Jobbigt, mår verkligen skit...
Känsliga snack
  1. Medlem sedan
    Aug 2011
    #1

    Jobbigt, mår verkligen skit...

    Ja, verkligen, verkligen skit. Nere på botten just nu, orkar inte, vill inte, kämpar för att få näsan över ytan igen.

    Blev för en knapp månad sedan utsatt för en våldtäkt, det har tagit mig hela den här tiden att erkänna att det var det. Får panikångest för ingenting, stora sammanhang är bara att glömma, sex inte att tänka på, killar är farliga, osv... Det bara snurrar i skallen, psykog, mor, vän(B) , alla är stöttande. Men när det nu gått en tid är det som om, " jamen, det är ju ändå en månad sedan, nu måste det väl vara bra?". Utan B och psykolog skulle jag gå under.

    Nu till stora problemet, litar inte på någon, får ångest i stora sociala sammanhang, bryter ihop om någon kommer bakifrån och överraskar mig. Jag ska flytta nu i september, med B till ny stad för att studera. Då ingår tyvärr även nollning, stora konvent, invigningar, fester och dyl. Har försökt att byta universitet, men det går inte. Håller på att bryta ihop totalt. Orkar inte det här, vill inte göra någonting, bara dra täcket över huvudet och få tiden att backa och få allt ogjort. Få mig att inte följa med honom hem, inte lita på folk... Usch, enda anledningen var för att "hämnas" på mitt ex för att han var otrogen... Vill få backa tiden och få mig att skärpa mig, inse att det faktiskt KAN hända... Ingen polisanmälan har jag gjort heller. Känner mig svag, äcklig, fjantig, dum, det är mitt fel...

    Blir tokig snart, hjälp! Oj vad långt det blev, hoppas ni orkade läsa såhär långt...
  2. 1
    Jobbigt, mår verkligen skit... Ja, verkligen, verkligen skit. Nere på botten just nu, orkar inte, vill inte, kämpar för att få näsan över ytan igen.

    Blev för en knapp månad sedan utsatt för en våldtäkt, det har tagit mig hela den här tiden att erkänna att det var det. Får panikångest för ingenting, stora sammanhang är bara att glömma, sex inte att tänka på, killar är farliga, osv... Det bara snurrar i skallen, psykog, mor, vän(B) , alla är stöttande. Men när det nu gått en tid är det som om, " jamen, det är ju ändå en månad sedan, nu måste det väl vara bra?". Utan B och psykolog skulle jag gå under.

    Nu till stora problemet, litar inte på någon, får ångest i stora sociala sammanhang, bryter ihop om någon kommer bakifrån och överraskar mig. Jag ska flytta nu i september, med B till ny stad för att studera. Då ingår tyvärr även nollning, stora konvent, invigningar, fester och dyl. Har försökt att byta universitet, men det går inte. Håller på att bryta ihop totalt. Orkar inte det här, vill inte göra någonting, bara dra täcket över huvudet och få tiden att backa och få allt ogjort. Få mig att inte följa med honom hem, inte lita på folk... Usch, enda anledningen var för att "hämnas" på mitt ex för att han var otrogen... Vill få backa tiden och få mig att skärpa mig, inse att det faktiskt KAN hända... Ingen polisanmälan har jag gjort heller. Känner mig svag, äcklig, fjantig, dum, det är mitt fel...

    Blir tokig snart, hjälp! Oj vad långt det blev, hoppas ni orkade läsa såhär långt...
  3. Medlem sedan
    Jan 2001
    #2
    Jag är verkligen ingen expert, så ta mitt svar som det är, bara en reflektion från en amatör. Mitt intryck är att du behöver lugn och ro och få bearbeta detta trauma. Gör en polisanmälan, jag tror du kommer att må bättre då. Har du kontakt med en psykolog, så prata med henne/honom! Hoppas du hittar någon att få mer stöd av. Kram.
  4. 2
    Jag är verkligen ingen expert, så ta mitt svar som det är, bara en reflektion från en amatör. Mitt intryck är att du behöver lugn och ro och få bearbeta detta trauma. Gör en polisanmälan, jag tror du kommer att må bättre då. Har du kontakt med en psykolog, så prata med henne/honom! Hoppas du hittar någon att få mer stöd av. Kram.
  5. Liz*
    #3
    Ge dig själv mer tid och ta det lugnt. Kramar.
  6. 3
    Ge dig själv mer tid och ta det lugnt. Kramar.
  7. Medlem sedan
    Aug 2011
    #4
    Största problemet känner jag är att det inte finns mer tid, ska flytta i helgen, börja plugga nästa måndag... Det staplas på hög allt det jag "borde" göra.
    Går till en psykolog, men måste nu byta i och med flytten, måste berätta allt igen trots stora tillitsproblem jag har nu. Det är därför jag drar mig för att gå till polisen också. Tack för ert stöd.
    Kram
  8. 4
    Största problemet känner jag är att det inte finns mer tid, ska flytta i helgen, börja plugga nästa måndag... Det staplas på hög allt det jag "borde" göra.
    Går till en psykolog, men måste nu byta i och med flytten, måste berätta allt igen trots stora tillitsproblem jag har nu. Det är därför jag drar mig för att gå till polisen också. Tack för ert stöd.
    Kram
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar