Min dotter vill inte göra NÅGONTING

[Naapen]

Vet inte om detta är rätt forum, hittar inte rätt åldersgrupp för vår dotter som är 8 år, men testar ändå här.

Vi har ett, säkert som många tycker, lyxproblem. Vår dotter, 8 år, vill inte göra någon aktivitet på helgerna med oss. Idag är det fint väder och vi gillar skidåkning. Hon tvärvägrar!! Trots att vi erbjuder oss att åka till en lätt golfbana där man glider fram i solskenet. Hon kan åka och är hyfsat bra på det. Vi tar det i hennes takt. Men nej! Nu är hela dagen förstörd för att vi föreslog någon timmes åkning.

I eftermiddag har hon dessutom första gymnastikpasset för terminen, något hon pratat om länge att hon vill sluta på. Det är den enda fasta aktivitet hon har i veckan, och hon är verkligen duktig på det och är alltid glad efter varje gång hon varit där. Men nu har hon fått för sig att hon inte vill gå dit något mer.

Vad hon vill göra är att vara hemma och leka med kompisar. Kompisarna och deras föräldrar har ofta helgerna rätt fulla med aktiviteter, varför det nästan alltid blir att barnen är här hos oss. Det känns som rena fritidset här både efterskolan i veckorna och på helgen. Vi vill så gärna göra något roligt tillsammans med dottern men hon tvärvägrar hela tiden. Inte ens att åka till landet och bada på sommaren är inte kul det heller. Däremot skall hon hela tiden ha nya saker och tycker att vi är otroligt elaka föräldrar.

Suck, hur bemöter man detta? Man kan ju inte bara foga sig hela tiden, eller? Då mår ju vi föräldrar dåligt och blir på dåligt humör. Inte bra för barnen det heller. Och inte bra att de hela tiden får sin vilja igenom. Hur långt skall man pusha i ett sånt här fall.

Tacksam för råd hur andra gör.

[SvAn]

Man tar med dem ändå; vid 8 års ålder får man nog finna sig i att vara med på familjeaktiviteterna - det är demokrati, minoriteten får finna sig i majoritetens beslut ;-)

Det har gäller för våra grabbar (9 och 12 år) - är det en som inte vill får den följa med ändå - och man gnäller inte.

Jag har "åskådliggjort" det hela en gång genom att "bete mig" som de gjorde innan på ett lekland, dit jag inte ville följa med. Gnällt, sagt fy vad tråkigt, ska vi inte gå hem nu - typ var 3:e minut under hela vistelsen. Det tog skruv.

Nu börjar den äldste bli så pass stor att han kan vara hemma själv en för eller eftermiddag om det är absolut hopplöst tråkigt det vi andra ska göra, men vi är fortfarande restriktiva med att han får göra så.

När det gäller egna aktiviteter har de fått välja helt fritt (utom när det varit aktiviteter vi tyckt kostar för mycket för familjens ekonomi). Enda villkoret är att den aktivitet de väljer får de lov att gå på terminen ut, och gå på (nästan) varje tillfälle. Helt OK att sluta sen och välja/prova på något annat nästa termin.

Vi har dock varit tydliga med att minst en organiserad idrottsaktivitet gäller. Vill man ha en till aktivitet går det bra. Den äldste har provat på fäktning, friidrott och fotboll men fastnade tillslut för innebandy. Han går också på teater. Den yngsta orienterar och åker alpint, efter att ha provat på fotboll och innebandy också. Han står i kö för att börja dansa.

Vi har valt att inte ge efter, utan "lungt och fint "tala om hur det ligger till i vår familj, att vi är just en familj, och vissa saker gör vi tillsammans. Man får ibland ta hänsyn till andra, även om man tycker att det är pest.

På vardagarna får de ta hem kompisar de dagar de inte har mycket läxor (vi vet vilka de dagarna är) och max en kompis per barn samtidigt inne, annars får de vara ute. (Det blir för stökigt annars, med matlagning, tvätt och annat praktiskt som ska fixas.)

På helgerna får man vara fler kompisar hemma inne också.

[evinrude]

Några tips som kanske funkar: Ta upp frågan redan dagen innan så att hon är förberedd, låt henne ta med en kompis, utlova jättegott fika på turen.
Men jag instämmer med SvAn också: Så länge de är små och man inte bara kan lämna dem hemma får man driva igenom sin vilja. Säga "JAG vill göra det här, och du måste inte tycka att det är roligt, men du får följa med för min skull. Så kan du göra något som du vill efteråt."

[Anonym]

Min 9-åring är precis likadan, Det är så jobbigt. Tvingar med honom, men han klagar före, under och efter aktiviteten. Jag har försökt göra som SvAn sa men det har inte hjälpt, Jag har pratat om detta, men inget hjälper. Hoppas det är övergående.
Min pojke går på en idrottsträning i vecka. Det är en träning helt utan krav, man behöver inte delta i tävlingar och tränaren påpekar aldrig att de gör fel, det ,ärker de ändå. All instruktion är före varje övning.