Bitter

[Förstagångarn]

Jag är bitter över att det känns så orättvist det här med rollfördelningen. Varför är det så att jag måste vara den som ammar och som inte får sova på nätterna när ungen krånglar och aldrig får jag sova en hel natt. Jag får bara sova max 3-4 h i sträck medan min partner får sova 7-8 h normala nätter och sova ut minst 9 h på helgerna. Sen har han mage att klaga på att han är trött om han ibland tex behöver hjälpa till på morgonkvisten när han själv väljer att gå o lägga sig för sent. Nattning tar jag också hand om när han kan sitta uppe o göra det han vill.
Är jag otacksam eller har jag rätt att känna som jag gör?
Kanske är jag för snäll?

[nuttis]

Jag har det ungefär lika om jag inte säger till honom. Och det trots att jag ger ersättning så undviker han att hjälpa till. Kan du inte säga till honom vänligt men bestämt?

[Lottschen]

Vi har också samma rollfördelning, och min unge har dessutom börjat föredra mig ibland på kvällarna så när han väl har henne vill skriker hon tills hon kommer till mamma. Fast just på kvällarna försöker mannen "avlasta" en aning om jag ska vara rättvis
Jag kan dock också känna att jag får ta allt på nätterna (han kunde ju nån gång gå upp och byta tex) och kvällarna. Men då brukar jag försöka trösta mig med att det är jag som får sitta på min trapp i solen (2ggr i år ) och dricka kaffe och läsa bok när barnet sover medan han jobbar, och det är jag som just nu sitter och väntar på barnet som sover och då kan "slösurfa" och han jobbar...
Jag säger inte att du inte får känna så och inte att det inte är orättvist men det kan kanske hjälpa och tänka på fördelarna med att vara föräldraledig, det hjälper som sagt mig ..

[Hanna.]

Vet inte om det är någon tröst, men vi har det likadant. Thea gallskriker för det mesta när hon är hos sambon. Dessutom sover hon ju bara på min mage, så jag sitter ju med henne hela kvällarna, så fort jag försöker göra något vaknar hon. Jag försöker tänka som Lottschen, att visst är det lite jobbigt, men samtidigt, så får ju jag det mesta av allt mys också.

Men visst kan jag känna mig bitter ibland när han inte plockar undan disken, utan sitter och tittar på film hela natten medan jag kämpar med att få bebis att sova.

Tror väl lite att det är mitt eget fel också, för att jag inte säger ifrån ordentligt, utan går och surar för mig själv ibland. Sambon tar de större barnen också när han kommer hem och jag vilar med bebis på magen.

[Förstagångarn]

Å dig tycker jag lite synd om. Hoppas att du tycker om att ha bebis så är inpå hela tiden. Vissa personer skulle må jättedåligt över att känna att de har "ett plåster" (ursäkta uttrycket).

o Jo det är en tröst att höra att andra sitter i samma båt som jag för då är man inte ensam i alla fall utan då vet jag att det är naturligt

[Förstagångarn]

Jo det är det han säger också "du får ju sova på dagarna", men ibland kan jag inte somna på dagtid eller så har jag ingen möjlighet. Men du har rätt man har det lite slappt ibland när bebben nu sover någon/några timmar i sträck

[Förstagångarn]

Hoppas det blir bättre och att din sambo börjar hjälpa till mer
Jo det är just det att jag har så svårt att säga till, för jag vill ju det bästa för honom o lider hellre själv... :/

[Hanna.]

Det är inte ett dugg synd om mig. Jag har tre fina friska barn. Det är inte alla som har. Dessutom är ju "plåstret" som jag har nu tyst när man håller henne. Det var ju värre för ett par veckor sedan när hon skrek hela hela tiden. ;-)

Ikväll fick jag en massa tid för mig själv, då jag var nere i källaren och målade. Efter en stund kom sambon superglad och sade att han fått henne att sova i sin egen säng, vilket vi aldrig tidigare lyckats med. Jag målade på tills jag var klar, så skönt. (kanske var en timme efter att sambon var nere) Fast när jag kom upp skrek det såklart, så hon hade inte sovit länge i sängen, men gött var det i källaren, helt tyst!

[Förstagångarn]

Nämen sådärja, det går mot tystare tider

[annapanna82]

du har all rätt att känna som du gör! har ni provat att ge mat på flaska? om det fungerar så skulle du ju kunna pumpa ut mjölk alternativt ge ersättning på flaska en natt varje helg som din sambo får ta, så att du får sova ut. så började vi göra direkt efter att jag slutade amma Gabriel, och det har funkat bra. sedan ca en månad tillbaka sover dock Gabriel hela nätterna så nu har vi inte just det problemet längre. oftast går min sambo upp på morgonen och gör mat till Gabriel och sen matar jag honom sittandes i sängen innan vi går upp.

vi ger ju alltså bara ersättning till Gabriel, men det är typ alltid jag som ger maten ändå. ibland kommer jag på det mitt i matningen, att egentligen kunde ju min sambo lika gärna ha gett mat men då känns det dumt att byta mitt under matningen.

[Förstagångarn]

Jo vi har testat det o det fungerade i några veckor, dvs att min man tog en natt/vecka. Men det var en kamp varje gång hon skulle ta flaskan. Tyvärr vägrar hon att ta flaskan nu så det går inte längre. Dessutom har hon börjat sova sämre igen. Ett tag hade jag bara en nattamning o nu kan det vara uppemot fyra st Suck. Men det blir väl bättre snart.

[Anna och lilla livet]

Klart du har rätt att känna som du gör, det är det nog många mammor som gör. Amningen kan man ju tyvärr inte lägga på mannen Här är det också jag som tar hela nätterna, å andra sidan byter vi aldrig blöja utan att också amma på natten så jag brukar tycka att det liksom inte finns någon anledning att han ska gå upp och byta när jag ändå måste vara vaken och amma. På morgonen på helgen kan jag dock be honom ta med Jordan ut i vardagsrummet en stund och leka så jag får sova vidare. Nattningen är det jag som sköter, men det är främst eftersom Jordan inte somnar om han inte får amma först. Han vaknar när man lägger ner honom och sedan somnar han själv, så när jag lagt ner honom kan min sambo ibland komma in och stå med mig tills Jordan somnat

Jag klagar verkligen inte, min sambo har varit sjukskriven Jordans första 3 månader så han har varit med oss större delen av tiden vilket gjort att han och vårt barn är väldigt bra polare När jag och liten var bortresta i 8 dagar så var lilleman så glad att han inte visste var han skulle göra av sig själv när han såg sin pappa igen Han pratade, skrattade och skrek av glädje så min kille fick knappt en syl i vädret i en timme hehe

Dock kan jag ibland känna bitterhet över att jag inte är "fri". Min kille kan trots allt gå ut och ta några öl med sina vänner och inte behöva tänka på när han kommer hem. Kommer han sent så sover han bara på soffan.. Han kan också dra iväg dagtid och träna, hänga med vänner etc. och sådant går inte för mig eftersom Jordan inte har några fasta tider då han äter utan det kan gå allt från en halvtimme till 3 timmar mellan målen. Dock försöker jag tänka positivt - när han är så stor att han inte ammas längre så har jag en massa att ta igen. Eftersom killen haft möjlighet att gå ut osv nu så kommer jag minsann kräva att få göra lika mycket sen och att han då tar Jordan Man får bara ta vara på tiden nu och se till att liten har det bra, sen får man lite frihet igen och då kommer den smaka ännu bättre!

[Förstagångarn]

Jo det är väl så att livet är orättvist o man får försöka hantera det så bra som möjligt. Det handlar ju om en ganska kort tid ändå om man tänker efter. Livet är långt, men man är ju inte van vid att vara bunden vid en liten dygnet runt så det är ju en stor förändring både fysiskt o mentalt. Men klart det är härligt att ha en unge!
Synd att din sambo varit sjukskriven, men bra att det blev så positivt för dig o Jordan o din sambo. Härligt att kunna vara tillsammans!