad om det kom nåt svar!
1
Ngn mer med GAD? Fick för några år sen diagnosen GAD (generaliserat ångestsyndrom för er som inte hört talas om det). Finns det ngn mer som har denna diagnos, eller kanske ngn annan ångestproblematik? Känner mig så ensam om sådana här saker och skulle behöva lite stöd och peppning och få höra hur tillvaron är för er andra.
Hej! Jag OCD (tvångssyndrom) men ev. en liten släng av GAD också. Hamnade nånstans däremellan efter att ha fyllt i en väldig massa formulär...men tvång vet jag iallafall att jag har! Jag mår ganska bra nu, äter medicin och går i terapi samt har gått igenom en period av KBT tidigare. Berätta gärna mer om dig och hur du mår!
2
Hej! Jag OCD (tvångssyndrom) men ev. en liten släng av GAD också. Hamnade nånstans däremellan efter att ha fyllt i en väldig massa formulär...men tvång vet jag iallafall att jag har! Jag mår ganska bra nu, äter medicin och går i terapi samt har gått igenom en period av KBT tidigare. Berätta gärna mer om dig och hur du mår!
Vad skönt att du verkar ha fått ordning på själslivet och att du mår bättre nu!
Jag kan väl också säga att jag egentligen har fått ordning på mitt mående men jag är ju så himla känslig och minsta lilla grej kan få mig att få sämre igen och skapa ångest. Medicinerar nu sedan länge och går till en psykolog sen nyligen (kan säga att jag har en "nystart" med samtalsterapin, det var länge sen sist jag gick och pratade med ngn). Gick för några år sen i en GAD-gruppterapi. Mår idag bra men har ångest dagligen. Det är ngt jag helt enkelt måste lära mig att hantera och leva med så att det tar så lite plats i mitt liv som möjligt.
Hur ser du på din diagnos eller kanske ska säga din situation? Kanske en skum fråga, men själv kan jag liksom känna mig "onormal" och labil när alla andra hela tiden verkar må så toppenbra hela tiden. Fast det kanske bara är vad dom visar utåt?
3
Tack för ditt svar!
Vad skönt att du verkar ha fått ordning på själslivet och att du mår bättre nu!
Jag kan väl också säga att jag egentligen har fått ordning på mitt mående men jag är ju så himla känslig och minsta lilla grej kan få mig att få sämre igen och skapa ångest. Medicinerar nu sedan länge och går till en psykolog sen nyligen (kan säga att jag har en "nystart" med samtalsterapin, det var länge sen sist jag gick och pratade med ngn). Gick för några år sen i en GAD-gruppterapi. Mår idag bra men har ångest dagligen. Det är ngt jag helt enkelt måste lära mig att hantera och leva med så att det tar så lite plats i mitt liv som möjligt.
Hur ser du på din diagnos eller kanske ska säga din situation? Kanske en skum fråga, men själv kan jag liksom känna mig "onormal" och labil när alla andra hela tiden verkar må så toppenbra hela tiden. Fast det kanske bara är vad dom visar utåt?
Hej igen! Som det är nu så känns det inte som att problemen påverkar mitt liv så jättemycket. Jag har också en förmåga att känna mig "inte som andra" ibland, av olika anledningar, men ju mer man pratar med människor omkring sig desto mer inser man att alla inte mår så där toppenbra egentligen, har jag kommit på. Det är ju bara det att folk inte går omkring och pratar om sånt om dagarna liksom. Antagligen finns det de som tänker detsamma om dig .
4
Hej igen! Som det är nu så känns det inte som att problemen påverkar mitt liv så jättemycket. Jag har också en förmåga att känna mig "inte som andra" ibland, av olika anledningar, men ju mer man pratar med människor omkring sig desto mer inser man att alla inte mår så där toppenbra egentligen, har jag kommit på. Det är ju bara det att folk inte går omkring och pratar om sånt om dagarna liksom. Antagligen finns det de som tänker detsamma om dig .
Hej
Jag har svår GAD, fick diagnosen för flera år sedan men har nog haft det sen jag var liten, iaf en lätt sväng av det sen har det bara blivit värre med åren då livet inte har varit så lätt.
För mig är det rätt jobbigt, minsta lilla sak kan bli väldigt stort med stor ångest/panikattacker. Har väldigt svårt att leva här och nu. Har gått i KBT-terapi två gånger samt ångestskola men det hjälper bara för stunden (tyvärr) stress klarar jag inte alls av.
Har fått provat på alla mediciner som min psykläkare vågade ge mig men dom har bara gett mig mer biverkningar än nytta så jag har fått sluta. Nu har jag bara sobril som har blivit min vän samt sömntbl mellan varven för att få lite sömn.
Det är en tuff diagnos som tyvärr inte syns på utsidan. För mig hade det ibland hjälpt. Får ofta höra att jag ser pigg och glad ut och jag inte kan må dåligt..
Nu har jag 50% sjukpension men tyvärr arbetslös på 50% då jag blev lurad på en anställning och det är jättejobbigt då jag förväntas ringa till olika företag och fråga om jag får jobba där. Sån klarar jag inte så jag vet inte hur jag ska bete mig, har försökt talat om det för AF men dom tror mig inte...Så just nu känns diagnosen väldigt väl.
6
Hej
Jag har svår GAD, fick diagnosen för flera år sedan men har nog haft det sen jag var liten, iaf en lätt sväng av det sen har det bara blivit värre med åren då livet inte har varit så lätt.
För mig är det rätt jobbigt, minsta lilla sak kan bli väldigt stort med stor ångest/panikattacker. Har väldigt svårt att leva här och nu. Har gått i KBT-terapi två gånger samt ångestskola men det hjälper bara för stunden (tyvärr) stress klarar jag inte alls av.
Har fått provat på alla mediciner som min psykläkare vågade ge mig men dom har bara gett mig mer biverkningar än nytta så jag har fått sluta. Nu har jag bara sobril som har blivit min vän samt sömntbl mellan varven för att få lite sömn.
Det är en tuff diagnos som tyvärr inte syns på utsidan. För mig hade det ibland hjälpt. Får ofta höra att jag ser pigg och glad ut och jag inte kan må dåligt..
Nu har jag 50% sjukpension men tyvärr arbetslös på 50% då jag blev lurad på en anställning och det är jättejobbigt då jag förväntas ringa till olika företag och fråga om jag får jobba där. Sån klarar jag inte så jag vet inte hur jag ska bete mig, har försökt talat om det för AF men dom tror mig inte...Så just nu känns diagnosen väldigt väl.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
.
