Skrivet: 2012-06-26, 10:53
#1
En midsommarflicka!
Ja, det blev till slut en liten midsommarbebis..! Ska dra en uppdatering här för er
Med Emil gick jag över till 40+3 och tyvärr ville denna bebis inte följa statistiken att komma några dagar före det, utan stannade istället till 40+6. Vid det laget hade jag ju redan varit otålig några veckor, ätit ananas och färdknäppat utan resultat, ni vet.. Inga tecken på att bebis ville ut.. inga förvärkar eller sammandragningar som kändes annorlunda osv.
Hur som helst fick jag en hinnsvepning av BM på 40+5. Jag var öppen 2 cm men inte helt mogen. Detta var på förmiddagen. Jag fick mensvärk den dagen, en molande värk som höll i sig hela dagen. Gick en promenad efter hinnsvepningen som BM tipsat om men kände inget extra under den promenaden. Inga sammandragningar eller värkar under denna dag, mer än mensvärken. När jag gick och la mig kände jag ändå att chansen var större just inatt än tidigare nätter jag hoppats det skulle starta.. jag var hoppfull, men rädd att bli besviken. Somnade ca 23.
Jag vaknade 03.00, av en sammandragning och kände att jag var kissnödig. Efter toabesöket kände jag en värk, det gjorde inte så ont men jag liksom kände direkt att det var en värk. Oj, tänkte jag.. spännande.. tänk om det kommer en till? Jo, det gjorde det.. 4 minuter senare. Och ytterligare en efter 4 minuter. Tydliga, 1 min långa värkar, men inte så onda. Men eftersom jag hört att det kan gå fort med nummer 2 och att man som omföderska ska åka in med 5 minuter mellan värkarna kändes det ändå som att det var dags att ringa barnvakten som har ca 1 timme hit. Så efter bara 3 värkar ringde vi och hon satte sig och körde direkt. (Tur det.) Värkarna kom regelbundet, 3-4 minuter emellan. Efter en halvtimme gjorde de riktigt ont. De var hela tiden 1 minut långa och kom nu med 3 minuters mellanrum. Slutade klocka här och bara väntade in barnvakten… ringde förlossningen också och sa att vi kommer. Barnvakten dök upp ungefär 04.10 och vi körde direkt. Bilfärden gick bra, inte förrän precis mot slutet kom en hemskt jobbig värk, men den gick ju över snabbt. Sedan tog vi oss in på förlossningen.
04.27 var vi inne på förlossningsrummet och kollade ctg. Strax därefter kollade hon hur öppen jag var, 6 cm denna gång också. Hon undrade om jag öppnade mig snabbt förra gången och jag sa att jag var 6 cm när jag kom in då också och att det sedan tog 4 timmar innan sonen föddes. Då förstod hon att det skulle gå snabbt. Sambon behövde parkera om bilen och barnmorskan släppte iväg honom, men med viss tvekan.. hon anade nog att det kunde gå snabbt det här så hon sa att han måste gå precis nu i så fall. Det gjorde han. Barnmorskorna gick iväg de också, för att skriva in mig. Jag fick 3 hemska värkar under tiden och jag minns att jag tänkte hur sjutton jag skulle orka mig igenom flera timmars värkarbete.. men jag hade fortfarande pauser och jag tittade ut genom fönstret hur solen lyste på trädtopparna.. minns att jag försökte fokusera på att jag mådde så bra i pauserna och att vädret var strålande, det var midsommar och att jag snart skulle ha en bebis i mina armar! 4e värken behövde jag krysta… va? Så kan det ju inte vara tänkte jag.. vid den krystningen gick vattnet, så då slappnade jag av och tänkte att det nog var därför jag kände krystkänslan. Ville dock ringa på BM och berätta att vattnet gått, men upptäcker att larmknappen ramlat ner på golvet. Jaja, de kommer ju när som helst, sambon och barnmorskorna. Då får jag en värk, krystvärk.. känner plötsligt hur det händer grejer med buller och bång… ett huvud som glider ner och nästan ut. Ojdå, nu MÅSTE jag ringa på barnmorskorna. Jag kravlar mig ner efter larmknappen på golvet, med bebisen på väg ut (hjässan redan ute), får tag i den och ringer. Då passar Henrik på att komma in och undrar varför jag ligger halvvägs ut ur sängen. Jag säger snabbt att hon är på väg ut nu och att jag ringt på barnmorskorna. Barnmorskorna kommer in och jag berättar snabbt läget.. de tar av mig trosorna och säger att bebis kommer vid nästa värk.. hjässan är redan ute. Nästa värk kommer efter nån minut och bebisen kommer ut! Och så var det bara klart, lätt som en plätt. 04.47 föddes hon. 20 minuter efter vi kom in. (1 h och 50 min efter att jag vaknade).
3680g och 50 cm.
Jag hade en superbra förlossning. Mådde toppen så fort hon kom ut och vi skrattade allihop åt den där larmknappsincidenten. Jag sprack och fick sy lite även denna gång, men inget som jag har ont av nu efter. Redan efter någon timme mådde jag bättre än vad jag gjorde 1 vecka efter Emils förlossning. Så det var verkligen en helt annan upplevelse den här gången. Vi åkte hem samma dag och njöt av jordgubbstårta med svärföräldrarna.
Tiden nu efteråt går jättebra. Amningen verkar ha kommit igång till och med (fungerade ju inte med Emil) men jag tror det beror på att jag mår så mycket bättre nu + kan vara avslappnad i hemmiljön och kan äta och dricka så mycket som jag vill. Så allt är verkligen bara toppen än så länge
Det var lite lyckliga hälsningar från mig bara... hoppas ni alla andra hade en bra midsommar också!