Här är vi på väg att flytta tillbaka till spjälsängen som vi har som sidovagn för att enkelt fiska upp honom för nattamning. Han hann ligga i den ett par halva nätter (ingen idé att lägga tillbaka honom när tidiga morgonamningen dragit igång) innan han skuttade in i 8-månaders-språnget med maraton-nattamning och stort snutt- och närhetsbehov. Nu har det lugnat sig och han sover gott 5 nätter i veckan ungefär. Han har också lite beslutsångest om nattamningen verkar det som, för varannan natt tjocksover han och varannan ammas det en del. Tuttarna är väldigt lyckliga för detta *not*, men dom vänjer sig väl snart vid det också. Det har de ju gjort hittills.
Krångliga nätter drar han igång och kryptränar i halvdvala 5 gånger i timmen på förnatten och ibland letar han tutte, ibland vill han komma ifrån en blöt kudde (svettig och mjölkig) och ibland bara måste han knöla runt. Tack å lov inte varje natt, men ofta i samband med att det hänt mycket konstigt och nytt på dan innan, så han verkar bearbeta även motoriskt.
Som vanligt har jag inga tider att komma med, för vi går inte efter några strikta klockor utan kollar på ungen och ser om han är trött eller hungrig - funkar väldigt bra och vi har inte så mycket bekymmer med t.ex. nattningen eftersom den helt enkelt sker när han är trött. Just nu allt mellan halv8 och 11, beroende på hur den övriga dagsvilan sett ut och dagsform m.m. Jag är mycket för minsta motståndets lag och försöker inte fixa problem som inte finns. Nattningstidens klockslag är inte viktig nu när vi inte har några tider att passa.
Senaste veckan har han haft svårt att varva ner trots uppenbar trötthet och mest legat och viftat inne i sängen vid nattningsamningen. Jag märker ganska tydligt när det blev en miss och han inte var nattningsklar än, och då är det bara att ta upp honom en stund till så han får varva ner. Det tar oftast en halvtimme eller så innan han är redo för ett nytt försök, och ett par kvällar har han varit ganska snuttig också, så jag har låtit honom småsnutta i soffan som del i nervarvningen medan han kravlar mellan mig och pappan, gnatar på sitt bitäpple m.m. Skulle han råka somna vid en av dessa snuttningar bär jag honom i säng sedan när han somnat ordentligt. Det funkar för oss just nu.
Ska förresten be maken sänka spjälisen nu också, för plutten reser sig ju sen en vecka och har börjat komma på en del kläng-klätter också, så det är väl säkrast om han ska tillbaka i sidovagnen nu att den är på lägsta så vi inte vaknar av krasch och yl.
