Hemskt!

[Anonym]

Jag har sedan 10år tillbaka haft en del symtom.
Det började med panikattacker, jag svettades, letade efter svullna lymfkörtlar, tempade mig hela tiden, med jämna mellanrum, till och med nattetid.
Läste läkarböcker och beställde sedan tid till läkare.

Jag bad om att få ta div blodprover, vilket jag också fick göra.
Det tog väl en 1 vecka innan jag fick svaren, då det skickades för odling.
Inget var avvikande.

Jag blev inte bättre eller lugnare av det, utan beställde en ny tid dock till ett annat sjukhus.
Den möjligheten hade jag eftersom att jag då bodde i en storstad.
Prover togs igen, men jag berättade inte att det redan hade gjorts. Jag litade inte på läkarna helt enkelt.
Allt skickades på odling, igen, svaret kom, inget avvikande.

Det gick ytterligare någon månad och jag kände mig fortfarande inte nöjd.
Trodde att läkarna slarvat och inte brydde sig, tog det på allvar.
Så en tredje gång bokade jag läkartid, givetvis på ett annat sjukhus.
Prover togs och skickades iväg, inget avvikande.

Jag fortsatte med mitt sedvanliga, läsande i läkarböcker, kollade på internet efter div symptomer och sjukdomar.

Jag flyttade till en annan stad och vad hände? Jo, jag besökte även sjukvården där.
Blodprover togs, men inget avvikande.

Då bestämde jag mig för att det fick vara slut med dessa konstigheter och jag var bra i 4år sedan började det om, inte riktigt OM men nästan.
Jag fick urinvägsinfektion och så var allt igång igen..

Började läsa på olika läkarsajter på nätet, kollade mig hela tiden med tempen, gör det än, sover dåligt, vaknar ofta och känner mig trött varenda dag.
Jag bokade läkartid och blodprov togs, likaså urinodling, men inget var avvikande..
Inte mer än bakterier i urinet, så jag fick penicillinkur.

Jag kollar min kropp dagligen, trycker och klämmer, kollar tempen och läser läkarsidor, kollar olika symptomer, känns som en enda stor klump i halsen, jag mår illa av detta, så fort jag får chansen att läsa om sjukdomar på internet så gör jag det, jag till och med läser på mobilen medans jag kör bil.

Jag är deprimerad, mår inte alls bra, är orolig att något är konstigt och att läkarna slarvat.
Sist jag gjorde blodprov var för 1 månad sedan och blodvärdet var bra, likaså blodplättarna mm.

Jag vet inte vad jag ska göra mer..
OM det vore något konstigt, hade det synts på blodproverna som tagits, dvs på blodvärdet och blodplättar?
Ja jag inbillar allt från Leukemi, Myelom till Maligt melanom, ibland även hjärtumör och livmodercancer..

[Liz*]

Det låter som att dina fysiska problem har sitt ursprung i ditt psyke, att du är en person som lätt hemfaller åt oro och ångest. Jag tror att du behöver få hjälp med den biten istället för att besöka den "vanliga läkaren" och ta blodprov efter blodprov.

Ångestsyndrom ger fysiska åkommor; det är så vi kan märka att vi har ångest.

[Anonym]

Den första läkaren jag besökte var jag två gånger till och jag vet att jag frågade om och om igen om hon inte kunde ta fler prover. Hon sa till mig att KBT var något jag skulle kika närmare på och läsa lite kring det.

Men det var något jag slog bort direkt, något annat måste varit fel.
Jag gav ju mig inte utan fortsatte med mina sjukhusbesök. Jag vet att jag var så pass nere den tiden att jag kunde när som helst börja gråta, fick panik.

Jag är inte långt ifrån det igen. Har redan haft panik, sådan ångest att jag bara stannat hemma, inte gått någonstans, bara gråtit haft riktig panik.
Än så länge bara en gång, men jag vet att det kommer ske igen, snart.
Jag mår så dåligt av det här, jag är så rädd för minsta lilla sak som sker, jag tror mig ha massor av symtomer och att det bara är en tidsfråga.

När jag hade varit till läkaren var jag relativt lugn.. hur länge då? Ja, inte alls länge, det tog inte mer än någon vecka, sedan var jag i full färd med att leta upp sjukdomar på nätet.
Det som skrämmer en mest är att har jag haft on i huvudet och skriver huvudvärk, så kollar jag inte bara mellan fingrarna och tänker att det är normalt, utan då går jag genast till kolumnen "Hjärntumör".. och sedan skenar tankarna iväg, jag får panik, känner att det måste vara så det är, blir alldeles till mig av oro, kan inte äta, kan inte umgås med någon, stänger in mig i en liten bubbla, helst med en läkarbok eller en dator så att jag kan kolla olika symtomer på nätet.

Mycket av min tid går ju åt till att leta olika symtomer, jag kan utan problem, sitta i flera timmar varje dag och bara leta igenom. Är datorn upptagen av någon annan, så får jag panik, jag måste leta upp symtomet direkt. Är det någon som hindrar mig, blir jag arg, för jag bara måste se det med en gång.
Jag ligger till och med i sängen med min mobil och surfar på läkarsidor framåt sena nätter. När jag väl somnat så vaknar jag strax därpå och börjar mitt letande efter konstigheter, kan även då ta fram min mobil och börja surfa. Det kan lika gärna vara kl 2 som kl 4..

Ibland, ganska ofta, så vaknar jag vid halv sex tiden fast jag knappt sovit mer än 5 timmar och så får jag sådan panik igen.. Jag kan inte somna om, jag måste leta efter konstigheter..

[FiaLisa-N]

Det du beskriver ger en tydlig bild av en person med psykiska problem. Varför har du så svårt att acceptera att det är någon obalans i din hjärna, varför vill du hela tiden förklara ditt mående med någon obalans i övriga kroppen? Jag tycker ändå någonstans att det låter som att du förstår att problemet ligger i ditt huvud och i ditt beteende.

Jag tror också att KBT är en bra hjälp för dig. Kanske att du också behöve stöd av någon antidepressiv medicin. Det går att få hjälp för dina problem, men då måste du låta dig bli hjälpt.

[Liz*]

Om du läser det du själv skrivit som om du vore utomstående, ser du då rätt tydligt att det är dina känslor som skenar iväg?

Jag tycker läkaren tipsade dig bra om KBT och att du bör pröva terapi för att bli en lyckligare och mer stabil människa. För du kan må mycket bättre än du mår nu