Har en nu 4 mån liten tjej som är väldigt nyfiken på när vi äter.
Så jag tänkte att hon skulle få prova smaka lite. Jag köpte en burk fruktpuré som hon har fått lite av. Oj vad hon smaskade.
Men undrar nu är det bra att börja med fruktpuré ?
Och hur ofta ska jag ge ?
Jag ammar !!
Ha en bra dag
1
smak portion / fruktpuré ?? Hej !
Har en nu 4 mån liten tjej som är väldigt nyfiken på när vi äter.
Så jag tänkte att hon skulle få prova smaka lite. Jag köpte en burk fruktpuré som hon har fått lite av. Oj vad hon smaskade.
Men undrar nu är det bra att börja med fruktpuré ?
Och hur ofta ska jag ge ?
Jag ammar !!
Jag tycker att det inte finns regler mer än att man ser hur det passar. När man har tid, när barnet har lust och hur barnets mage reagerar. Jag har börjat ge mat vid fyra månader för mina barn för att inte behöva stressa runt ätandet - ju senare de börjar desto viktigare är det att de äter "ordentligt".
I de flesta kulturer ger man tidigt smulor av de vuxnas mat och har ingen skarp gräns mellan mat och amning.
2
Jag tycker att det inte finns regler mer än att man ser hur det passar. När man har tid, när barnet har lust och hur barnets mage reagerar. Jag har börjat ge mat vid fyra månader för mina barn för att inte behöva stressa runt ätandet - ju senare de börjar desto viktigare är det att de äter "ordentligt".
I de flesta kulturer ger man tidigt smulor av de vuxnas mat och har ingen skarp gräns mellan mat och amning.
Enligt de nya rekommendationerna från Livsmedelsverket kan man börja med lite vad som helst i matväg. Tidigare sa man ju att man skulle börja med typ potatis och sedan köra potatis några dagar innan man provade nästa livsmedel. Nu säger man inte så, utan man kan ge vad man tycker och i vilken ordning som man tycker. Man trodde också tidigare att om man gav fruktpure innan tex potatis så skulle barnen aldrig vilja ha potatis utan bara söt frukt. Men det stämmer inte, barn kan utveckla smak för all sorts mat även om det var frukt de fick först. Så ge vad du tycker att du vill att hon ska smaka.
Däremot säger man att för barn som är så små som din 4-6 mån ska bara få pyttesmå mängder av mat, typ som ett kryddmått per gång och inte fulla måltider. Det är för att magen och tarmen kanske inte är fullt utvecklad och kan behöva lite tid att vänja sig vid fast föda.
Så fortsätt du att ge små smakprover av lite allt möjligt och fortsätt att amma precis som vanligt ett tag till. Efter 6 mån kan du börja öka maten till mer av portioner och då börja dra ned på amningen om du vill.
3
Enligt de nya rekommendationerna från Livsmedelsverket kan man börja med lite vad som helst i matväg. Tidigare sa man ju att man skulle börja med typ potatis och sedan köra potatis några dagar innan man provade nästa livsmedel. Nu säger man inte så, utan man kan ge vad man tycker och i vilken ordning som man tycker. Man trodde också tidigare att om man gav fruktpure innan tex potatis så skulle barnen aldrig vilja ha potatis utan bara söt frukt. Men det stämmer inte, barn kan utveckla smak för all sorts mat även om det var frukt de fick först. Så ge vad du tycker att du vill att hon ska smaka.
Däremot säger man att för barn som är så små som din 4-6 mån ska bara få pyttesmå mängder av mat, typ som ett kryddmått per gång och inte fulla måltider. Det är för att magen och tarmen kanske inte är fullt utvecklad och kan behöva lite tid att vänja sig vid fast föda.
Så fortsätt du att ge små smakprover av lite allt möjligt och fortsätt att amma precis som vanligt ett tag till. Efter 6 mån kan du börja öka maten till mer av portioner och då börja dra ned på amningen om du vill.
2003 ändrade de den då kanske 8-10 år gamla rekommendationen om att man skulle börja någon gång mellan 4-6 månader till att man skulle vänta till sex månader, men behöll en "öppning" i formuleringen att om man ändå började innan dess skulle man i alla fall inte börja före fyra månader. Vilket fortfarande tolkades av många som att man borde börja med riktiga smakportioner vid fyra månader...
Så förra året skärpte man därför rekommendationen att om man då ändå börjar före sex månader så ska det inte vara större mängder än ett kryddmått eller så och fortfarande inte före fyra månaders ålder men man kan då ge i stort sett vad som helst.
Två-tre ändringar på närmare tjugo år känns inte så "ständigt" i mina ögon. :-)
5
Hur menar du då, "ständigt"?
2003 ändrade de den då kanske 8-10 år gamla rekommendationen om att man skulle börja någon gång mellan 4-6 månader till att man skulle vänta till sex månader, men behöll en "öppning" i formuleringen att om man ändå började innan dess skulle man i alla fall inte börja före fyra månader. Vilket fortfarande tolkades av många som att man borde börja med riktiga smakportioner vid fyra månader...
Så förra året skärpte man därför rekommendationen att om man då ändå börjar före sex månader så ska det inte vara större mängder än ett kryddmått eller så och fortfarande inte före fyra månaders ålder men man kan då ge i stort sett vad som helst.
Två-tre ändringar på närmare tjugo år känns inte så "ständigt" i mina ögon. :-)
Ny forskning, nya rön, nya kostråd. Är väl egentligen inget konstigt. Vilka råd du väljer att följa är ju upp till dig själv, men tänker du samma om tex glutenintolerans eller diabetes, att det kan kvitta om det kommit ny forskning om något som ändrar råden till dessa grupper?
Många föräldrar vill ha något att förhålla sig till i hur det ska börja mata sina barn, och något behöver BVC att utgå ifrån istället för att varje BVC-sköterska ska famla med egenkomponerade råd (förekommer väl ändå tyvärr) som det inte ligger någon direkt kunskap bakom.
Nu har man istället gått igenom den forskning som finns och lättat på en del råd som tidigare var ganska strikta i onödan medan man behållt en del råd som är mer viktiga och korrekta som tex glutenintroduktion, salt, honung och spenat innan ett års ålder. Det är inte mode, det är forskning och evidens.
6
Ny forskning, nya rön, nya kostråd. Är väl egentligen inget konstigt. Vilka råd du väljer att följa är ju upp till dig själv, men tänker du samma om tex glutenintolerans eller diabetes, att det kan kvitta om det kommit ny forskning om något som ändrar råden till dessa grupper?
Många föräldrar vill ha något att förhålla sig till i hur det ska börja mata sina barn, och något behöver BVC att utgå ifrån istället för att varje BVC-sköterska ska famla med egenkomponerade råd (förekommer väl ändå tyvärr) som det inte ligger någon direkt kunskap bakom.
Nu har man istället gått igenom den forskning som finns och lättat på en del råd som tidigare var ganska strikta i onödan medan man behållt en del råd som är mer viktiga och korrekta som tex glutenintroduktion, salt, honung och spenat innan ett års ålder. Det är inte mode, det är forskning och evidens.
På tjugo år har det varit många olika bud om vad som är rätt och fel och det har varit många undersökningar om ditten och datten och kostråden är fortfarande oklara.
När min dotter född 1994 var baby så skulle man vänta med att införa gluten till ett visst antal sena månader och den generationen har flest glutenintoleranta idag. Det finns många olika exempel som detta inom kostråden - det handlar inte bara om när man ska börja med smakportioner, det handlar även om vem som ska äta vad och när.
Att ändra normerna som du säger till att barnen bara får äta ett kryddmått - hur gör man med barnet som vill ha mer?
Och hur är det att man kan "ge vad som helst"?
7
På tjugo år har det varit många olika bud om vad som är rätt och fel och det har varit många undersökningar om ditten och datten och kostråden är fortfarande oklara.
När min dotter född 1994 var baby så skulle man vänta med att införa gluten till ett visst antal sena månader och den generationen har flest glutenintoleranta idag. Det finns många olika exempel som detta inom kostråden - det handlar inte bara om när man ska börja med smakportioner, det handlar även om vem som ska äta vad och när.
Att ändra normerna som du säger till att barnen bara får äta ett kryddmått - hur gör man med barnet som vill ha mer?
Problemet är att vi ibland får fel information, alltså fel råd i all välmening. Och i forskningens namn. Tyvärr.
Självklart ska det finnas rekommendationer, men i Sverige är det oftast ett slaviskt följande av alla hälsoråd.
Vad gäller gluten kan du se vad jag skrivit ovan om att införa gluten sent och dess konsekvenser.
Själv har jag ett barn med både diabetes och glutenintolerans.
När jag själv var barn fick min mamma andra bra råd i forskningens namn, som att ge vispade råa ägg eller järnmedicin i flytande form som förstörde tänderna. Vi har också haft olika bud om hur spädbarnen ska sova...
8
Problemet är att vi ibland får fel information, alltså fel råd i all välmening. Och i forskningens namn. Tyvärr.
Självklart ska det finnas rekommendationer, men i Sverige är det oftast ett slaviskt följande av alla hälsoråd.
Vad gäller gluten kan du se vad jag skrivit ovan om att införa gluten sent och dess konsekvenser.
Själv har jag ett barn med både diabetes och glutenintolerans.
När jag själv var barn fick min mamma andra bra råd i forskningens namn, som att ge vispade råa ägg eller järnmedicin i flytande form som förstörde tänderna. Vi har också haft olika bud om hur spädbarnen ska sova...
Ja, eftersom forskningen går framåt så ändras ju råd, det kan gälla allt möjligt. Jag vet också om hur råden om glutenintroduktion slog fel och därför har man ändrat rekommendationerna utifrån ny kunskap. Mycket av det som är sanning i dag kommer att förkastas imorgon.
Råd om hygien var väldigt påhoppade när de kom, läkare som gick mellan patienter utan att tvätta händerna - idag vet vi bättre och gör bättre utifrån denna kunskap.
Vad menar du med att det i Sverige är ett slaviskt följande av hälsoråd? Vad baserar du det påståendet på?
9
Ja, eftersom forskningen går framåt så ändras ju råd, det kan gälla allt möjligt. Jag vet också om hur råden om glutenintroduktion slog fel och därför har man ändrat rekommendationerna utifrån ny kunskap. Mycket av det som är sanning i dag kommer att förkastas imorgon.
Råd om hygien var väldigt påhoppade när de kom, läkare som gick mellan patienter utan att tvätta händerna - idag vet vi bättre och gör bättre utifrån denna kunskap.
Vad menar du med att det i Sverige är ett slaviskt följande av hälsoråd? Vad baserar du det påståendet på?
Läs kostråden på slv.se om du vill veta mer. Där finns också forskningen bakom råden.
10
Läs kostråden på slv.se om du vill veta mer. Där finns också forskningen bakom råden.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
