Äntligen bestämde han sig för att komma ut!
Under hela graviditeten har jag sagt att vilken dag som helst förutom 1 April... Vilken dag tror ni han kom?
Men just nu hade jag inte kunnat bry mig mindre.
11 dagar för sent på 1 April kom alltså vår lilla kille.
Vägde 3925g och var 52cm lång, tog ca 16-17 timmar from att värkarna blev regelbundna, men då hade jag haft värkar till och från ett dygn tidigare. Slemproppen gick på förmiddagen den 31 Mars och vi åkte in under eftermiddagen då vi känt honom lite mindre sista natten, men bebisen var okej och dem sa att jag hade öppnat mig för lite mer än ett finger och att det antagligen kommer dröja flera dagar före förlossningen börjar på allvar.
När vi åkte därifrån började jag få mer ont och vi åkte hem till några vänner och lånade en tens maskin, sen snabbt hem och ner i badet där jag låg i ca en och en halv timme sen upp ur badet och snabbt på med tens maskinen, började få riktigt ont då...
Efter en liten stund med tensen så märkte vi att batteriet började ta slut och vi hade självklart inte nya hemma. Då tyckte jag att det var dags att åka in ingen. så några timmar senare är vi tillbaks på bb sthlm och jag är öppen fyra cm.
(har alltid undrat när jag sett amerikanska filmer varför dem får åka rullstol in till förlossningen från parkeringen, när jag gick över parkeringen och fick värkar efter var 5:e steg önskade jag att någon hämtat mig med rullstol!)
Fick efter undersökning hoppa ner i badet, och badade och försökte andas igenom värkarna, efter ca 30 min bad jag om lustgas och gillade den direkt.
Efter ytterligare 40 min bad jag om epidural och fick komma upp från badet och in i förlossningsrummet igen. Var då öppen 6 cm.
Fick eda och kände mig som en ny människa, kunde börja prata med min sambo igen och fick slappna av en stund... (bästa bedövningen någonsin!!!)
när jag sedan var öppen 8 cm började mina krystvärkar, och fy f*n vad svårt det var att inte krysta! Förlossningen var så mycket tuffare än vad jag någonsin kunnat förstå, men nu är den äntligen över och jag har gått igenom vad som hände ett antal gånger, födde på förlossningspall och tyckte trotts smärtan att det var väldigt bra.
Fick sy på två olika ställen men nu är han äntligen här...
Vår lilla Philip!! <3
1
Äntligen kom vår lilla pojke! Äntligen bestämde han sig för att komma ut!
Under hela graviditeten har jag sagt att vilken dag som helst förutom 1 April... Vilken dag tror ni han kom?
Men just nu hade jag inte kunnat bry mig mindre.
11 dagar för sent på 1 April kom alltså vår lilla kille.
Vägde 3925g och var 52cm lång, tog ca 16-17 timmar from att värkarna blev regelbundna, men då hade jag haft värkar till och från ett dygn tidigare. Slemproppen gick på förmiddagen den 31 Mars och vi åkte in under eftermiddagen då vi känt honom lite mindre sista natten, men bebisen var okej och dem sa att jag hade öppnat mig för lite mer än ett finger och att det antagligen kommer dröja flera dagar före förlossningen börjar på allvar.
När vi åkte därifrån började jag få mer ont och vi åkte hem till några vänner och lånade en tens maskin, sen snabbt hem och ner i badet där jag låg i ca en och en halv timme sen upp ur badet och snabbt på med tens maskinen, började få riktigt ont då...
Efter en liten stund med tensen så märkte vi att batteriet började ta slut och vi hade självklart inte nya hemma. Då tyckte jag att det var dags att åka in ingen. så några timmar senare är vi tillbaks på bb sthlm och jag är öppen fyra cm.
(har alltid undrat när jag sett amerikanska filmer varför dem får åka rullstol in till förlossningen från parkeringen, när jag gick över parkeringen och fick värkar efter var 5:e steg önskade jag att någon hämtat mig med rullstol!)
Fick efter undersökning hoppa ner i badet, och badade och försökte andas igenom värkarna, efter ca 30 min bad jag om lustgas och gillade den direkt.
Efter ytterligare 40 min bad jag om epidural och fick komma upp från badet och in i förlossningsrummet igen. Var då öppen 6 cm.
Fick eda och kände mig som en ny människa, kunde börja prata med min sambo igen och fick slappna av en stund... (bästa bedövningen någonsin!!!)
när jag sedan var öppen 8 cm började mina krystvärkar, och fy f*n vad svårt det var att inte krysta! Förlossningen var så mycket tuffare än vad jag någonsin kunnat förstå, men nu är den äntligen över och jag har gått igenom vad som hände ett antal gånger, födde på förlossningspall och tyckte trotts smärtan att det var väldigt bra.
Fick sy på två olika ställen men nu är han äntligen här...
Tack så mycket! <3
Har inte blivit mycket sömn sista veckan och det verkar som om det är lite kolik varning tyvärr, tack vare påsken så fick vi ingen tid hos bvc, utan ska dit på tisdag...
Håll tummarna att det inte är kolik!
Kram på er! <3
9
Tack så mycket! <3
Har inte blivit mycket sömn sista veckan och det verkar som om det är lite kolik varning tyvärr, tack vare påsken så fick vi ingen tid hos bvc, utan ska dit på tisdag...
Håll tummarna att det inte är kolik!
Kram på er! <3
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
