Transsexuellt barn
Tonåringar
  1. Medlem sedan
    Jan 2013
    #1

    Transsexuellt barn

    Hej!
    Jag är ny som medlem här, så jag kan ta en kort presentation. Bor i Umeå med min sambo och mina 3 barn som är 7, 11 och 14 år. För 2 år sen berättade min äldsta att han var i fel kropp och att han kände sig som en pojke. Jag tog snabbt kontakt med BUP och sen dess har en hel del hänt. Just nu får han hormonstopps behandling och när han är 16 år så planeras testosteroninjektioner. Bekymret är dock inte detta, utan problemet är hans beteende. HAn hjälper aldrig till med något här hemma, han skolkar, ljuger och skriker rakt ut om man ber honom om något mer än en gång på raken. Han kan absolut inte ta kritik utan att vända det hela mot den som säger det och ser sig själv som ett offer.
    Idag var vi hos BUP och då gav dom oss tipset ang "poängsystem" och jag måste medge att det där är nåt jag behöver hjälp med. Jag tror att vi har låtit honom slippa ur alla måsten lite väl ofta pga alla andra bekymmer han har, men det ser ut som det nu biter oss i häcken.

    Nåja, lite info blev det iaf. Om ni vill läsa mer så har jag en blogg länkad på min sidan.
  2. 1
    Transsexuellt barn Hej!
    Jag är ny som medlem här, så jag kan ta en kort presentation. Bor i Umeå med min sambo och mina 3 barn som är 7, 11 och 14 år. För 2 år sen berättade min äldsta att han var i fel kropp och att han kände sig som en pojke. Jag tog snabbt kontakt med BUP och sen dess har en hel del hänt. Just nu får han hormonstopps behandling och när han är 16 år så planeras testosteroninjektioner. Bekymret är dock inte detta, utan problemet är hans beteende. HAn hjälper aldrig till med något här hemma, han skolkar, ljuger och skriker rakt ut om man ber honom om något mer än en gång på raken. Han kan absolut inte ta kritik utan att vända det hela mot den som säger det och ser sig själv som ett offer.
    Idag var vi hos BUP och då gav dom oss tipset ang "poängsystem" och jag måste medge att det där är nåt jag behöver hjälp med. Jag tror att vi har låtit honom slippa ur alla måsten lite väl ofta pga alla andra bekymmer han har, men det ser ut som det nu biter oss i häcken.

    Nåja, lite info blev det iaf. Om ni vill läsa mer så har jag en blogg länkad på min sidan.
  3. Anonym 1
    #2
    Jag förstår precis hur det är med ett barn som genom att h*n haft det svårt liksom kommer undan med ett dåligt beteende, med att inte hjälpa till etc.
    Vårat barn som är nio har haft problem med sömn, adhd- liknande symptom samt allergier och magproblem. När man äntligen fått det lugnt känns det som att man inte orkar vara konsekvent för att man är dödstrött, och kanske två trötta föräldrar som tjafsar med varandra.

    Poängsystem är faktiskt mycket bra när inget annat hjälper. Vi gillar egentligen inte hot och mutor, men det här är mer som en överenskommelse, där man sitter ner i lugn och ro, inte kastar ur sig hot i stridens hetta.

    Prata med sonen om vad som förväntas av en fjortonåring när man är i en familj. Jag tvättade kläderna själv, gick ut med sopor, städade mitt rum och handlade mat ibland. Med ansvar kommer utveckling, så var inte rädda för att ställa lite krav. Innan veckopengen /dataspelstid/nya kläder/biopengar etc. ges ut så ska ett visst antal punkter på listan vara avklarade.

    Det ska vara ett stort överskådligt schema, stort pappersark. Jag gjorde det som en poängtrappa eftersom det är yngre barn , mera lättöverskådligt. Minuspoäng för dåligt uppförande. Man ska prata , inte skrika, ha ordning på sina grejer och göra sina läxor, komma hem och gå och lägga sig i tid.

    För själva könsoperationen ska ni inte oroa er. Jag känner flera som det gått bra för och de har då ändå opererats i vuxen ålder, har alltså utvecklats i "fel" kropp fullt ut, sedan opererats.

    Lycka till!
  4. 2
    Jag förstår precis hur det är med ett barn som genom att h*n haft det svårt liksom kommer undan med ett dåligt beteende, med att inte hjälpa till etc.
    Vårat barn som är nio har haft problem med sömn, adhd- liknande symptom samt allergier och magproblem. När man äntligen fått det lugnt känns det som att man inte orkar vara konsekvent för att man är dödstrött, och kanske två trötta föräldrar som tjafsar med varandra.

    Poängsystem är faktiskt mycket bra när inget annat hjälper. Vi gillar egentligen inte hot och mutor, men det här är mer som en överenskommelse, där man sitter ner i lugn och ro, inte kastar ur sig hot i stridens hetta.

    Prata med sonen om vad som förväntas av en fjortonåring när man är i en familj. Jag tvättade kläderna själv, gick ut med sopor, städade mitt rum och handlade mat ibland. Med ansvar kommer utveckling, så var inte rädda för att ställa lite krav. Innan veckopengen /dataspelstid/nya kläder/biopengar etc. ges ut så ska ett visst antal punkter på listan vara avklarade.

    Det ska vara ett stort överskådligt schema, stort pappersark. Jag gjorde det som en poängtrappa eftersom det är yngre barn , mera lättöverskådligt. Minuspoäng för dåligt uppförande. Man ska prata , inte skrika, ha ordning på sina grejer och göra sina läxor, komma hem och gå och lägga sig i tid.

    För själva könsoperationen ska ni inte oroa er. Jag känner flera som det gått bra för och de har då ändå opererats i vuxen ålder, har alltså utvecklats i "fel" kropp fullt ut, sedan opererats.

    Lycka till!
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar