Faan! :'(

[Cajjmama]

Igår åkte jag och min sambo upp till gynakuten efter att ha rådfrågat sjukvårdsupplysning. Hade lite blödningar, men var först inte så rädd då jag vet att det kan förekomma och att jag har haft det alldeles i början av graviditeten.

Men då smärtorna ökade liksom mängden på blodet, så kände jag på mig att det var något som inte stod rätt till. När jag väl lämnade ett u-prov så var det bara blod, massa blod
Läkaren konstaterade sen att det fanns inget hjärta längre som slog, och vid första vul så var fostret ca 3mm, nu var den 3,06 cirka inte växt speciellt mycket på 2-3 veckor...

Gråter om vartannat, sen försöker jag vara stark, men det är inte hållbart längre en kanske max en timme. Har dumma tankar, och smärtan gör det inte lättare heller.
Suttit i duschen i nästan en timme, skönt med värme samtidigt som jag blir alldeles totalt förstörd.

Visst, skönt att det hände nu och inte senare. Även om man pratar om det så är det ändå jäkligt jobbigt!!

Men hoppet finns kvar, ska bara sörja färdigt först!

[Inndra]

Smärtan är obeskrivlig. Låt det ta tid och tillåt dig själv att sörja.
Gråt när det behövs och håll det inte inom dig! Prata, prata, prata om det känns rätt. Det är en sorg som måste bearbetas.

Jag fick ett sent missfall i somras, 12 juli och mitt liv går fortfarande upp och ner. Ibland känns det ok, när jag är förnuftig. Sen kommer vissa perioder när sorgen fullkomligt sköljer över mig.

Det finns inga ord som kan minska din sorg. Ta hand om dig!
Kram

[-Catharina-]

Gråt, skrik... gör vad du behöver. Sorgen är din & sorg tar sig uttryck på olika sätt för alla människor.
Smärtan är obeskrivlig. Jag har också haft dumma tankar. Funderat på om jag gjort något fel, som orsakade bebisens död. Jag som inte röker eller dricker, som tänkte på vad jag åt och motionerade. Men ändå - kanske jag kunde gjort något annorlunda. Varför skulle bebisen annars dö i v.10?

Men självklart är det inte så. Det är INTE vårat fel.

Ge sorgen tid. Se till att läka i kropp och själ. Du kommer att bli gravid igen, och du kommer att få ditt efterlängtade barn!

Kram!

[Fru M]

Jag beklagar, det är skit när det inte går vägen.

Kram!