Sitter på jobbet och kan inte fokusera för fem öre... Sitter bara och tänker, oroar mig och funderar... Vill nog mest bara skriva av mig då det bubblar över i huvudet! Ovissheten är klart värst!
Jag och min sambo har försökt sedan i juli/augusti att bli föräldrar men utan framgång. Detta har jag mått väldigt dåligt över (ja jag vet att allt har sin tid men ändå...) och nu sitter jag här med en mens som inte dykt upp och som alltid annars brukar vara punktlig till tusen. Jag brukar ha 29 dagar i min cykel och nu är jag inne på 32. Det är inte många dagar att hurra för jag vet men när man vanligtvis har en punktlig mens så blir man nojjig värre samtidigt som jag tycker mig ha haft dov mensvärk sedan i fredags (tisdag idag). Letar tecken som en tok men kan just inte se några mer än att brösten är tokömma, vilket de är annars också i pms-tider :/ Vad gäller pms så brukar jag ha riktigt djupa svackor dessa dagar men både jag och min sambo har reagerat på att jag ville ju faktiskt fortsätta leva när jag 'borde haft' pms-besvären som mest.
Har sagt till mig själv att jag får hålla ut till tors-fre och har inte mensen dykt upp då, då kanske jag har mer fog för mina funderingar! Vågar inte riktigt heller ta ett test just än, utifall mensen är försenad för att jag känner efter för mycket. Till å med så att jag är rädd för att få ner detta på print för tänk om den dyker upp då... Ja skrockfull är mitt andra namn :/
Vet inte vad jag vill säga utan mest bara skriva av mig! Någon som har någon idé på hur man kan tackla den här ovissheten och väntan!?
1
Som en endaste berg - å dalbana Sitter på jobbet och kan inte fokusera för fem öre... Sitter bara och tänker, oroar mig och funderar... Vill nog mest bara skriva av mig då det bubblar över i huvudet! Ovissheten är klart värst!
Jag och min sambo har försökt sedan i juli/augusti att bli föräldrar men utan framgång. Detta har jag mått väldigt dåligt över (ja jag vet att allt har sin tid men ändå...) och nu sitter jag här med en mens som inte dykt upp och som alltid annars brukar vara punktlig till tusen. Jag brukar ha 29 dagar i min cykel och nu är jag inne på 32. Det är inte många dagar att hurra för jag vet men när man vanligtvis har en punktlig mens så blir man nojjig värre samtidigt som jag tycker mig ha haft dov mensvärk sedan i fredags (tisdag idag). Letar tecken som en tok men kan just inte se några mer än att brösten är tokömma, vilket de är annars också i pms-tider :/ Vad gäller pms så brukar jag ha riktigt djupa svackor dessa dagar men både jag och min sambo har reagerat på att jag ville ju faktiskt fortsätta leva när jag 'borde haft' pms-besvären som mest.
Har sagt till mig själv att jag får hålla ut till tors-fre och har inte mensen dykt upp då, då kanske jag har mer fog för mina funderingar! Vågar inte riktigt heller ta ett test just än, utifall mensen är försenad för att jag känner efter för mycket. Till å med så att jag är rädd för att få ner detta på print för tänk om den dyker upp då... Ja skrockfull är mitt andra namn :/
Vet inte vad jag vill säga utan mest bara skriva av mig! Någon som har någon idé på hur man kan tackla den här ovissheten och väntan!?
Ta ett test Molande värk är alltid det jag kännt av och tokont i brösten. O så har det kännts vid alla mina tre graviditeter. Så testa Håller tummarna för er!
2
Ta ett test Molande värk är alltid det jag kännt av och tokont i brösten. O så har det kännts vid alla mina tre graviditeter. Så testa Håller tummarna för er!
Ja jag har fortfarande inte fått nån mens och nu tycker jag mig känna mig lite illamående då jag ätit de senaste gångerna och för att inte tala om att frysa ena stunden och bli varm andra... Fast kanske man bara håller på å bli sjuk!? Snacka om att tolka ALLT...
Vi har sagt att om inte mensen har dykt upp på lördagmorgon så tar vi testet men jag har bara idag börjat våga tro lite mera på att det kanske är vår tur nu
TACK för peppen och håll alla tummar och tår du kan!
3
Ja jag har fortfarande inte fått nån mens och nu tycker jag mig känna mig lite illamående då jag ätit de senaste gångerna och för att inte tala om att frysa ena stunden och bli varm andra... Fast kanske man bara håller på å bli sjuk!? Snacka om att tolka ALLT...
Vi har sagt att om inte mensen har dykt upp på lördagmorgon så tar vi testet men jag har bara idag börjat våga tro lite mera på att det kanske är vår tur nu
TACK för peppen och håll alla tummar och tår du kan!
Det gick vägen så du kan släppa nu! Ska på hälsosamtal på fredag och har fått inskrivningsdatum till den 18 december... Fattar just ingenting! Tog ett test i lördags och det gick inte att missta att det var positivt... För att vara på den säkra sidan gjorde vi ett till i morse och lika positivt var det! Hur ska man kunna hålla tyst nu!?
5
Det gick vägen så du kan släppa nu! Ska på hälsosamtal på fredag och har fått inskrivningsdatum till den 18 december... Fattar just ingenting! Tog ett test i lördags och det gick inte att missta att det var positivt... För att vara på den säkra sidan gjorde vi ett till i morse och lika positivt var det! Hur ska man kunna hålla tyst nu!?
Åhhh så roligt! Vad uppriktigt GLAD jag blir för Er skull! Så härligt Jag trodde väl det, lät precis som jag brukar känna det när jag är gravid Jippie! Stort lycka till! KRAM (ja, det är svårt att hålla tyst, men lite mysigt med att gå med en egen liten hemlighet!)
6
Åhhh så roligt! Vad uppriktigt GLAD jag blir för Er skull! Så härligt Jag trodde väl det, lät precis som jag brukar känna det när jag är gravid Jippie! Stort lycka till! KRAM (ja, det är svårt att hålla tyst, men lite mysigt med att gå med en egen liten hemlighet!)
Det är lite som att världen har förändrats på en dag och fokuset har heeeelt skiftat Har klurat lite på det där när och hur man ska berätta och för vilka... Igår fick sambons bästa vän och min bästa vän reda på det och till helgen får våra föräldrar veta... Kan ju tyckas som tidigt men då jag mår illa och inte är riktigt mig själv så vill vi att de ska veta Och skulle det inte gå vägen så finns de ju där och stöttar i sånt fall!
Längtar så tills magen börjar synas!
Hur ska man nu klara av att vänta i hela nio månader?
7
Det är lite som att världen har förändrats på en dag och fokuset har heeeelt skiftat Har klurat lite på det där när och hur man ska berätta och för vilka... Igår fick sambons bästa vän och min bästa vän reda på det och till helgen får våra föräldrar veta... Kan ju tyckas som tidigt men då jag mår illa och inte är riktigt mig själv så vill vi att de ska veta Och skulle det inte gå vägen så finns de ju där och stöttar i sånt fall!
Längtar så tills magen börjar synas!
Hur ska man nu klara av att vänta i hela nio månader?
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Molande värk är alltid det jag kännt av och tokont i brösten. O så har det kännts vid alla mina tre graviditeter. Så testa 
Jag trodde väl det, lät precis som jag brukar känna det när jag är gravid