Mer memoarer!?
Det gillar vi!
Ja, nu har den där ovälkomna tröttheten hittat tillbaka även till mig. Den "pigga" perioden i mitten av graviditeten är över och förbi... bye bye! Jag märkte knappt att du var här!
Nu är man trött till den dag alla ens (snart) tre barn sover en hel natt nästa gång...... Hehe. Visst låter det fullkomligt fruktansvärt!! Jag känner mig också som 100-åring, och på tal om det så fyllde jag dessutom än en gång "tant" i tisdags...
Jag var ju som sagt orolig där ett tag att slemproppen höll på att lossna redan i v31, att jag kände av mensvärk, mer/kraftigare sammandragningar och att jag läckte fostervatten. Men det har lugnat ner sig med allt. Allt förutom sammandragningarna. De är OFTA och de blir ju iofs alltid kraftigare mot slutet. Men så länge de inte är smärtsamma så.. Jag får vara nöjd med att jag får en så sjukt vältränad livmoder helt enkelt, haha!
Bebis rör på sig för fullt där inne. Nu ser man riktigt hur det böljar över magen emellanåt. Fötterna petar ut på min vänstra sida, rumpan trycker mot min magsäck och ibland höger lunga. Jag kan känna huvudet vrida och vända på sig lite ibland, lååångt ner mot "utgången" till. Så har "hen" legat i flera veckor. Hoppas den inte tänker volta och sätta sig upprätt i mitt bäcken nu.
Trots att allt verkar OK är man ju nervös emellanåt. Häromnatten låg jag vaken i tre timmar *urk!*. Då plockade jag fram mitt stetoskop (för alla har väl ett stetoskop liggande på nattduksbordet?)
och försökte räkna hjärtslag. Öh, det är inte helt enkelt nä... Så jag bestämde mig helt enkelt för att allt jag fick, vilket var mellan 105 och 140 slag/min var bra, sen lade jag ner den verksamheten och somnade...
Skönt att du snart är ledig du också, snellie!! Vi ska ju ha samma dag enligt BF-listan, själv har jag varit ledig sen sista november. Jag fattar inte var den tiden har tatt vägen... Inte har jag ägnat den åt mig och min mage iallafall.
