Idag bekräftades det på vul att det inte finns något foster. Nu väntar medicin för att stöta ut hinnsäcken mm. Det är vårt tredje mf på ett år.
Sorgen är stor och tung. Kommentaren "ni vet i alla fall att ni kan bli med barn" känns inte betryggande alls längre.
Jag upplever att det inte finns en naturlig plats för min sorg. Det finns ingen grav, det är som att det aldrig riktigt räknats eftersom det tog slut så fort. Att jag sörjer spruckna förhoppningar och inte ett barn. Det är kanske delvis sant. Men jag älskade redan det liv som växte i mig.
Jag vet inte om nån känner igen sig, men det är så här jag känner det nu, första dagen i sorgen. Kram till alla er andra som också sörjer eller sörjt. <3
1
Ofostrig graviditet Idag bekräftades det på vul att det inte finns något foster. Nu väntar medicin för att stöta ut hinnsäcken mm. Det är vårt tredje mf på ett år.
Sorgen är stor och tung. Kommentaren "ni vet i alla fall att ni kan bli med barn" känns inte betryggande alls längre.
Jag upplever att det inte finns en naturlig plats för min sorg. Det finns ingen grav, det är som att det aldrig riktigt räknats eftersom det tog slut så fort. Att jag sörjer spruckna förhoppningar och inte ett barn. Det är kanske delvis sant. Men jag älskade redan det liv som växte i mig.
Jag vet inte om nån känner igen sig, men det är så här jag känner det nu, första dagen i sorgen. Kram till alla er andra som också sörjer eller sörjt. <3
Det bekräftades efter flera ultraljud/vul och blodprov att graviditeten inte skulle kunna fortsätta och att det inte heller fanns något foster. Håller med om hur du beskriver sorgen, trots allt så är det ju en oerhörd stor sorg. Jag älskade också det blivande lilla livet och man hann ju tänka och fundera en hel del på de här veckorna.
Kram till er och alla andra som sörjer/har sörjt <3
2
Samma sak för mig
Det bekräftades efter flera ultraljud/vul och blodprov att graviditeten inte skulle kunna fortsätta och att det inte heller fanns något foster. Håller med om hur du beskriver sorgen, trots allt så är det ju en oerhörd stor sorg. Jag älskade också det blivande lilla livet och man hann ju tänka och fundera en hel del på de här veckorna.
Kram till er och alla andra som sörjer/har sörjt <3
Jag beklagar, så oerhört tufft att gå igenom tre missfall på ett år. Har ni barn sedan innan?
Min erfarenhet skiljer sig något från dina, jag fick ett missfall i v 15 i somras, mitt hittills enda och förhoppningsvis sista, men jag känner igen mig i dina tankar. När man får det där pluset blir det man väntar ett barn, hur litet det än må vara och man måste få sörja det som inte blev. Jag har haft en hel del komplikationer så mycket av min kraft har gått åt till att läka fysiskt, men nu, drygt tre månader senare är min kropp äntligen normal och det känns som det mentala nu behöver sin tid att läka.
Det är skit med missfall, apjobbigt och så dränerande och jag hoppas att du fyllt din kvot nu.
Kram!
3
Jag beklagar, så oerhört tufft att gå igenom tre missfall på ett år. Har ni barn sedan innan?
Min erfarenhet skiljer sig något från dina, jag fick ett missfall i v 15 i somras, mitt hittills enda och förhoppningsvis sista, men jag känner igen mig i dina tankar. När man får det där pluset blir det man väntar ett barn, hur litet det än må vara och man måste få sörja det som inte blev. Jag har haft en hel del komplikationer så mycket av min kraft har gått åt till att läka fysiskt, men nu, drygt tre månader senare är min kropp äntligen normal och det känns som det mentala nu behöver sin tid att läka.
Det är skit med missfall, apjobbigt och så dränerande och jag hoppas att du fyllt din kvot nu.
Vi har inga barn sen innan, och vi längtar efter att få bli en familj.
Igår tog jag de starka tabletterna, och kroppen stötte ut hinnsäck och moderkaka. Så ont har jag aldrig haft, så jobbigt. Ett naturligt missfall är definitivt skonsammare med tanke på smärtan.
Idag känns livet mindre tungt. En dag i taget, och mycket kärlek så ska vi orka det här också. <3
4
Vi har inga barn sen innan, och vi längtar efter att få bli en familj.
Igår tog jag de starka tabletterna, och kroppen stötte ut hinnsäck och moderkaka. Så ont har jag aldrig haft, så jobbigt. Ett naturligt missfall är definitivt skonsammare med tanke på smärtan.
Idag känns livet mindre tungt. En dag i taget, och mycket kärlek så ska vi orka det här också. <3
förstår precis hur du mår, mitt tredje missfall här med, så himla jobbigt, önskar alla oss att vi snart lyckas bli gravida och att vi får bebisen vi så mkt önskar! kram
5
förstår precis hur du mår, mitt tredje missfall här med, så himla jobbigt, önskar alla oss att vi snart lyckas bli gravida och att vi får bebisen vi så mkt önskar! kram
Förstår känslan precis. Klart man sörjer barnet som aldrig kom, hur litet det än var.
Många kramar ♥
6
Förstår känslan precis. Klart man sörjer barnet som aldrig kom, hur litet det än var.
Många kramar ♥
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
