Hur långt innan tänkte ni gå på mammaledighet? Är beräknad till julafton och funderar på att gå till lucia kanske. Har ett skrivbortsarbete som inte är kroppsligt tungt alls. Det är första barnet så jag räknar med att gå över tiden... Låter det som en rimlig tanke eller är jag ute och cyklar helt?
1
Mammaledighet? Hur långt innan tänkte ni gå på mammaledighet? Är beräknad till julafton och funderar på att gå till lucia kanske. Har ett skrivbortsarbete som inte är kroppsligt tungt alls. Det är första barnet så jag räknar med att gå över tiden... Låter det som en rimlig tanke eller är jag ute och cyklar helt?
Jag har tänkt mig något liknande. Är daterad till den 3 december och siktar på att jobba fram till mitten av november i alla fall. Mitt jobb är inte jätteansträngande heller och jag kan ofta planera dagarna så att de inte blir allt för tunga. Sen vet man ju inte hur det blir med foglossningar och hur kroppen hänger med men det är mitt "mål" i alla fall.
2
Hej svejs!
Jag har tänkt mig något liknande. Är daterad till den 3 december och siktar på att jobba fram till mitten av november i alla fall. Mitt jobb är inte jätteansträngande heller och jag kan ofta planera dagarna så att de inte blir allt för tunga. Sen vet man ju inte hur det blir med foglossningar och hur kroppen hänger med men det är mitt "mål" i alla fall.
Jag har BF den 2 januari och räknar oxå med att gå över tiden.
Nu vet jag ju inte hur jag kommer att må men jag vill iallafall sluta jobba i god tid innan BF. Jul och nyår kommer ju såklart som en naturlig ledighet så jag får pussla med kvarvarande semesterdagar och mammadagar.
Tänker mig att jag slutar någon vid mitten av december.
Jag har inte heller ett jätteansträngade jobb och har en jättebra chef som säkerligen kommer avlasta mig vid behov.
3
Jag har BF den 2 januari och räknar oxå med att gå över tiden.
Nu vet jag ju inte hur jag kommer att må men jag vill iallafall sluta jobba i god tid innan BF. Jul och nyår kommer ju såklart som en naturlig ledighet så jag får pussla med kvarvarande semesterdagar och mammadagar.
Tänker mig att jag slutar någon vid mitten av december.
Jag har inte heller ett jätteansträngade jobb och har en jättebra chef som säkerligen kommer avlasta mig vid behov.
Jag har BF 17 december och har sagt till min arbetsgivare att jag kommer gå hem i mitten på november. En hel månad innan jag vet men det finns en förklaring.
Ger man min chef handen så tar han hela armen, han är inte heller speciellt förstående för det här med att skaffa barn och vara föräldrarledig. Sen var jag ganska nära att gå in i väggen i vintras och sedan min arbetsgivare fick reda på att jag var gravid så är min kundgrupp lite mindre än på en vanlig heltid.
Jag tänker att jag ändå får se hur jag mår då när det är en månad kvar, sen har jag möjlighet om jag skulle vilja att jobba hemifrån lite också innan BF om jag skulle känna för det. Kan ju bli jobbigt å bara va hemma å vänta också kan jag tänka mig.
Hur länge tänker ni själva vara föräldralediga?
Hur mycket föräldraledig kommer er partner att vara?
4
Jag har BF 17 december och har sagt till min arbetsgivare att jag kommer gå hem i mitten på november. En hel månad innan jag vet men det finns en förklaring.
Ger man min chef handen så tar han hela armen, han är inte heller speciellt förstående för det här med att skaffa barn och vara föräldrarledig. Sen var jag ganska nära att gå in i väggen i vintras och sedan min arbetsgivare fick reda på att jag var gravid så är min kundgrupp lite mindre än på en vanlig heltid.
Jag tänker att jag ändå får se hur jag mår då när det är en månad kvar, sen har jag möjlighet om jag skulle vilja att jobba hemifrån lite också innan BF om jag skulle känna för det. Kan ju bli jobbigt å bara va hemma å vänta också kan jag tänka mig.
Hur länge tänker ni själva vara föräldralediga?
Hur mycket föräldraledig kommer er partner att vara?
Jag kommer vara föräldraledig så mycket och så länge jag bara kan. Min sambo också.
Kanske låter överoptimistiskt då man hör så många som blir rätt trötta på föräldraledigheten efter ett tag och längtar tillbaks till jobbet... Men jag har svårt att tro att jag kommer göra det, har jobbat alldeles för länge och för mycket de senaste åren för att jag längta tillbaks till jobbet...men det är såklart svårt att veta nu hur allt kommer att bli och hur man känner...
5
Jag kommer vara föräldraledig så mycket och så länge jag bara kan. Min sambo också.
Kanske låter överoptimistiskt då man hör så många som blir rätt trötta på föräldraledigheten efter ett tag och längtar tillbaks till jobbet... Men jag har svårt att tro att jag kommer göra det, har jobbat alldeles för länge och för mycket de senaste åren för att jag längta tillbaks till jobbet...men det är såklart svårt att veta nu hur allt kommer att bli och hur man känner...
Usch vad trist med en oförstående chef. Finns tyvärr rätt många som inte har förståelse för det där med föräldraledighet och att skaffa barn och allt vad det innebär med vab och inskolning etc. Själv pratade jag med min chef häromdagen och det visade sig att de inte räknade med att jag ska göra så mycket mer än färdigställa projektet jag är på just nu (ska vara färdigt till sista oktober). Själv har jag tur som har haft yngre chefer som själva har barn i skolåldern och är väldigt tacksam för det stöd jag fått från dem.
Angående föräldraledighet så var min första idé att börja jobba lite smått efter semestern nästa år för att få tillbaka lite av det sociala med jobbet men att då kanske bara jobba 2 dagar i veckan om det var möjligt. Sen kom pappan till barnet och berättade att han troligen åker på utlandstjänst i september och kommer vara borta i tre-fyra månader och jag har därför fått börja ställa in mig på att få gå hemma lite över ett år i stället. :P Känner mig lite kluven till det med tanke på att min största rädsla är att bli "isolerad", tappa bort mig själv och "inte vara mer än mamma". Hoppas ni förstår mig rätt när jag skriver så. Har tyvärr sett många väninnor som helt prioriterar bort sig själva när de blir mammor och därefter blir deprimerade på grund av det. Samtidigt ser jag ju fram emot att vara mammaledig och längtar efter att få se det lilla barnet växa och utvecklas och lära känna det ordentligt. Kluven som sagt... :P
Själv då? Hur tänker ni kring föräldraledigheten?
6
Usch vad trist med en oförstående chef. Finns tyvärr rätt många som inte har förståelse för det där med föräldraledighet och att skaffa barn och allt vad det innebär med vab och inskolning etc. Själv pratade jag med min chef häromdagen och det visade sig att de inte räknade med att jag ska göra så mycket mer än färdigställa projektet jag är på just nu (ska vara färdigt till sista oktober). Själv har jag tur som har haft yngre chefer som själva har barn i skolåldern och är väldigt tacksam för det stöd jag fått från dem.
Angående föräldraledighet så var min första idé att börja jobba lite smått efter semestern nästa år för att få tillbaka lite av det sociala med jobbet men att då kanske bara jobba 2 dagar i veckan om det var möjligt. Sen kom pappan till barnet och berättade att han troligen åker på utlandstjänst i september och kommer vara borta i tre-fyra månader och jag har därför fått börja ställa in mig på att få gå hemma lite över ett år i stället. :P Känner mig lite kluven till det med tanke på att min största rädsla är att bli "isolerad", tappa bort mig själv och "inte vara mer än mamma". Hoppas ni förstår mig rätt när jag skriver så. Har tyvärr sett många väninnor som helt prioriterar bort sig själva när de blir mammor och därefter blir deprimerade på grund av det. Samtidigt ser jag ju fram emot att vara mammaledig och längtar efter att få se det lilla barnet växa och utvecklas och lära känna det ordentligt. Kluven som sagt... :P
Själv då? Hur tänker ni kring föräldraledigheten?
Ibland blir man förvånad över hur idiotiska chefer det finns där ute... i det korrekta jämställda sverige är det ju konstigt att de inte sållats bort typ.
Du har självklart en poäng där med att "bli isolerad", jag förstår hur du menar... man vill inte tappa sin identitet, sitt jobb och sin plats där... men kanske får man se det i ett större perspektiv, ett år av hela ens yrkesliv kanske inte är så mycket ändå... fast det är ju en annan sak om man fött fyra barn på raken...
Min mamma, som fött fem barn, säger alltid att hon aldrig ångrat en sekund av att hon la så mycket tid och energi och kärlek på oss barn. Skulle hon göra om det skulle om säkert lägga mer tid. Och hon har ändå hunnit jobba en hel del efter "barnaåren".
7
Ibland blir man förvånad över hur idiotiska chefer det finns där ute... i det korrekta jämställda sverige är det ju konstigt att de inte sållats bort typ.
Du har självklart en poäng där med att "bli isolerad", jag förstår hur du menar... man vill inte tappa sin identitet, sitt jobb och sin plats där... men kanske får man se det i ett större perspektiv, ett år av hela ens yrkesliv kanske inte är så mycket ändå... fast det är ju en annan sak om man fött fyra barn på raken...
Min mamma, som fött fem barn, säger alltid att hon aldrig ångrat en sekund av att hon la så mycket tid och energi och kärlek på oss barn. Skulle hon göra om det skulle om säkert lägga mer tid. Och hon har ändå hunnit jobba en hel del efter "barnaåren".
Oftast kan jag koppla bort att min chef är som han är och koncentrera mig på mitt jobb och min kundgrupp istället. Jag har en mycket fin kundgrupp som jag har bra kontakt med och har "uppfostrat" väl sedan jag började på detta jobb för snart 4 år sedan. Därav vill jag gärna behålla så många av dessa kunder som möjligt och då kan jag av förklarliga skäl inte vara hemma hur länge som helst heller.
Jag känner också lite som KattisP med det här att "tappa bort sig själv" och "inte vara mer än mamma".
Men framförallt tycker jag också att min sambo har ju lika stor rätt att vara hemma som vad jag har OCH samma sak med barnet som har lika stor rätt att bygga upp sin relation till sin pappa som till sin mamma.
Jag har därmed tänkt vara hemma ca 10-11 månader nånting och sedan får min sambo ta över föräldraledigheten och var hemma nånting sånt också och sen skola in till nästa höst kanske. Men sånt får man ju se senare.
8
Oftast kan jag koppla bort att min chef är som han är och koncentrera mig på mitt jobb och min kundgrupp istället. Jag har en mycket fin kundgrupp som jag har bra kontakt med och har "uppfostrat" väl sedan jag började på detta jobb för snart 4 år sedan. Därav vill jag gärna behålla så många av dessa kunder som möjligt och då kan jag av förklarliga skäl inte vara hemma hur länge som helst heller.
Jag känner också lite som KattisP med det här att "tappa bort sig själv" och "inte vara mer än mamma".
Men framförallt tycker jag också att min sambo har ju lika stor rätt att vara hemma som vad jag har OCH samma sak med barnet som har lika stor rätt att bygga upp sin relation till sin pappa som till sin mamma.
Jag har därmed tänkt vara hemma ca 10-11 månader nånting och sedan får min sambo ta över föräldraledigheten och var hemma nånting sånt också och sen skola in till nästa höst kanske. Men sånt får man ju se senare.
Jag själv är beräknad till den 31/12 och tänker ansöka om graviditetspenning eftersom mitt arbete kräver hög stresstolerans och är fysiskt belastande. Alltså jag kommer isf endast arbeta tom okt. Jag kan inte riktigt se mig själv gå med stor mage på mitt arbete under nov-dec. Kan bara hoppas att jag blir beviljad av fsk. Enl chefen bör det inte vara något problem att få igenom ansökan. Sen blir det nog lång föräldraledighet eftersom jag tar ut större delen av dagarna. Sambon arbetar hemifrån och kommer ändå att vara runt barnet väldigt mycket. Frågan är... står vi ut att vara runt varandra under så lång tid Så som det ser ut just så blir det nog ett barn till kort efter det första så... jag hinner kanske inte återgå till arbetet innan det är dags igen.
Jag ser det inte som ett problem att gå hemma en längre tid. Har sett fram emot moderskapet under flera år och vill gärna spendera min tid med att betrygga mina barns tillvaro så gott jag kan men... jag vet också hur viktig den sociala gemenskapen är och vikten av att utvecklas professionellt med de dagliga utmaningarna på jobbet så... jag kanske också tröttnar på att vara hemma så mycket under ledigheten. Svårt att säga på förhand. Vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Vet inte vilka utmaningar man kommer utsättas för men ser mig själv som en tuffing som klarar det mesta så jag är inte direkt orolig. Önskar bara att jag får ett fullt friskt barn.
9
Jag själv är beräknad till den 31/12 och tänker ansöka om graviditetspenning eftersom mitt arbete kräver hög stresstolerans och är fysiskt belastande. Alltså jag kommer isf endast arbeta tom okt. Jag kan inte riktigt se mig själv gå med stor mage på mitt arbete under nov-dec. Kan bara hoppas att jag blir beviljad av fsk. Enl chefen bör det inte vara något problem att få igenom ansökan. Sen blir det nog lång föräldraledighet eftersom jag tar ut större delen av dagarna. Sambon arbetar hemifrån och kommer ändå att vara runt barnet väldigt mycket. Frågan är... står vi ut att vara runt varandra under så lång tid Så som det ser ut just så blir det nog ett barn till kort efter det första så... jag hinner kanske inte återgå till arbetet innan det är dags igen.
Jag ser det inte som ett problem att gå hemma en längre tid. Har sett fram emot moderskapet under flera år och vill gärna spendera min tid med att betrygga mina barns tillvaro så gott jag kan men... jag vet också hur viktig den sociala gemenskapen är och vikten av att utvecklas professionellt med de dagliga utmaningarna på jobbet så... jag kanske också tröttnar på att vara hemma så mycket under ledigheten. Svårt att säga på förhand. Vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Vet inte vilka utmaningar man kommer utsättas för men ser mig själv som en tuffing som klarar det mesta så jag är inte direkt orolig. Önskar bara att jag får ett fullt friskt barn.
Jag ser det inte som ett problem att gå hemma en längre tid. Har sett fram emot moderskapet under flera år och vill gärna spendera min tid med att betrygga mina barns tillvaro så gott jag kan men... jag vet också hur viktig den sociala gemenskapen är och vikten av att utvecklas professionellt med de dagliga utmaningarna på jobbet så... jag kanske också tröttnar på att vara hemma så mycket under ledigheten. Svårt att säga på förhand. Vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Vet inte vilka utmaningar man kommer utsättas för men ser mig själv som en tuffing som klarar det mesta så jag är inte direkt orolig. Önskar bara att jag får ett fullt friskt barn.
Instämmer där, även jag har på ett sätt sett fram emot moderskapet under en lång tid. Det är inte så att jag längtat efter och velat ha barn i så många år, men när vi väl bestämde oss och både jag och sambon kände oss redo att ta det steget (vi har varit tillsammans i tio år), så blev den här "moderskapslängtan" plötsligt väldigt stark på en gång, det kändes liksom så rätt, nu är det min tur liksom (när alla våra kompisar fått barn för längesen).
Sen har jag som sagt först pluggat (4 år) sen jobbat (8 år) så länge nu att arbetslivet inte känns direkt nytt.
Självklart håller jag med om att den sociala biten och den yrkesmässiga biten är viktig, men det är som du säger, svårt att säga på förhand hur allt kommer bli.
Ett friskt barn står såklart långt över allting annat på listan!
10
Ursprungligen postat av mama1212
Jag ser det inte som ett problem att gå hemma en längre tid. Har sett fram emot moderskapet under flera år och vill gärna spendera min tid med att betrygga mina barns tillvaro så gott jag kan men... jag vet också hur viktig den sociala gemenskapen är och vikten av att utvecklas professionellt med de dagliga utmaningarna på jobbet så... jag kanske också tröttnar på att vara hemma så mycket under ledigheten. Svårt att säga på förhand. Vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Vet inte vilka utmaningar man kommer utsättas för men ser mig själv som en tuffing som klarar det mesta så jag är inte direkt orolig. Önskar bara att jag får ett fullt friskt barn.
Instämmer där, även jag har på ett sätt sett fram emot moderskapet under en lång tid. Det är inte så att jag längtat efter och velat ha barn i så många år, men när vi väl bestämde oss och både jag och sambon kände oss redo att ta det steget (vi har varit tillsammans i tio år), så blev den här "moderskapslängtan" plötsligt väldigt stark på en gång, det kändes liksom så rätt, nu är det min tur liksom (när alla våra kompisar fått barn för längesen).
Sen har jag som sagt först pluggat (4 år) sen jobbat (8 år) så länge nu att arbetslivet inte känns direkt nytt.
Självklart håller jag med om att den sociala biten och den yrkesmässiga biten är viktig, men det är som du säger, svårt att säga på förhand hur allt kommer bli.
Ett friskt barn står såklart långt över allting annat på listan!
Vi har bara pratat lite löst om fördelningen av ledigheten, men troligen blir det så att jag tar den första och längre tiden och mannen tar ett par månader + inskolningen sen. Han har ett jobb som gör det svårt att vara borta under längre perioder mm, sticker inte under stol med att han dessutom har den klart större inkomsten.
Har också funderat på det här med att gå från att vara en egen person och riskera att förvandlas till bara någons mamma, har tyvärr sett det hända flera gånger. Har som tur är många mammalediga väninnor samtidigt och bor väldigt centralt och många jobbar i närheten så jag räknar med att äta mycket lunch med mina vänner om inte annat.
11
Vi har bara pratat lite löst om fördelningen av ledigheten, men troligen blir det så att jag tar den första och längre tiden och mannen tar ett par månader + inskolningen sen. Han har ett jobb som gör det svårt att vara borta under längre perioder mm, sticker inte under stol med att han dessutom har den klart större inkomsten.
Har också funderat på det här med att gå från att vara en egen person och riskera att förvandlas till bara någons mamma, har tyvärr sett det hända flera gånger. Har som tur är många mammalediga väninnor samtidigt och bor väldigt centralt och många jobbar i närheten så jag räknar med att äta mycket lunch med mina vänner om inte annat.
Är beräknad till julafton jag med Min syster födde 2 veckor tidigare och jag hörde att det kan bli så för mig också då. Jag jobbar natt och utseende spelar en viktig roll på mitt jobb, därför tänkte jag gå på mammaledighet senast början av oktober. Eventuellt tidigare beroende på hur jag ser ut. Tänkte stanna hemma i ca 4 månader och återgå till jobbet, ca 2 nätter/vecka (förhoppningsvis har jag fått tillbaka min kropp då ) Jag jobbar nätter och min kille dagar så det borde gå ihop
13
Är beräknad till julafton jag med Min syster födde 2 veckor tidigare och jag hörde att det kan bli så för mig också då. Jag jobbar natt och utseende spelar en viktig roll på mitt jobb, därför tänkte jag gå på mammaledighet senast början av oktober. Eventuellt tidigare beroende på hur jag ser ut. Tänkte stanna hemma i ca 4 månader och återgå till jobbet, ca 2 nätter/vecka (förhoppningsvis har jag fått tillbaka min kropp då ) Jag jobbar nätter och min kille dagar så det borde gå ihop
Jag är beräknad till den 3/12 och tror bestämt jag som längst jobbar till ca 2 veckor innan.
Men, jag har ett ganska så tungt ståendes jobb med långa dagar så det är fullt möjligt att det inte kommer att funka så länge. Men det är i alla fall planen =)
Sen skall jag vara hemma i ca 13 månader så jag hinner skola in liten på dagis innan jag börjar jobba heltid igen. Tror jag!
Som sagt e det ju svårt att veta nu hur allt går och känns då! =)
15
Jag är beräknad till den 3/12 och tror bestämt jag som längst jobbar till ca 2 veckor innan.
Men, jag har ett ganska så tungt ståendes jobb med långa dagar så det är fullt möjligt att det inte kommer att funka så länge. Men det är i alla fall planen =)
Sen skall jag vara hemma i ca 13 månader så jag hinner skola in liten på dagis innan jag börjar jobba heltid igen. Tror jag!
Som sagt e det ju svårt att veta nu hur allt går och känns då! =)
Jag är beräknad till 30 dec. Arbetar som fsk-lärare på en 1-5-årsavdelning och har själv en son på 2,5 år och en dotter på 4,5 år så jag få se vad som orkas med och hur påtaglig foglossningen blir emot slutet. Jag har inte börjat fundera riktigt på det än....men skulle nog kanske vilja gå hemma från v. 37+0 när Pärlan ändå räknas som fullgången och kan komma när som. Trodde jag skulle gå över 2 veckor när jag väntade 1:a barnet men hon kom nästan 2 v innan BF. Jag skulle gärna vilja ha någon eller några veckors "lugn" innan förlossningen. Vet också hur den där "boa-effekten" sätter in mot slutet och då är det härligt att kunna gå hemma och ha tid till att fixa lite innan bebis bestämmer sig för att komma ut för sen blir där inte mycket gjort!
17
Jag är beräknad till 30 dec. Arbetar som fsk-lärare på en 1-5-årsavdelning och har själv en son på 2,5 år och en dotter på 4,5 år så jag få se vad som orkas med och hur påtaglig foglossningen blir emot slutet. Jag har inte börjat fundera riktigt på det än....men skulle nog kanske vilja gå hemma från v. 37+0 när Pärlan ändå räknas som fullgången och kan komma när som. Trodde jag skulle gå över 2 veckor när jag väntade 1:a barnet men hon kom nästan 2 v innan BF. Jag skulle gärna vilja ha någon eller några veckors "lugn" innan förlossningen. Vet också hur den där "boa-effekten" sätter in mot slutet och då är det härligt att kunna gå hemma och ha tid till att fixa lite innan bebis bestämmer sig för att komma ut för sen blir där inte mycket gjort!
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Ursprungligen postat av mama1212
