Jag har tidigare inte varit med här pga en väldigt jobbig graviditet hittills med mycket blödningar, gravt illamående, foglossning redan i vecka 7 mm. Jag är nu i vecka 16 och saker och ting börjar lugna ner sig något. Vi är först i vår bekantskapskrets här i Sthlm med att skaffa barn (25 år) och jag har de senaste veckorna faktiskt börjat känna mig lite ensam med allt som händer (jag har alltså varit chockad över att det skulle vara så jobbigt och känner inte för att gnälla för mina vänner), finns det någon som känner liknande?
Allt gott!
1
Ensam? Hej!
Jag har tidigare inte varit med här pga en väldigt jobbig graviditet hittills med mycket blödningar, gravt illamående, foglossning redan i vecka 7 mm. Jag är nu i vecka 16 och saker och ting börjar lugna ner sig något. Vi är först i vår bekantskapskrets här i Sthlm med att skaffa barn (25 år) och jag har de senaste veckorna faktiskt börjat känna mig lite ensam med allt som händer (jag har alltså varit chockad över att det skulle vara så jobbigt och känner inte för att gnälla för mina vänner), finns det någon som känner liknande?
Känner inte lika som du och har inte varit riktigt i samma sits även om jag var i din ålder när jag fick mitt första barn, men känner ändå att jag vill skriva ett par ord.
Jag hade vänner runt mig som också hade barn/väntade barn och fick stöd där när mitt första barn var på gång. Men oavsett stöd eller ej tror jag inte att man kan förbereda sig inför vad som väntar. Varken hur det är att vara gravid eller hur det är att få sitt första barn. Det är en enorm omställning på alla sätt och vis.
Jag kan tänka mig att det är svårt att hitta stöd i vänner som inte är i samma fas i livet. Dom kan inte alls tänka sig in i hur du känner eller mår på samma sätt som du tidigare inte kunde föreställa dig hur det skulle bli. Samtidigt behöver du känna att du har någon som lyssnar även om dom inte riktigt kan förstå hur du mår. Har du försökt prata med någon av dina vänner? Eller din sambo? Att bara ha någon som lyssnar räcker långt. Precis som du antagligen skulle lyssna när det händer dina vänner något även om du inte varit med om samma sak själv.
För råd och stöd från någon som varit / är gravid undrar jag om du har någon alls i din bekantskapskrets som är gravid eller har små barn? Någon släkting eller längre bort i bekantskapskretsen? Hur är det med föräldrargrupp via MVC?
Kan du kanske tala med din BM, mamma, svärmor?
Sen finns ju vi på aff eller andra forum på nätet att stöta och blöta allt mellan himmel och jord.
Kramar till dig!
2
Känner inte lika som du och har inte varit riktigt i samma sits även om jag var i din ålder när jag fick mitt första barn, men känner ändå att jag vill skriva ett par ord.
Jag hade vänner runt mig som också hade barn/väntade barn och fick stöd där när mitt första barn var på gång. Men oavsett stöd eller ej tror jag inte att man kan förbereda sig inför vad som väntar. Varken hur det är att vara gravid eller hur det är att få sitt första barn. Det är en enorm omställning på alla sätt och vis.
Jag kan tänka mig att det är svårt att hitta stöd i vänner som inte är i samma fas i livet. Dom kan inte alls tänka sig in i hur du känner eller mår på samma sätt som du tidigare inte kunde föreställa dig hur det skulle bli. Samtidigt behöver du känna att du har någon som lyssnar även om dom inte riktigt kan förstå hur du mår. Har du försökt prata med någon av dina vänner? Eller din sambo? Att bara ha någon som lyssnar räcker långt. Precis som du antagligen skulle lyssna när det händer dina vänner något även om du inte varit med om samma sak själv.
För råd och stöd från någon som varit / är gravid undrar jag om du har någon alls i din bekantskapskrets som är gravid eller har små barn? Någon släkting eller längre bort i bekantskapskretsen? Hur är det med föräldrargrupp via MVC?
Kan du kanske tala med din BM, mamma, svärmor?
Sen finns ju vi på aff eller andra forum på nätet att stöta och blöta allt mellan himmel och jord.
Så jobbigt att brottas med känslor av ensamhet. Kan känna igen mig delvis i vad du skriver från när jag väntade mitt första barn. Det blir lätt lite ensamt när man är först ut i en vänkrets.
Mitt tips är att engagera din partner så långt det är möjligt, gå med i MVC-grupper och gå med i forum på nätet. När barnet sedan kommer finns det ju öppna förskolor, föräldragrupper osv. Efter ett tag hittar man nya bekantskaper och vänner.
3
Hej!
Så jobbigt att brottas med känslor av ensamhet. Kan känna igen mig delvis i vad du skriver från när jag väntade mitt första barn. Det blir lätt lite ensamt när man är först ut i en vänkrets.
Mitt tips är att engagera din partner så långt det är möjligt, gå med i MVC-grupper och gå med i forum på nätet. När barnet sedan kommer finns det ju öppna förskolor, föräldragrupper osv. Efter ett tag hittar man nya bekantskaper och vänner.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
