Läser på många ställen att det är svårt för tjejer att få diagnosen adhd. Att kriterierna stämmer mest för pojkar. Jag har läst massor och min dotter har nästan alla, eller ja alla utom ett "symtom" på adhd. Hon fixar skolan galant, är jätteduktig och har nästan alltid alla rätt på proven. Men resten, hon är slarvig, glömsk, fixar inte ekla saker som packa en gympaväska, hon är "seg", omotiverad, kommer för sent mm. Har kompisproblem, stter ensam på helger och lov och vi har det skitjobbigt rent ut sagt. Jag backar upp och stöttar henne i alla situatoner, har alltid gjort det, så ingen i skolan skulle nog ens tänka tanken att den flickan har problem. Men hon mår uruselt, och har börjat känna att hon är värdelös för att hon inte fixar enkla saker som andra hennes ålder. Hon är 12 år. Men om man ska få en utredaning, hur ska man hitta rätt, alltså där det fnns personer som förstår att flickors symtom inte är som pojkars? Har alla på bup såna kunskaper?
1
Flickor med adhd? Läser på många ställen att det är svårt för tjejer att få diagnosen adhd. Att kriterierna stämmer mest för pojkar. Jag har läst massor och min dotter har nästan alla, eller ja alla utom ett "symtom" på adhd. Hon fixar skolan galant, är jätteduktig och har nästan alltid alla rätt på proven. Men resten, hon är slarvig, glömsk, fixar inte ekla saker som packa en gympaväska, hon är "seg", omotiverad, kommer för sent mm. Har kompisproblem, stter ensam på helger och lov och vi har det skitjobbigt rent ut sagt. Jag backar upp och stöttar henne i alla situatoner, har alltid gjort det, så ingen i skolan skulle nog ens tänka tanken att den flickan har problem. Men hon mår uruselt, och har börjat känna att hon är värdelös för att hon inte fixar enkla saker som andra hennes ålder. Hon är 12 år. Men om man ska få en utredaning, hur ska man hitta rätt, alltså där det fnns personer som förstår att flickors symtom inte är som pojkars? Har alla på bup såna kunskaper?
Fast det där är en myt, symptomen skiljer sig inte från pojkar och flickor egentligen, skillnaden är vilken typ av adhd man har. Den med hyperaktivitet vilket tidigare troddes bara finnas hos pojkar och den utan hyper-motorn som tidigare gick under benämningen add och då troddes bara finnas hos tjejer.
Numera vet man bättre och faller din dotter under kriterierna för adhd (add) så kommer det fram i utredningen.
3
Fast det där är en myt, symptomen skiljer sig inte från pojkar och flickor egentligen, skillnaden är vilken typ av adhd man har. Den med hyperaktivitet vilket tidigare troddes bara finnas hos pojkar och den utan hyper-motorn som tidigare gick under benämningen add och då troddes bara finnas hos tjejer.
Numera vet man bättre och faller din dotter under kriterierna för adhd (add) så kommer det fram i utredningen.
Men reaktionerna mellan könen kan variera och en bra föreläsare på just detta är Maria Andersson. Maila henne och fråga om utdrag på hennes föreläsning så hittar du mkt matnyttigt Googla henne så kommer hon upp längst upp, iaf när jag försökte! Föreläsningen heter Flickor med ADHD
4
Men reaktionerna mellan könen kan variera och en bra föreläsare på just detta är Maria Andersson. Maila henne och fråga om utdrag på hennes föreläsning så hittar du mkt matnyttigt Googla henne så kommer hon upp längst upp, iaf när jag försökte! Föreläsningen heter Flickor med ADHD
Jag behöver inte maila henne, jag har ju levande exempel här hemma, både jag och dotra två har adhd, den kombinerade varianten med stort inslag på hyperaktivitet, eller som läkaren en gång sa om tösen: "hon är som en pojke med adhd"
Dotter 1 är däremot motsatsen, lugn, blyg, på gränsen till lat (när hon inte hade medicin då) och överförsiktig med allt.
Sonen har även han den kombinerade varianten av adhd och han och dotter 2 skiljde sig inte mycket åt annat än med den skillnaden att sonen även har asperger.
Jag hävdar att det är en myt att det är skillnader i symptomen pga kön, det är skillnader i symptomen beroende på vilken typ av adhd det handlar om.
5
Jag behöver inte maila henne, jag har ju levande exempel här hemma, både jag och dotra två har adhd, den kombinerade varianten med stort inslag på hyperaktivitet, eller som läkaren en gång sa om tösen: "hon är som en pojke med adhd"
Dotter 1 är däremot motsatsen, lugn, blyg, på gränsen till lat (när hon inte hade medicin då) och överförsiktig med allt.
Sonen har även han den kombinerade varianten av adhd och han och dotter 2 skiljde sig inte mycket åt annat än med den skillnaden att sonen även har asperger.
Jag hävdar att det är en myt att det är skillnader i symptomen pga kön, det är skillnader i symptomen beroende på vilken typ av adhd det handlar om.
Det säkert är vanligare att flickor har ADD-typen, och jag gissar att det är därför så stor andel diagnosticerade är pojkar.
Det kan också vara så att pojkar med ADD-typen inte heller syns och dignosticeras=mer lika mellan könen än vi vetat om?
Mina flickor med ADHD är också sk "pojktyper" dvs ADHD av kombinerad typ. Så de var inte särskilt svåra att upptäcka och utreda
Min teori är i varje fall att ADD-typen är underdiagnosticerad hos båda könen.
7
Det säkert är vanligare att flickor har ADD-typen, och jag gissar att det är därför så stor andel diagnosticerade är pojkar.
Det kan också vara så att pojkar med ADD-typen inte heller syns och dignosticeras=mer lika mellan könen än vi vetat om?
Mina flickor med ADHD är också sk "pojktyper" dvs ADHD av kombinerad typ. Så de var inte särskilt svåra att upptäcka och utreda
Min teori är i varje fall att ADD-typen är underdiagnosticerad hos båda könen.
Fick höra idag av psykolog att enligt de senaste undersökningarna så är det ingen skillnad på pojkar och flickor när det gäller adhd egentligen, men man ser ofta att flickor är "duktigare" på att dölja det redan vid tidig ålder, (detta kan bero på att pojkar och flickor ofta uppfostras annorlunda omedvetet), och att det inte blir riktiga problem förrän de kommer upp i 14-15 års ålder då de inte orkar hålla ihop längre. Men andelen flickor och pojkar med adhd resp "add" är i stort sett densamma.
8
Fick höra idag av psykolog att enligt de senaste undersökningarna så är det ingen skillnad på pojkar och flickor när det gäller adhd egentligen, men man ser ofta att flickor är "duktigare" på att dölja det redan vid tidig ålder, (detta kan bero på att pojkar och flickor ofta uppfostras annorlunda omedvetet), och att det inte blir riktiga problem förrän de kommer upp i 14-15 års ålder då de inte orkar hålla ihop längre. Men andelen flickor och pojkar med adhd resp "add" är i stort sett densamma.
Men jag har pratat med en som jobbar med detta, och hon säger samma sak. Flickor med adhd synns inte lika mycket som pojkar. De kan vara hyperaktiva, fast inte så som pojkar att det märks. Min dotter sitter tex. alltid på sin stol, men "håller på" hela tiden, fipplar, byter ställning, eller annat, hon är mer hyperaktiv i huvudet än i kroppen.
11
Men jag har pratat med en som jobbar med detta, och hon säger samma sak. Flickor med adhd synns inte lika mycket som pojkar. De kan vara hyperaktiva, fast inte så som pojkar att det märks. Min dotter sitter tex. alltid på sin stol, men "håller på" hela tiden, fipplar, byter ställning, eller annat, hon är mer hyperaktiv i huvudet än i kroppen.
Och jag säger att det är en myt, det är lika vanligt hos killar. Dotter 2 var hyper, och då menar jag hyper i alla bemärkelser; klättrade innan hon lärt sig gå, såg till så dagis fick sätta upp allt längs taklisten för annars var hon upp och rev ner. Ramlade jämt då hon alltid var(är) i högvarv (sån var och är jag med för övrigt ). Sonen likaså.
Sen var dotter 1 som sagt mer stillsam på gränsen till överförsiktig, gjorde aldrig nåt väsen av sig i skolan och var otroligt lättsam tills hon nådde tonåren och kraven ökade, då bara stängde hon av.
Sån var min systerson med som även han har diagnos adhd (add).
Jag hävdar i sten att det är en myt med tjejers vs killars adhd. Tjejer(liksom pojkar) med den lugna variabeln av adhd fångas inte upp lika lätt just för att de inte gör nåt väsen av sig. Det är ingen könsfråga utan handlar bara om att kunskapen måste öka när det gäller den här typen av adhd.
14
Och jag säger att det är en myt, det är lika vanligt hos killar. Dotter 2 var hyper, och då menar jag hyper i alla bemärkelser; klättrade innan hon lärt sig gå, såg till så dagis fick sätta upp allt längs taklisten för annars var hon upp och rev ner. Ramlade jämt då hon alltid var(är) i högvarv (sån var och är jag med för övrigt ). Sonen likaså.
Sen var dotter 1 som sagt mer stillsam på gränsen till överförsiktig, gjorde aldrig nåt väsen av sig i skolan och var otroligt lättsam tills hon nådde tonåren och kraven ökade, då bara stängde hon av.
Sån var min systerson med som även han har diagnos adhd (add).
Jag hävdar i sten att det är en myt med tjejers vs killars adhd. Tjejer(liksom pojkar) med den lugna variabeln av adhd fångas inte upp lika lätt just för att de inte gör nåt väsen av sig. Det är ingen könsfråga utan handlar bara om att kunskapen måste öka när det gäller den här typen av adhd.
Och jag säger att det är en myt, det är lika vanligt hos killar. Dotter 2 var hyper, och då menar jag hyper i alla bemärkelser; klättrade innan hon lärt sig gå, såg till så dagis fick sätta upp allt längs taklisten för annars var hon upp och rev ner. Ramlade jämt då hon alltid var(är) i högvarv (sån var och är jag med för övrigt ). Sonen likaså.
Sen var dotter 1 som sagt mer stillsam på gränsen till överförsiktig, gjorde aldrig nåt väsen av sig i skolan och var otroligt lättsam tills hon nådde tonåren och kraven ökade, då bara stängde hon av.
Sån var min systerson med som även han har diagnos adhd (add).
Jag hävdar i sten att det är en myt med tjejers vs killars adhd. Tjejer(liksom pojkar) med den lugna variabeln av adhd fångas inte upp lika lätt just för att de inte gör nåt väsen av sig. Det är ingen könsfråga utan handlar bara om att kunskapen måste öka när det gäller den här typen av adhd.
Jag håller med dig om att det är lika vanligt och att det är lika svårt att hitta "add" hos båda könen eftersom de inte gör så mycket väsen av sig. Men det jag hävdar är att flickor med adhd med hyperaktivitet ofta (inte alltid) ger uttryck för sin hyperaktivitet på annat sätt än pojkar när de kommer upp i skolåldern, de är inte fullt så utåtagerande som pojkar. Men naturligtvis finns det de flickor som är utåtagerande och de hittas ju lika lätt som pojkarna.
Hur usel dagen än varit, så lyser alltid stjärnorna/Dogbert
15
Och jag säger att det är en myt, det är lika vanligt hos killar. Dotter 2 var hyper, och då menar jag hyper i alla bemärkelser; klättrade innan hon lärt sig gå, såg till så dagis fick sätta upp allt längs taklisten för annars var hon upp och rev ner. Ramlade jämt då hon alltid var(är) i högvarv (sån var och är jag med för övrigt ). Sonen likaså.
Sen var dotter 1 som sagt mer stillsam på gränsen till överförsiktig, gjorde aldrig nåt väsen av sig i skolan och var otroligt lättsam tills hon nådde tonåren och kraven ökade, då bara stängde hon av.
Sån var min systerson med som även han har diagnos adhd (add).
Jag hävdar i sten att det är en myt med tjejers vs killars adhd. Tjejer(liksom pojkar) med den lugna variabeln av adhd fångas inte upp lika lätt just för att de inte gör nåt väsen av sig. Det är ingen könsfråga utan handlar bara om att kunskapen måste öka när det gäller den här typen av adhd.
Jag håller med dig om att det är lika vanligt och att det är lika svårt att hitta "add" hos båda könen eftersom de inte gör så mycket väsen av sig. Men det jag hävdar är att flickor med adhd med hyperaktivitet ofta (inte alltid) ger uttryck för sin hyperaktivitet på annat sätt än pojkar när de kommer upp i skolåldern, de är inte fullt så utåtagerande som pojkar. Men naturligtvis finns det de flickor som är utåtagerande och de hittas ju lika lätt som pojkarna.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Googla henne så kommer hon upp längst upp, iaf när jag försökte! Föreläsningen heter Flickor med ADHD
